Rengöring av marmorskulpturer inför sommaren

För utplacering inför sommaren genomgick fyra av våra marmorskulpturer en behövlig rengöring. De fyra putti som sedan 1950-talet pryder fyra av parterrerna vid Rosengården hade under några säsonger samlat på sig lager av smuts och påväxt.

De fyra skulpturerna innan rengöring.

De fyra skulpturerna innan rengöring.

Skulpturerna symboliserar de fyra elementen. Varje putto har ett attribut som visar på var sitt element- Pan och frukterna jorden, salamandern elden, delfinen och ämbaret vattnet och örnen luften. Skulpturerna förvärvades till Skansen genom en gåva från samfundet Nordiska museets vänner 1954. Ursprungligen kommer skulpturerna från Bergshammar i Södermanland och ska enligt traditionen ha inköpts i Rom av kanslirådet Johan Gabriel Sack.

Solveig Marchner och Maja Rugstad gör de sista åtgärderna innan utplaceringen på puttin som symboliserar Jorden.

Solveig Marchner och Maja Rugstad gör de sista åtgärderna innan utplaceringen på den putto som symboliserar Jorden.

Konservering och rengöring av skulpturerna på Skansen har utförts i samarbete med konservatorerna Maja Rugstad och Solveig Marchner från Skanska Sverige AB, Hus Stockholm Syd.

Rena och vaxade på plats i parterrerna, i väntan på att rosorna ska stå i blom.

Rena och vaxade på plats i parterrerna, i väntan på att rosorna ska stå i blom.

/Johan

Källa: Fataburen: Nordiska museets och Skansens årsbok. 1956. (1956). Stockholm: Nordiska museet

Sommarjobb på Tottieska gården!

Vi har fått nya medarbetare i snickarverkstaden på Tottieska gården! För några veckor sedan började Philip Duniec, nyutexaminerad från Carl Malmsten Furniture Studies, och Andreas Furuholm, som går första året på samma utbildning, arbeta i verkstan. De kommer under sommaren att arbeta tillsammans med Skansens snickare Olof Appelgren med att nytillverka snickerierna. Har vi tur kommer de att gästblogga!

På bilden är Andreas i full fart med att hugga tapphål, Philip justerar hyveln.

På bilden är Andreas i full fart med att hugga tapphål, Philip justerar hyveln.

/Marianne

Städning pågår!

Vi berättar gärna och ofta om de arbeten som pågår i de kulturhistoriska miljöerna på Skansen. Den här veckan vill vi berätta om ett särskilt viktigt arbete -nämligen städningen! Just nu pågår storstädning i köksflygeln på Skogaholm herrgård och jag passade på att besöka mina kunniga kollegor på plats.

Maggan som städat i de kulturhistoriska husen sedan 1971 berättar att det hela tiden finns mer att lära!
Maggan som städat i de kulturhistoriska husen sedan 1971 berättar att det hela tiden finns mer att lära!

Städ 2

All städning sliter. Därför är det viktigt att vi använder så varsamma metoder som möjligt. Damning med strutsvippa är den vanligaste metoden och detta görs i stort sett varje vecka i de miljöer som har öppet ofta. Då dammsugas också golv. En rengöring som är helt torr och väldigt skonsam.

Ann visar de engångspappersdukar som används vid damning och torkning när vi storstädar.
Ann visar engångspappersdukarna som används vid damning när vi storstädar.

Städ 4En gång om året utförs storstädning av miljöerna. Då torkas varje föremål av med duk, även detta göra varsamt och försiktigt. Det är ett metodiskt arbete som inte ska stressas eller forceras fram. Här går kvalitét för kvantitet. Städ 5

Under storstädningen görs också en våttorkning av golven. Detta görs med en rotowash med cylindriska borstvalsar. Rent vatten med såpa doseras ut från ena sidan av maskinen och det smutsiga vattnet samlas direkt upp på andra sidan av maskinen. På så sätt utsätts golvet för så lite fukt som möjligt. Endast på de golvytorna med synliga fläckar och mycket smuts, till exempel i förstugor och entréer, skuras golven. På så sätt undviks slitage i onödan.

Städ 6

Städningen i miljöerna är en typ av förebyggande konservering, ett viktigt underhållsarbete som vi måste göra för att förhindra och minska olika typer av skador och nedbrytning. Vid storstädningen, där varje föremål och möbel torkas av, görs en överskådlig besiktning. När något ovanligt upptäckts kan det åtgärdas direkt innan skadorna blir för omfattande. Bilden visar ett gott exempel på den samordnade skadedjurskontrollen som utförs. Här har Ann och Maggan upptäckt ett aktivt angrepp av skadedjur i ett tråg och vidarebefordrar det till oss på Antikvariska enheten, så att vi kan behandla det så fort som möjligt för att undvika ytterligare materialförlust.

Tack Maggan, Ann, Annelie och alla andra på Skansens lokalvårdsenhet för att ni ser efter och tar hand om Skansens kulturhistoriska miljöer!

Tack Maggan, Ann, Annelie och alla andra på Skansens lokalvårdsenhet för att ni ser efter och tar hand om Skansens kulturhistoriska miljöer!

/Sandra

Arbete pågår!

360-hyvling2

Nu smiter ljud från sågning och hyvling ut genom fönstren på Tottieska gården! På övervåningen har inretts en snickarverkstad där en av Skansens snickare, tillsammans med två praktikanter från Bygghantverksprogrammet vid Göteborgs universitet, precis har dragit igång tillverkningen av alla de dörrblad, bröstningspaneler, lister och fönsternischboaseringar som ska sättas upp när de tidigare oinredda rummen på övervåningen ska inredas i enlighet med 1770-talets ideal och metoder. Arbetet ingår i ett större utvecklingsprojekt av Tottieska gården. Har du möjlighet, kom förbi under helgen! Varje heltimme kl 11-16, båda dagarna,  genomförs en visning av huset och arbetena. Kom hit o träffa byggnadsantikvarien som berättar om Tottieska gården och utvecklingsprojektet i stort, och träffa hantverkarna som visar och berättar om arbetet med att ta fram inredningssnickerier med handverktyg!

På vår youtube-kanal visar vi en teaser på vad ni kan tänkas få se under helgens program tillsammans med några sekvenser från en workshop som vi haft om hyvling med Hantverkslaboratoriet.

På vår youtube-kanal visar vi en teaser på vad ni kan tänkas få se under helgens program tillsammans med några sekvenser från en workshop som vi haft om hyvling med Hantverkslaboratoriet.

/Marianne

 

Konsten är återigen på plats i Seglora Kyrka

Äntligen har vi fått lov att packa upp packeten som stått inslagna så länge! Ni kanske minns blogginläggen från januari när vi förväntansfullt tog emot de inslagna tavlorna från konservatorerna och från december under pågående konservering.

Norra väggen

Södra väggen

Allt som allt rör det sig om fyra oljemålningar, två på pannå och två på duk, samt en nummertavla. De konserverades samtidigt som vi, med hjälp av Larsson Örnmark Målerifirma AB, rengjorde och restaurerade kyrkans vägg- och takbundna måleri. Tavlorna har främst rengjorts, för de var väldigt smutsiga. Nu framträder färgerna på ett helt annat sätt. De har fotograferats och kommer snart att publiceras på DigitaltMuseum. Vi monterade dem i Seglora kyrka i förrgår, så innan bilderna hinner komma ut på DigitaltMuseum är ni varmt välkomna att beskåda dem på plats i kyrkan. Nu när allt måleri är konserverat och restaurerat känns kyrkan mycket ljusare, luftigare och varmare, -vilket inbjuder till en härlig och fin upplevelse.

/Sandra och Johan

Mahogny i Tottieska gården

I samband med det pågående utvecklingsarbetet i Tottieska gården får vi möjlighet att göra djupdykningar i husets och de tidigare ägarnas historia. Ett av de mest spännande rummen som rengjorts och konserverats är ett av gårdens förmak, helt täckt i mahogny. Johan har ställde sig frågan hur det kommer sig att ett rum i svensk malmgård kom att inredas helt i mahogny strax innan 1700-talets slut. För Skansen är detta ingen ny fråga. Detta frågade vi oss redan på 1930-talet. Men kanske kan frågan idag få ett annat svar, eller åtminstone ett mer nyanserat svar. Så här skriver Johan om mahogny och dess väg till Europa, och i förlängning, till ett förmak i Stockholm:

Tottieska gården på Skansen, sett från innergården. Foto: Marie Andersson, Skansen, 2011

Tottieska gården på Skansen, sett från innergården. Foto: Marie Andersson, Skansen, 2011

”På Tottieska gården finns fyra rum med boaseringar utförda i ädelträ, boiserie efter franskans boi (”trä”). Tre av rummen har boaseringar utförda i västindisk ceder och ett rum har boaseringar utförda i så kallad Kubamahogny (Swietenia mahogoni). Om man jämför med andra svenska inredningar från 1700-talets senare del blir man kanske förvånad över den mörka karaktären i rummen på Tottieska gården. Vi har vant oss vid att rumsinteriörer från den tiden präglas av en blond och lätt ton med pärlgrå målning på dörrar och paneler. Men här möter besökaren något helt annat, en inredning som speglar en smaktradition hemmahörande hos en grosshandlarfamilj som hämtar sin inspiration i estetik från de brittiska öarna och material från den nya världen.

Swietenia_mahagoni_Ypey9_PDVirke från mahognyträd (arten Swietenia) kom troligen först till Europa genom att Spanien började kolonialisera delar av Västindien och Sydamerika under 1500-talet. Phillip II av Spanien lät använda mahognyträ i inredningar på palatset El Escorial utanför Madrid. Träets huvudsakliga användning i det spanska riket kom att bli ett material för skeppsbyggnad.

Efter att Frankrike etablerade en koloni i Saint Domingue (nuvarande Haiti) började mahognyträ att finna sin väg till hemlandet och speciellt till hamnstäder som Saint Malo, Nantes, La Rochelle och Bordeaux. I dessa städer vid tiden kring 1700 hade materialet börjat finna en väg in i snickeriverkstäders olika verksamheter. I de brittiskt kontrollerade kolonierna Jamaica och Bahamas fanns det en stor tillgång på mahognyvirke, men inte förrän efter sekelskiftet 1700 kom materialet att exporteras i stora kvantiteter till Europa.

Under 1700-talet ökar exporten av mahogny till Storbritannien. År 1721 tog det brittiska parlamentet bort skatten på importerat trä från de brittiska kolonierna i Västindien. Denna åtgärd fick en omedelbar effekt och importen och bruket av mahogny ökade i Europa. Den ökade tillgången av mahogny på de brittiska öarna och i de brittiska kolonierna gjorde att materialet snabbt fick en genomslagskraft inte bara som ett material för byggnader eller mindre väggfasta föremål, utan även som ett trä för möbler av högre kvalité.  I Frankrike blir materialet högsta mode för olika möbler och inredningar vid tiden kring det sena 1700-talet. Sittmöbler börjar tillverkas i mahogny under 1780-talet.

I Sverige förekommer materialet sparsamt i möbelsnickerier under första hälften av 1700-talet, men materialets popularitet stiger markant under senare delen av 1700-talet och brukas under hela 1800-talet och 1900-talet för påkostade möbler och inredningar.

I förmaket som utgör en del av bostadsviten på bottenvåningen på den Tottieska gården, är väggarna täckta med paneler som bildare en stram arkitektonisk ram till rummet. Väggarnas ytor är uppdelade i arkitektoniska fält inramade av stiliserade pilastrar som vilar på ett postament. Pilastrarna och postamenten bildar en mindre rörelse i väggytan eftersom de är något framskjutna.

Förmaket på bottenvåningen i Tottieska gården. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Förmaket på bottenvåningen i Tottieska gården. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul, Skansen

Upp mot hålkärlslisten avslutas pilastrarna med ett kapitäl format som en mussla. Kapitälet är dekorerat med en vertikalt liggande lagerfestong. Över dörrarna finns partier formade som dörröverstycken med avfasade hörn upptill. Dörröverstycket är dekorerat med en festong av stiliserade lagerblad.

Rummet visar upp en säker klassicism som endast avviker i de skulpterade musselformade kapitälen. Inredningens form verkar säkert förankrad i den tidiga gustavianska stilen men visar ändå upp kvardröjande drag från rokokon. Förmakets formspråk och dess förlagor kan säkerligen attribueras till franska inredningar vid tiden medan materialet och dess behandling med all säkerhet har sina förebilder i inredningar från England och brittiska kolonier.

Samma förmak som ovan. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Samma förmak som ovan, sett ur en annan vinkel. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul, Skansen

Vid eftersökningar har det visat sig svårt att i första taget finna likvärdiga inredningar från tiden i Europa. Hittills har vi endast kunna spåra ett exempel på boaseringar eller väggpaneler i mahogny från 1700-talet. Inredningen har ursprungligen varit placerad i Nantes och där i en byggnad som brukats av det Franska västindiska kompaniet, Compagnie de Indes Occidentales. Inredningen flyttades senare till Kanada och idag finns den uppförd på Chateau Ramezay i Montreal. Huset fungerade under senare delen av 1700-talet som kontor för det franska västindiska kompaniet.  Inredningen anses vara ett arbete av Germain Boffrand tillverkades troligen vid tiden före 1700-talets första hälft.

Grosshandlarfamiljen Totties hade troligen genom sina handelskontakter i det svenska västindiska kompaniet goda möjligheter att importera ädelträ från Västindien för sitt eget och sina kunders behov.  Möjligen kan dessa inredningar i cederträ och mahogny ifrån den idag rivna Tottieska malmgården ha fungerat som ett sätt att visa upp de handelsvaror som ingick i det svenska västindiska kompaniets sortiment. Rummens boaseringar kan ha fungerat som rena skyltvarorna för materialen mahogny och västindisk ceder.”

Källor:
Wikipedia
Nordiska museet  (1980). Skansens hus och gårdar
Loïc du Boisbaudry (1996), Les meubles de port au XVIIIe siècle

”Rummet öster om salen” -ett nytt rum i den Tottieska gården

Skansen arbetar sedan 2012 med att utveckla den Tottieska gården i stadskvarteret. I arbetet ingår att skapa en ny mindre rumssvit på övervåningen. Rumsviten skapas i de rum som tidigare inte haft en kulturhistorisk inredning. Vid planeringen av inredningen av de nya rummen studeras noga de bouppteckningar som finns från familjen Totties tid i huset. Nedan ses ett avsnitt ur Maria Tottie´s bouppteckning  från år 1791. Förteckningen beskriver lösöret i ”Rummet öster om salen”, ett rum som har kommit att bli en förlaga för det nya förmak som Skansen arbetar med att ta fram uppgifter kring under 2014.

Del av bouppteckningen efter Maria Tottie från 1791. Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/304 (1791)

Del av bouppteckningen efter Maria Tottie från 1791. Klicka på bilden för att få ett större format!Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/304 (1791)

Del av bouppteckningen efter Maria Tottie från 1791. Klicka på bilden för att få ett större format!Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/304 (1791)

Del av bouppteckningen efter Maria Tottie från 1791. Klicka på bilden för att få ett större format!Källa: Justitiekollegium 1637-1856, Förmyndarkammaren 1667-1924, Rådhusrättens 1:a avdelning 1850-1924, Bouppteckningar, SE/SSA/0145A/F 1/F 1 A/304 (1791)

Det nya "Rummet öster om salen" under pågående byggnation, sett ifrån dörröppningen mot salen. Elementet kommer att monteras i en kakelugn från tiden. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Det nya förmaket under pågående byggnation, sett ifrån dörröppningen mot salen. Elementet kommer att monteras i en kakelugn från tiden. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Det nya "Rummet öster om salen" under pågående byggnation, sett inifrån rummet. Genom den högra dörröppningen skymtar ytterligare ett nytt rum. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Det nya förmaket under pågående byggnation, sett inifrån rummet. Genom den högra dörröppningen skymtar ytterligare ett nytt rum. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

/Johan och Sandra

Uppdatering av Seglora kyrka på Skansen

Vi har tidigare berättat att Seglora kyrka är stängd för fortsatt arbete med invändig konservering och rengöring. Vi lovade att berätta fortlöpande om det pågående arbetet.
Konservatorerna och antikvarierna från Larsson Örnmark Målerifirma AB som har fått uppdraget har gjort ett otroligt fint arbete och vi har fångat en del av arbetsmomenten i en liten film.

Se hur Larsson Örnmark Målerifirma AB arbetar med konserveringsuppdraget i Seglora kyrka. Foto och klippning: Tomas Wiedersheim-Paul 2014

Se hur Larsson Örnmark Målerifirma AB arbetar med konserveringsuppdraget i Seglora kyrka. Foto och klippning: Tomas Wiedersheim-Paul 2014

Arbetet har delats upp i två etapper varav detta var den sista. Det omfattade konservering och rengöring av ljuskronor, väggplåtar, läktarbarriär, altarmålning, draperimålning, altarring och bänkinredning. Vi berättade om första etapp som gjordes förra våren i ett album på Skansens facebook-sida med många fina bilder.

Filmen visar hur sot och smuts torkas bort med en s.k. sotsvamp som suger åt sig smutsen och sen smular av sig och likt ett suddgummi. Därefter våtrengörs bemålade partier med en svag tvållösning. Retuscheringar görs med pensel och gouache.

/Sandra, Johan och Tomas

Segloras invändiga konservering fortsätter

Seglora kyrka på Skansen, fotad av O. Ekberg för boken "Seglora Kyrka på Skansen, 1940". Återfinnes på sida 7.

Seglora kyrka på Skansen, fotad av O. Ekberg för boken ”Seglora Kyrka på Skansen” från 1940. Återfinnes på sida 7.

Från och med den här veckan är Seglora Kyrka stängd för publik verksamhet. Detta för att vi ska fortsätta arbetet med konserveringen av det väggfasta måleriet. Förra året rengjordes bland annat tak och väggar. Under vintern har det lösa måleriet och huvudbanéret konserverats på ateljé. Nu kommer Larsson Örnmark Målerifirma AB ta sig an måleriet på läktarbarriären, altaruppsatsen, en draperimålning bakom altaruppsatsen, altarringen och bänkraderna. Samtidigt kommer vi påbörja ett inventeringsarbete, där vi bland annat kommer att re-katalogisera, fotodokumentera och digitalisera mycket material.

Snart har Seglora kyrka stått på Skansen i hundra år. Det känns härligt att kyrkan får ett ”antikvariskt ansiktslyft” inför hundraåringens jubileum. Så här såg Seglora kyrka ut innan 1916 och under arbetet med flytten till Skansen:

Dokumentation av nedtagningen. Fotat av Sigurd Wallin 1916. Återfinns i hans bok Seglora Kyrka på Skansen, 1918, på s. 43 samt s. 53.

Dokumentation av nedtagningen. Fotat av Sigurd Wallin 1916. Återfinns i hans bok ”Seglora Kyrka på Skansen”, från 1918, på s. 43 samt s. 53.

Seglora kyrka, i Seglora 1916. Fotad av Sigurd Wallin. Återfinnas på s. 7 i hans bok "Seglora Kyrka på Skansen" från 1918.

Seglora kyrka, i Seglora 1916. Fotad av Sigurd Wallin. Återfinnas på s. 7 i hans bok ”Seglora Kyrka på Skansen” från 1918.

Vi välkomnar våra gäster igen när arbetet är klart. Under tiden kommer vi att hålla er uppdaterade om hur arbetet fortgår här på bloggen.

/Sandra

Renovering och förgyllning av spegellampetter

I samband med förnyelsen av Boktryckarbostaden i Skansens stadskvarter 2008 -2012 genomfördes några unika hantverksmoment för att återskapa en miljö från 1840-talet i skick såsom när den var ny. Att dokumentera dessa projekt var viktigt för att bevara kunskapen om föremålen, men också för att för att sprida information om gamla hantverkstekniker, vilket ingår i Skansens uppdrag. Ett av momenten var bland annat renovering och förgyllning av fyra antika spegellampetter till nyskick.

I samband med en kort grundkurs i dokumentär filmteknik vid Göteborgs Universitet, Institutionen för Kulturvård, Hantverkslaboratoriet i Mariestad, under ledning av Anders Lundvang, fick jag möjlighet att sätta mig in hur man under olika tider har dokumenterat gamla hantverkstekniker. Jag fick också träffa många i dag aktiva hantverkare som själva vill utveckla sin förmåga att dokumentera sina arbeten med video. Genom inspiration, utbyte av erfarenheter och praktiska studier fick jag möjlighet att genomföra denna film åt Skansen.

Filmbild Förgyllning

Stockholms förgyllning och bildhuggeri AB fick i uppdrag att utföra projektet. Förgyllare Charlotte Nilsson och träbildhuggare Christer Björkman har välvilligt ställt upp för att pedagogiskt förklara förgyllningens olika moment och demonstrera hur de har arbetat för att återskapa nyskicket. Det är med stor glädje vi nu kan presentera denna video om renoveringen av spegellampetterna genom deras professionella hantverk.

/Tomas Wiedersheim-Paul

Om du vill lära dig mer om hur film tidigare har använts för att dokumentera hantverk och hur Hantverkslaboratoriet påbörjade deras arbete med dokumentation med film tipsar vi om Anette Lykke Lundberg artikel Filmdokumentation av Kulturvårdens hantverk ur Hantverkslaboratoriets antologi Hantverkslaboratorium från 2011. Hela boken går att läsa fritt online.