Snickarverkstaden på Tottieska gården



Arbetet med snickerierna sker i en för projektet upprättad verkstad på övervåningen i Tottieska gården. Förutom närheten till rummen som ska inredas finns det en annan fördel; avståndet till snickerimaskinerna är långt. Det är inte möjligt att frestas att gå till bandsågen! En följd av det, sa snickaren Philip Duniec, är att man blir lite extra varsam, eftersom ett fel kan bli ödesdigert. Det är inte roligt att flera dagars arbete kanske måste göras om, bara för att man inte tänkte efter ordentligt, eller slarvade med koncentrationen. En ganska intressant erfarenhet som kanske delvis kan förklara den känsla av skicklighet, omsorg och noggrannhet som snickerierna på Tottieska gården ger.

Olof vid en av bänkarna.

Olof vid en av bänkarna.

För att få en bra arbetsställning har snickarbänkarna sänkts. Dagens snickarbänkar är inte gjorda för handhyvling! De är alldeles för höga, snickarbänkarna på Totties har fått nya underreden, som är 12 cm lägre än de underreden bänkarna hade innan.

Snickarbänkarna är placerade så att det naturliga ljuset kommer in från fönstren. Vi har förstärkt ljuset med moderna bygglampor också, men vi fick några intressanta perspektiv på historiska snickarverkstäder och ljuskällor av snickaren o forskaren Roald Raenmalmo när han var på besök. Snickarbänkarna var historiskt sett, om möjligt, förstås placerade intill ett fönster. Gärna så att ljuset kom in från sidan och arbetsstycket kunde ses i släpljus. Ibland kunde någon ytterligare ljuskälla finnas.

Här finns två intressanta inlägg med bilder på historiska snickarverkstäder. Bloggen heter Hyvelbenk och har snickarbänkar som fokus. Ett tips för den specialintresserade!

/Marianne

 

Även denna vecka tipsar boknörden om böcker som finns tillgängliga på nätet, många med fina bilder och äldre tryck. Oftast är det också upphovsrättfritt material. Bilderna nedan är t.ex. lånade från Peter C. Welshs Woodworking Tools 1600-1900 (2008):

Till vänster: Joseph Moxon, 1703. Mitten: Denis Diderot, 1769. Till höger: Thomas Martin, 1813.

Till vänster: Joseph Moxon, 1703. Mitten: Denis Diderot, 1769. Till höger: Thomas Martin, 1813. Klicka på bilden för att få se en större version.

Joseph Moxons Mechanick exercises : or, The doctrine of handy-works tredje utgåva från 1703 finns digitaliserad av University of Michigan.

Om man gillar fogar av olika saker är ett modernare verk av Willian Fairham Woodwork joints: How they are Set Out, How Made and Where Used från 1927 också ett hett tips.

/Sandra

 



Tottieska gårdens snickeriprojekt i ett internationellt perspektiv



Skansen har blivit inbjudna till Norge för att prata om snickeriprojektet på Tottieska gården! Tillsammans med en rad av norska kulturmiljöinstitutioner har Norsk Folkemuseum samordnat en stor kongress:

Bygningsvernkongressen – en møteplass rundt håndverket

Bygningsvern 2014Bygningsvernkongressen arrangeres ved Norsk Folkemuseum i Oslo fra 3. til 5. september. Vi samler 300 fagfolk for å skape en møteplass hvor håndverkere, forskere, forvaltningen og undervisningen kan dele, lære av hverandre, diskutere, krangle litt og knytte gode kontakter. Vi håper å være med på å utvikle kulturminnevernet og legge til rette for gode samarbeid i fremtiden.

Skansens snickare Olof Appelgren ska prata om projektet, om varför vi gör som vi gör, vilka frågeställningar vi hade från början, vilka erfarenheter vi har dragit och vilka nya frågeställningar som uppstått under arbetets gång. Olofs föredrag är del av ett tema; ”Snekkerfagets utvikling” där de senaste rönen om 1700-talets snickarhantverk ska redovisas. Jätteroligt!

/Marianne

Besök!

BesökFör en tid sedan hade vi besök på Totties. Det var Tomas Karlsson, snickare, lärare och forskare vid Göteborgs Universitet samt Roald Raenmalmo, norsk snickare och forskare knuten till Teknisk bygningsvern og restaurering vid Høgskolen i Sør-Trøndelag. Tomas och Roald fungerar som mentorer för Olof i hans arbete med de svängda profilerna. På bilden ser ni Olof, Tomas, Roald samt våra två praktikanter från Göteborgs Universitet; Kristoffer och Carolina som alla studerar detaljer i några av de originaldelar med svängda profiler som ska kopieras.

/Marianne

Skansens första gästhantverkarstipendiat!

En av Skansens snickare, Olof Appelgren, har fått ett gästhantverkarstipendium!

Gästhantverkarstipendier delas ut av Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk. Hantverkslaboratoriets uppdrag är dels att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper, dels att säkra kvalitet och utveckla metoder inom fältet kulturmiljöns hantverk. Hantverkslaboratoriet ger kompetensutrymme för hantverkare att medverka i forskning och utvecklingsarbete om teknik och material.

Stipendiet är kopplat till det snickeriarbete som utförs i Totties-projektet och handlar om tillverkning av svängda profiler. Vi kommer att få anledning att återkomma till detta arbete här i bloggen!

/Marianne

Inredningssnickeri som på Charles Totties tid

På Skansen jobbar vi med att våra kulturhistoriska miljöer ska vara trovärdiga. Vi ska också på olika sätt arbeta med att bevara kunnandet kring byggnadshantverket. Ett sätt att skapa trovärdiga miljöer, som vi tror, är att hålla en hög ambitionsnivå när det gäller val av metoder och material i de arbeten som ska utföras.

I Totties-projektet har vi valt att jobba med inredningssnickerierna i enlighet med hur man gick tillväga som snickare på 1770-talet. Vi har använt originaldelar från Tottieska malmgården, inredningsdelar som flyttades med till Skansen men som aldrig sattes upp på 1930-talet. Istället lade man upp överblivna bröstningssnickerier, foder och fönsternischinklädningar på vinden. Där har de legat tills vi för något år sedan plockade fram dem för att använda som förlagor till de snickerier som vi idag nytillverkar med handverktyg.

Poängen med att använda handverktyg hela vägen är att våra snickare efter detta projekt kommer att vara väldigt drivna när det gäller att arbeta med handverktyg, de kommer att läsa spåren i originalbyggnadsdelarna efter sina snickarkollegor i äldre tid som andra läser böcker, och förhoppningen är att vi får en inredning på Totties som så långt vi idag kan säga är trovärdig för sin tid. På köpet har vi byggt på och förlängt bevarandet av kunskapen ytterligare en generation om hur man väljer virke till olika snickeridelar, torkar virke, sågar, hugger och hyvlar med handverktyg för att få till ett inredningssnickeri på samma sätt som man gjorde innan mekaniseringen av snickarhantverket tog vid.

Det intressanta är att vi också i projektet ställs inför så många nya frågor, och lär oss så mycket nytt, redan från det att vi satte igång!

/Marianne

Läs mer om hur medlemmarna i FRI, – de svenska friluftsmuseernas samarbetsorganisation, ämnar att jobba med kulturhistoriska byggnader i organisationens gemensamma policy för byggnader.

Sommarjobb på Tottieska gården!

Vi har fått nya medarbetare i snickarverkstaden på Tottieska gården! För några veckor sedan började Philip Duniec, nyutexaminerad från Carl Malmsten Furniture Studies, och Andreas Furuholm, som går första året på samma utbildning, arbeta i verkstan. De kommer under sommaren att arbeta tillsammans med Skansens snickare Olof Appelgren med att nytillverka snickerierna. Har vi tur kommer de att gästblogga!

På bilden är Andreas i full fart med att hugga tapphål, Philip justerar hyveln.

På bilden är Andreas i full fart med att hugga tapphål, Philip justerar hyveln.

/Marianne

Praktikanter på Tottieska gården!

bygSedan en dryg vecka tillbaka är våra två praktikanter på plats: Karolina Olsson och Kristoffer Frederiksen,
från Bygghantverksprogrammet på Göteborgs universitet.
De går andra året på sin utbildning och gör sin praktik här på Skansen. Under drygt tre veckor arbetar de tillsammans med Skansens snickare Olof Appelgren med att kopiera
och nytillverka ramverkssnickeri till de nya rummen på Tottieska gården.

k
Originalen till de dörrblad, bröstningssnickerier och foder som ska kopieras är från 1770-talet och Tottieska malmgården när den stod på sin plats på Södermalm i Stockholm. När de fantastiska inredningarna från 1770-talet skänktes till Nordiska museet och Skansen på 1930-talet, skänktes även snickeridelar från rum som aldrig återskapades på Skansen. Dessa används som förlagor till snickerierna i de rum på övervåningen som nu kommer att inredas. Vid nytillverkningen används metoder, verktyg och material som användes på 1770-talet. Arbetet är ett led i Skansens arbete med att bevara byggnadshantverket, i just detta fall inredningssnickerier.

Praktikfilm

Här kan du se en film som visar hur arbetet går till!

/Marianne