Studiebesök hos våra nya tapeter



I vecka besökte kollegorna som arbetar med projektet på Tottieska gården Mats Qwarfordt på Handtryckta Tapeter på Långholmen. De har fått i uppdrag att trycka nya 1700-tals tapeter som så småningom ska sättas upp i de nya rummen i Tottieska gården. Handtryckta Tapeter kan verkligen sin sak!

På besök hos Mats Qwarfordt på Handtryckta Tapeter på Långholmen i Stockholm.

På besök hos Mats Qwarfordt på Handtryckta tapeter på Långholmen i Stockholm. Foto: Boel Melin

Förra vecka var just historiska väggbeklädnader ämnet som var uppe på tapeten i SVTs Antikmagasinet. Ett intressant avsnitt som både berättade om tapetens historia, men som också reflekterade över trenderna i dagens inredningsmode. I en liten snabb sekvens skymtar Handtryckta Tapeters screentryckmaskin förbi och då trycks tapeterna som de tryckte till utvecklingsprojektet i Boktryckarbostaden!

/Sandra



Skansens första gästhantverkarstipendiat!



En av Skansens snickare, Olof Appelgren, har fått ett gästhantverkarstipendium!

Gästhantverkarstipendier delas ut av Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk. Hantverkslaboratoriets uppdrag är dels att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper, dels att säkra kvalitet och utveckla metoder inom fältet kulturmiljöns hantverk. Hantverkslaboratoriet ger kompetensutrymme för hantverkare att medverka i forskning och utvecklingsarbete om teknik och material.

Stipendiet är kopplat till det snickeriarbete som utförs i Totties-projektet och handlar om tillverkning av svängda profiler. Vi kommer att få anledning att återkomma till detta arbete här i bloggen!

/Marianne

Inredningssnickeri som på Charles Totties tid

På Skansen jobbar vi med att våra kulturhistoriska miljöer ska vara trovärdiga. Vi ska också på olika sätt arbeta med att bevara kunnandet kring byggnadshantverket. Ett sätt att skapa trovärdiga miljöer, som vi tror, är att hålla en hög ambitionsnivå när det gäller val av metoder och material i de arbeten som ska utföras.

I Totties-projektet har vi valt att jobba med inredningssnickerierna i enlighet med hur man gick tillväga som snickare på 1770-talet. Vi har använt originaldelar från Tottieska malmgården, inredningsdelar som flyttades med till Skansen men som aldrig sattes upp på 1930-talet. Istället lade man upp överblivna bröstningssnickerier, foder och fönsternischinklädningar på vinden. Där har de legat tills vi för något år sedan plockade fram dem för att använda som förlagor till de snickerier som vi idag nytillverkar med handverktyg.

Poängen med att använda handverktyg hela vägen är att våra snickare efter detta projekt kommer att vara väldigt drivna när det gäller att arbeta med handverktyg, de kommer att läsa spåren i originalbyggnadsdelarna efter sina snickarkollegor i äldre tid som andra läser böcker, och förhoppningen är att vi får en inredning på Totties som så långt vi idag kan säga är trovärdig för sin tid. På köpet har vi byggt på och förlängt bevarandet av kunskapen ytterligare en generation om hur man väljer virke till olika snickeridelar, torkar virke, sågar, hugger och hyvlar med handverktyg för att få till ett inredningssnickeri på samma sätt som man gjorde innan mekaniseringen av snickarhantverket tog vid.

Det intressanta är att vi också i projektet ställs inför så många nya frågor, och lär oss så mycket nytt, redan från det att vi satte igång!

/Marianne

Läs mer om hur medlemmarna i FRI, – de svenska friluftsmuseernas samarbetsorganisation, ämnar att jobba med kulturhistoriska byggnader i organisationens gemensamma policy för byggnader.

Med människan i centrum

När vi idag arbetar med att utveckla våra befintliga kulturhistoriska miljöer, som tex Tottieska gården eller Boktryckarbostaden, arbetar vi mycket med vilken upplevelse vi vill att våra gäster ska få när de besöker en kulturhistorisk miljö på Skansen. Vi vill att våra gäster ska möta en människa, inte bara kunna läsa på en skylt, och att de samtal som förs mellan gäster och pedagogen i huset ska utgå från människors livsvillkor i dåtid men att de berättelser och frågeställningar som tas upp ska relatera och ge perspektiv på samtiden och framtiden. Paret Tottie I Totties ska vi prata om tiden 1721 -1830, en tid då förändring växer fram som en positiv möjlighet. I den samhällsklass som Charles Tottie och Maria Arfwedsson tillhörde förväntades man upptäcka vetenskapens möjligheter, göra värdefulla insatser som spridare av kunskap och nya rön för det allmännas bästa. Landets befolkning skulle få hjälp att upplysas av en bildad elit, en modernisering ovanifrån kan man säga. Nyttotänkandet och vikten av god hushållning stod i centrum. Allt har sin plats och betydelse och förväntas vara till nytta. Nyttan hade moraliska dimensioner och var nära kopplad till religion och dygd. Upplysningstiden präglades av synen på människan som samhällsvarelse med rättigheter och skyldigheter, människans mänsklighet låg i förnuftet och språket. De äldre auktoriteterna kung och kyrka behövdes i mindre utsträckning, eftersom Gud utrustat människan med förnuft. Det ansågs givet att människors dygder och goda egenskaper, deras flit och sparsamhet skapade landets välstånd. Det var på dygden samhället byggdes, ett dygdigt beteende var en förutsättning för all god hushållning.

Med utgångspunkt i familjen Tottie kan man t.ex. prata om den tidens globalisering, familjens internationella kontaktnät, de nya rönen som spreds bl.a. genom att vetenskapsmän följde med på handelsfartyg till länder långt borta och de sociala förskjutningar i samhället som pågick under denna period. Det här kan mina kollegor på pedagogiska enheten beskriva på ett väldigt bra sätt. Själv tänkte jag försöka hålla mig till att skriva om byggnaderna, och i det här fallet den fasta inredningen på Tottieska gården. För den fasta inredningen ska fungera som ett stöd i pedagogernas arbete och de aktiviteter som pågår när miljön är öppen.

/Marianne