Artur Hazelius tankar lever vidare -180 år senare!

Artur Hazelius, Skansens och Nordiska museets grundare. Bilden hämtad från https://www.skansen.se/sv/artikel/hazelii-vanner-huvudsponsorer.
Artur Hazelius 1833-1901, Skansens och Nordiska museets grundare. Bilden är hämtad från Skansens hemsida.

Den 30 november år 1833 föddes Artur Hazelius i Stockholm. Efter avslutade studier i nordiska språk arbetade som han som lärare i svenska och svensk litteratur. Hans intresse för den folkliga nordiska kulturen växte sig ständigt starkare. 1863 förlovade han sig med Sofie Grafström från Umeå. Förlovningsringen gjordes av en guldsmed i Umeå 1863, så jag fantiserar om att Artur fick resa upp till Umeå för att be henne far om hennes hand och att han därefter gick till stadens guldsmed för att beställa Sofies ring. Sofie var då 24 år och Artur var 30. Det var ett lyckligt äktenskap och Sofie delade hans intresse för kulturhistoria. De reste mycket tillsammans och upplevde Sverige på nära håll. Resorna, upplevelser, inköp och nedteckningar blev grunden till samlingarna som finns på Nordiska museet och Skansen.

Arturs idé var större än att bara samla på föremål som skulle visas upp i montrar. Han skapade dioramor, uppbyggda rum, med dramaturgiska gestaltningar, som fullskaliga tittskåp.Detta skulle beröra och engagera gästerna. Vid sidan av ett traditionellt museum ville han även visa byggnader, växter och djur från hela Sverige. Hans idé var att det skulle finnas ett levande museum, med människor som representerade den svenska allmogen på plats i hus och gårdar. Dioramorna skulle utvecklas, klädda dockor och statiska scener skulle bytas ut med riktiga människor utförandes vardagssysslor. 1891 fick Hazelius köpa en liten bit mark på Skansenberget. Där grundades världens första friluftsmuseum, ”Skansen”. Sofie gick tyvärr bort redan 1874, kort efter att hon fött parets enda barn, Gunnar, endast 34 år gammal. Artur gick bort 1901, och lämnade över ansvaret över Skansen till sonen Gunnar Hazelius, då 27 år gammal. Förutom att ledda och förvalta Skansen så bodde både Artur och Gunnar på Skansen i Gula huset, en byggnad som idag är kontorslokaler. Rummen används alltså fortfarande av Skansens personal, precis som på Hazelius tid, även om ingen faktiskt bor där idag.

Foto: Tomas Wiedersheim-Paul 2013

Foto: Tomas Wiedersheim-Paul 2013

På lördag är det 180 år sedan Hazelius föddes. Detta uppmärksammar vi på Skansen bland annat genom att visa en del av Hazelius personliga föremål på Digitalt Museum, föremål som vi inte har möjlighet att visa för gäster. Bland annat Hazelius magisterkrage från 1860 för filosofiedoktorer, hans fru Sofies förlovningsring, ett resebestick som han kanske hade med sig på sina resor och lite mer. För att upptäcka och läsa om dessa föremål gå till Digitalt Museum.

Läs mer om Artur, Sofie, Nordiska museet och Skansen på Nordiska museets hemsida. Där beskrivs deras personliga berättelser, museernas berättelser och dåtidens reaktioner på ett lustfyllt sätt både i text men också med vackra bilder. Mycket av det jag har skrivit om här är hämtat därifrån. Och såklart från Skansens egen hemsida!

För den som vill läsa ännu mer om skapande av Skansen rekommenderar jag varmt en bok baserad på Sigrid Millraths nedteckningar. Sigrid var en av Arturs första medarbetare på Skansen som i mångt och mycket kan beskrivas som Skansens första amanuens. Hon började arbeta på Skansen redan som ung 19åring, hon gifte sig så småningom med Alarik Behm, chef för Skansens naturhistoriska avdelning. Paret bosatte sig först i Röda Längan på Skansen, sedan i Gula huset, samma byggnad som familjen Hazelius tidigare bott i. Boken heter ”Tror fröken att det klarnar?” och redigerades av Arne Biörnstad 1993. Den finns tillgänglig på större bibliotek.

 /Sandra