Funderingar kring en bomb

Under mitt kontorsfönster i Röda Längan på Skansen ligger en bomb. Den är rätt vacker i sin rostiga skepnad och smälter bra in i miljön. Men varför ligger det en bomb på Skansen?

Under 1900-talets första hälft stod det kanoner uppställda lite här och där på Skansen men de flesta av dessa är idag förvaltade av någon annan institution. Vid Sollidenterrassen finns det dock kvar ett kanonbatteri med fem slätborrade sexpundiga kanoner som var en gåva till Skansen genom Kungliga marinförvaltningen i Karlskrona år 1903. Uppe vid Skogaholms herrgård står två små kanoner.

I Skansens arkiv hittade jag flera bilder på olika kanoner som stått på Skansen. Bland annat hittade jag en bild från 1914 på en kanon som står uppställd, verkligen uppställd med pipan rakt upp mot himlen, utanför mitt nuvarande kontor. Men jag kan inte se om det ligger någon bomb invid. ”Min” bomb kan dock inte skjutas ur en kanon, men det har funnits åtminstone en mörsare på Skansen och de kan skjuta iväg bomber.

Mörsare NM.0039829

Bomben, som är stor som ett bowlingklot, har inga spår av märkning eller annat som går att identifiera den med. Så frågan varför det ligger en bomb under mitt fönster har inte ännu fått sin förklaring.

Vill du se fler bomber i museisamlingar kan du med fördel söka på DigitaltMuseum.se Bomb

/Ulrika, Samlingskoordinator

Kanon utanför intendent Alarik Behms bostad på Skansen år 1914.

 

Besök oss i helgen!

IMG_8098Så här nära inpå högsäsong och semestrar arbetar vi på antikvariska enheten med en mängd olika arbetsuppgifter. Vilket gör det svårt att välja ut nåt enstaka projekt att berätta om. Något konkret som händer i veckan är Skansens Hantverk & Slöjds kurs i Gärdesgårdsbygge och det håller vi på att förbereda inför. Under morgondagen kan ni komma förbi Moragården och se hur det går för kursdeltagarna och jag kan förhoppnings svara på frågor medan Tobias fokuserar på att vägleda deltagarna rätt mellan vidjor och störar. Om ni vill se och höra hur Tobias bygger en långgärdesgård kan jag tipsa om vår film på youtube, ”Lär dig bygga gärdesgård med Skansen”. Snart är kursverksamhetens vårtermin till sin ända. För dig som är sugen på att delta i någon av våra kurser, kvällar och föreläsningar kan jag meddela att höstens program är spikat och skickat till tryckeriet, med några nyheter i utbudet. Härligt!

IMG_1528Imorgon firar vi också att Pippi fyllde 70 år igår! Nu är Skansen som bäst, trevliga helgprogram, mycket öppet i hus och gårdar och kursverksamhet.

Skansenchefen John Brattmyr har redan smygstartat firandet.

Skansenchefen John Brattmyr har redan smygstartat firandet.

Kom, hälsa på vid gärdegården och fira Pippi med oss!

/Sandra

Ett tydligt tecken på att det snart börjar bli dags att inreda Tottieska gården

Igår skickade vi iväg Tottieska gårdens nya ljuskrona på rengöring och renovering.

Ljuskronan, som är från 1700-talets andra hälft, skänktes förra året till Skansen av vår vänförening Nordiska museet och Skansens vänner som föreningens årliga vängåva. Något vi är mycket glada över då den tidigare ljuskronan som hängde i salen var från 1800-talets början och avvek från tidsepoken vi berättar om i miljön. Med den nya kronan blir miljön komplett och kulturhistorisk korrekt!
Ljuskronan

Så fort den hänger på plats berättar vi mer om denna skönhet!

/Sandra

Lästips lagom till helgen

Hej,
det är bråda tider på Skansen. I vårtid, strax innan högsäsongen, är den interna verksamheten som mest intensiv. Det knoppas, planteras, djurungar kommer till världen och vi sjunger in våren med en av stans finaste och största (och säkraste) brasor. Självfallet pågår en febril verksamhet även i hus och gårdar. Innerfönster tas ner, krukväxter ställs ut och det städas inför ett utökat öppethållande.

I Tottieska gården handhyvlas det på de sista snickeriprofilerna till de nya rummen på ovanvåningen. Snickerierna till det minsta rummet har monterats på plats. Kolla in de svängda profilerna i fönsternischen! Wow, det är så man får gåshud, eller hur!?
Snickerierna på bottenvåningen är nymålade, alla tak är klara och förra veckan slutbesiktigades de nya marmoreringarna i trapphuset. Nu väntar vi tålmodigt på att vår målare Björn ska börja sy ihop tapetvåderna som ska in i de nya rummen.
Spännande tider! Vår-status Under tiden medan vi väntar in färdigställandet av profilerna, montering, målning och tapetsering så vill jag tipsa om ett annat spännande kulturhistoriskt hantverksprojekt -Orangeriet på Gunnebo slott.
Bloggtips-orangerietEn mycket trevlig, detaljrik och tilltalande blogg som följer rekonstruktionen av slottets orangeri, ursprungligen uppfört under 1700-talets slut. Även i det här projektet utgår man från äldre förlagor (original ritningar!), traditionella material och metoder. Tidigare i vår arrangerade Gunnebo slott ett seminarium om handhyvling, snickeri- och arkitekturprofiler och hur man återtar en förlorad yrkeskunskap. Där var såklart vår snickare Olof med och föreläste om sitt forskningsprojekt om att handhyvla svängda profiler. Olof fastnade också på en bild på Orangeribloggens inlägg om seminariet.
Gunnebo-filmKolla in deras snygga film om projektet!

Trevlig läsning och trevlig valborg!

/Sandra

Flytta hus hör till det ovanliga

Större delen av det som utgör friluftsmuseets byggnadsbestånd är äldre kulturhistoriska hus som flyttats till Skansen, de första redan så tidigt som under 1890-talet då museet grundades. Idag är det dock ovanligt att hus flyttas hit till Skansen, framför allt för att det är ont om plats och att många kulturhistoriska byggnader är skyddade idag. De senast hitflyttade husen är två kolonistugor från Tantolunden i Stockholm, -små, behändiga och lätta att placera på området.

Här på Skansen kan det ibland upplevas som om tiden stått still sedan husen flyttats hit. Men väl på museets område har husen flyttats runt flitigt under åren som gått. Allra senast har vi flyttat på kornladan från Nusnäs som står i älghägnet. Älgarna får ett bättre hägn och det kommer byggas en publikplats i anslutning till hägnet, i samband med detta behövde kornladan flyttas något för att ge plats åt nytt staket och nya stolpar. Ladan kommer i fortsättningsvis att fungera som älgstall.

Nusnäsladan, som fungerar som älgstall, på sin nya plats.

Nusnäsladan, som fungerar som älgstall, på sin nya plats.

Det är en ålderdomlig timmerbyggnad, en enkellada med tröskgolv och förvaring för säd och halm. På dörren finns årtalen 1665 och 1671 ristats in och på en dörrgåt 1809. Det finns väldigt lite dokumenterat om Nusnäsladan. I en rapport från 2007 finns det uppgifter om att Sigurd Erixson uppmärksammade ladan 1926 i samband med en fältundersökning ledd av Nordiska museet.

Nusnäsladan på sin ursprungliga plats på Bengtsgården i Nusnäs, söder om Mora, Dalarna, 1926. Foto: Ola Bannbers, för Nordiska museet.

Nusnäsladan på sin ursprungliga plats på Bengtsgården i Nusnäs, söder om Mora, Dalarna, 1926. Foto: Ola Bannbers, för Nordiska museet.

Ge det ålderdomliga huset en tanke nästa gång du besöker älgarna!

/Sandra

Skansen inreder en lokal för vård av träföremål

Kulturhistoriska avdelningen startar upp en ny praktisk verksamhet för vård av träföremål i samlingarna. I en befintlig byggnad på området skapas en ny verkstad för praktisk vård och konservering.

I det här huset finns bland annat vår kulturhistoriska verkstad.

I det här huset finns bland annat vår kulturhistoriska verkstad och omklädningsrum för Zoologiska avdelningen. Det är bara verkstadsdelen som omfattas av förändringarna som ska göras.

Skansen har under vintern rekryterat en finsnickare/konservator för att förbättra förvaltningen av de kulturhistoriska miljöerna. I samma lokal inreds även möjligheter för fotografering och dokumentation av föremål i samlingarna.

Redan 1998 gjordes ett förslag för att förbättra lokalen utifrån verksamhetens behov. Här är en modell gjord av dåvarande museitekniker Lasse P, med en extra påbyggd våning och en tillbyggnad. Så omfattande blir inte denna ombyggnation, det blir främst förändringar invändigt.

Redan 1998 gjordes ett förslag för att förbättra lokalen utifrån verksamhetens behov. Här är en modell gjord av dåvarande museitekniker Lasse P, med en extra påbyggd våning och en tillbyggnad. Så omfattande blir inte denna ombyggnation, det blir främst förändringar invändigt.

Den nya lokalen beräknas vara i bruk under hösten 2015.

/Johan och Sandra

Nya stentrappan på Totties gården är klar

Stentrappen igenDe senaste veckorna har arbetet med att hugga stenen och montera den nya trappan i portgången pågått. I ett tidigare blogginlägg för två veckor sedan berättade vi att arbetet skulle påbörjas och delade en enkel skiss på hur resultatet var tänkt att bli.

Dörr och foder återstår som ni förstår av bilden till höger. Men själva trappen är nu klar och gatstenarna är återplacerade.

Kolla vad fint det blev!

/Marianne

Stipendieresan till Norge tog oss också till Maihaugen

Norge_maihaugen-flyttat hus

Besöket på Maihaugen var minst lika spännande och fantastiskt som besöket på Norsk Folkemuseum.

Bland annat fick vi höra om deras arbete med att flytta en större villa i ett stycke, -under en enda natt! Museet beslutade i juli att huset skulle flyttas till museet men först efter semestertider startade själva projektet. På ungefär två månaders tid gjordes planeringen och natten till den 29e september genomfördes flytten. NRK, Norges public service television, var på plats och rapporterade under natten. Det finns en film på deras hemsida som visar hur arbetet gick till.

Förutom att besöka husets nya plats så fick vi läras oss en massa om hur de jobbar med förvaltningen och dokumentationen av deras byggnader. I deras verksamhet finns många beröringspunkter som knyter an till vår verksamhet på Skansen, vilket gav upphov till en rad intressanta, roliga och givande samtal.

/Sandra

Skansens första gästhantverkarstipendiat!

En av Skansens snickare, Olof Appelgren, har fått ett gästhantverkarstipendium!

Gästhantverkarstipendier delas ut av Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk. Hantverkslaboratoriets uppdrag är dels att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper, dels att säkra kvalitet och utveckla metoder inom fältet kulturmiljöns hantverk. Hantverkslaboratoriet ger kompetensutrymme för hantverkare att medverka i forskning och utvecklingsarbete om teknik och material.

Stipendiet är kopplat till det snickeriarbete som utförs i Totties-projektet och handlar om tillverkning av svängda profiler. Vi kommer att få anledning att återkomma till detta arbete här i bloggen!

/Marianne

Inredningssnickeri som på Charles Totties tid

På Skansen jobbar vi med att våra kulturhistoriska miljöer ska vara trovärdiga. Vi ska också på olika sätt arbeta med att bevara kunnandet kring byggnadshantverket. Ett sätt att skapa trovärdiga miljöer, som vi tror, är att hålla en hög ambitionsnivå när det gäller val av metoder och material i de arbeten som ska utföras.

I Totties-projektet har vi valt att jobba med inredningssnickerierna i enlighet med hur man gick tillväga som snickare på 1770-talet. Vi har använt originaldelar från Tottieska malmgården, inredningsdelar som flyttades med till Skansen men som aldrig sattes upp på 1930-talet. Istället lade man upp överblivna bröstningssnickerier, foder och fönsternischinklädningar på vinden. Där har de legat tills vi för något år sedan plockade fram dem för att använda som förlagor till de snickerier som vi idag nytillverkar med handverktyg.

Poängen med att använda handverktyg hela vägen är att våra snickare efter detta projekt kommer att vara väldigt drivna när det gäller att arbeta med handverktyg, de kommer att läsa spåren i originalbyggnadsdelarna efter sina snickarkollegor i äldre tid som andra läser böcker, och förhoppningen är att vi får en inredning på Totties som så långt vi idag kan säga är trovärdig för sin tid. På köpet har vi byggt på och förlängt bevarandet av kunskapen ytterligare en generation om hur man väljer virke till olika snickeridelar, torkar virke, sågar, hugger och hyvlar med handverktyg för att få till ett inredningssnickeri på samma sätt som man gjorde innan mekaniseringen av snickarhantverket tog vid.

Det intressanta är att vi också i projektet ställs inför så många nya frågor, och lär oss så mycket nytt, redan från det att vi satte igång!

/Marianne

Läs mer om hur medlemmarna i FRI, – de svenska friluftsmuseernas samarbetsorganisation, ämnar att jobba med kulturhistoriska byggnader i organisationens gemensamma policy för byggnader.