Tottie får nya kläder

Sedan ett par år har vi, som många av er vet, arbetat med en omfattande renovering av Tottieska gården på Skansen. Målerier i tak och på väggar har återställts till sitt ursprungliga skick och snickerier har delvis bytts ut, allt med gamla hantverkstekniker. När vi öppnar för gäster senare i år kommer vi visa 1780-tal och hur livet kunde se ut för familjen Tottie som bodde där.

Gården ska ju förstås inte bara renoveras utan befolkas också, och pedagogerna som kommer arbeta där ska kläs i enlighet med tiden. När vi klär pedagoger gör vi det alltid utifrån den tid, plats och sociala miljö som de ska arbeta i. Två personer som levde i samma tid kan ha haft helt olika kläder beroende på om de levde i en stad eller på landsbygden. Hur gott ställt de hade det påverkar förstås också vilka kläder de bar.

För att återskapa historiska plagg behövs bra original. Helst vill vi ha originalplagg som vi kan använda som förebild, men från 1700-talet, som det handlar om nu, är mycket lite bevarat. Har vi inget plagg vill vi i alla fall ha bilder, foton eller målningar. Inför varje ny miljö vi ska göra kläder till samlar vi mycket material och sammanställer allt i ett kunskapsunderlag med texter och bilder. Vi strävar efter att ge en så trovärdig bild som möjligt av det förflutna, och har alltid en vetenskaplig grund för våra ställningstaganden. Kläderna är lika viktiga för att förmedla kunskap, stämning och känsla som byggnader och föremål är.

Vi har varit nere i magasin, rest runt landet och besökt samlingar och granskat gamla plagg från tiden för att se hur de kläder vi nu tillverkar ska vara konstruerade. Symaskinen kom först på 1860-talet, så vid slutet av 1700-talet var alla plagg handsydda. Man bar också helt andra underkläder. Kvinnor bar korsett vilket förstås påverkar hållningen och sättet man rör sig på. För Klädkammaren är material alltid det svåraste när vi ska nytillverka historiska plagg. Varken garn, tråd eller vävda sidentyger ser ut som de gjorde på 1700-talet eftersom tekniker utvecklas och förändras. Vi återanvänder förstås mycket, letar på utförsäljningar och auktioner, på internet och utomlands.

Den skräddare här på Klädkammaren som arbetar med projektet har konstruerat ett mönster till en kjol, en robe och en tröja. En robe är en hellång överklänning som är öppen fram. Den har mycket vidd i nederdelen, ett slags skört som hänger ner bak över kjolen och som kan draperas upp. En tröja, eller caraco, är en sydd kofta. Vi konstruerar även underkläder, och pedagogen kommer bära en särk i tunt linne samt en korsett. Hon får också en specialsydd underkjol, en så kallad stubb.

Pedagogen som kommer arbeta i Tottieska gården har varit på Klädkammaren och blivit mätt, och vi har sytt en toile som hon provat. En toile är ett provplagg man syr i ett enkelt tyg för att kontrollera passformen. Snart beställer vi tyg och börjar sy, och efter ytterligare några provningar under sömnaden är madame Tottie klädd och redo att ta emot i sin gård. Välkommen att följa det fortsatta arbetet med kläderna till familjen Tottie!

"Den här korsetten finns på Löfstad slott, och är förlaga till den vi nu syr."

”Den här korsetten finns på Löfstad slott, och är förlaga till den vi nu syr.”

Här syns tydligt hur korsetten är tillskuren för att forma kroppen.

Här syns tydligt hur korsetten är tillskuren för att forma kroppen.

IMG_1375

Välkommen till Skansens Hus & Hantverk!

Återkommande läsare märker säkert att Antikvariebloggen har bytt namn. Det beror på att från och med nu kommer hela Kulturhistoriska avdelningen att bidra med inlägg under rubriken Hus & Hantverk. Du kommer att få följa en del av vårt arbete i den dagliga verksamheten. Vi kommer att berätta om olika projekt, om nytillverkning, underhåll och vård av byggnader och kläder, och vi ska ge dig inblick i pedagogernas arbete.

Kulturhistoriska avdelningen består av Pedagogiska enheten, Skansens Klädkammare och Antikvariska enheten. Pedagogiska enheten arbetar med undervisning och folkbildning. Museets pedagoger befolkar Skansens hus och gårdar och berättar för gäster om hur livet har kunnat te sig. Vi tar emot skolklasser i våra miljöer och gör specialvisningar för olika grupper. När du träffar en pedagog så passa på att fråga om allt du undrar över.

Klädkammaren har ansvar för alla kläder som bärs av de som arbetar i Skansens hus och gårdar. Den textila inredningen i husen, som sängkläder, gardiner och mattor tar Klädkammaren också hand om, och vårdar, lagar och tvättar.

Antikvariska enheten tar hand om Skansens kulturhistoriska byggnader, inredningen och föremålen i husen, och ansvarar även för kursverksamheten inom hantverk och slöjd. Mer information om det kan du hitta på Skansens Hemsida/kurser. Byggnader, möbler och andra föremål vårdas för att de ska kunna visas på Skansen länge till.

Tillsammans är vi Kulturhistoriska avdelningen.

Vi önskar trevlig läsning!

Julfix i ficklampans sken

Och så var det över, året sista julmarknadshelg på Skansen. Inget har lämnats åt slumpen. I ficklampans sken arbetar vi moderna hustomtar med att ordna och fixa i Skansens julhus, efter att gästerna har gått hem. Mycket är det som ska ordnas och fixas långt innan december, men också hållas igång under hela vår långa jul på Skansen. Även om marknaden är slut så fortsätter julprogrammet ända in i januari. Det innebär mat på julborden som ska bytas ut, granar att vattna och byta, ljus och ved som ska finnas på plats m.m.

En kväll förra veckan var det julgranen som behövde bytas hos boktryckarparet Beata och Henrik. I Boktryckarbostaden kliver du rakt in i julfirandet på 1840-talet. Efterrätten är precis på väg att avnjutas i salongen. I köket plockas resterna efter middagen undan och det förbereds punch. Den lilla julgranen som står på bordet i salongen är klädd med förgyllda valnötter, vaxljus, torkad frukt och små saffransbröd. Den uppmärksamme noterar att julgransfot med vatten ännu inte är aktuellt. Granen står i sitt träkors och nu såhär halvvägs in i december har den torkat och börjat barra rejält. Vilken tur att jag som nutida ”hustomte” faktiskt har en dammsugare som underlättar! Nu står en frisk gran på bordet, barren är bortstädade och middagen kan fortsätta precis som om ingenting har hänt ända fram till 6 januari. Då är julprogrammet på Skansen slut för denna gång.

Här kan du läsa mer om julmat förr och nu: www.skansen.se/ Evenemang och högtider/ Julen på Skansen

Och så ett filmtips från Nordiska museets arkiv. Julmarknad på Skansen 1931

God Jul!

// Johanna

 

Tack och lov för dammsugare. Efter drygt två veckor utan vatten har granen börjat barra rejält.

Tack och lov för dammsugare. Efter drygt två veckor utan vatten har granen börjat barra rejält.

Nya granen är på plats och väntar nu bara på att kläs med godsaker och vaxljus. Pannlampa är också ett måste för att arbeta i hus utan elektrisk belysning efter kl. 15.00.

Nya granen är på plats och väntar nu bara på att kläs med godsaker och vaxljus. Pannlampa är också ett måste för att arbeta i hus utan elektrisk belysning efter kl. 15.00.

Uppstartad inventering!

Efter den stora inventeringen av föremålen i Seglora kyrka byter vi nu fokus till ytterligare en unik miljö på Skansen, –Kronbergs ateljé.
Målet är dels att inventera, för det är mycket länge sedan det gjordes, dels att fotografera och registrera samlingen i Primus, så att materialet kan läggas på nätet via DigitaltMuseum.se och vara tillgängligt för besökare över hela världen. Vi räknar med att hinna med ungefär hälften av materialet i år. Arbetet fortsätter in i 2016 och till vår hjälp har vi förstärkt arbetsstyrkan med Annika och Sigrid, två föremålsexperter, som tillsammans besitter nästintill en livstid av erfarenhet av museiarbete. Här ser vi båda i aktion i miljön, i full färd med inventering och katalogisering. För mig som är relativt ny i branschen känns det särskilt förmånligt att få arbete ihop med två så erfarna personer! Snart börjar vår fotograf Tomas arbetet med fotograferingen och då kommer han blogga något utifrån sitt perspektiv som fotograf i projektet, vilket jag också ser framemot!
Skärmklipp

pols_342_bigUnder augusti är ateljén som tidigare år öppen för allmänheten. Då ges återigen möjligheten att lära känna Julius Kronberg och hans konstnärskap bättre och se den vackra miljön som ABBA valde som kuliss till albumomslaget till deras sista studioalbum The Visitors. Enligt wikipedia inspirerades albumdesignern Rune Söderqvist av Kronbergs motiv av änglar och idén om att änglarna kunde representera skivtiteln.

/Sandra

Lästips lagom till helgen

Hej,
det är bråda tider på Skansen. I vårtid, strax innan högsäsongen, är den interna verksamheten som mest intensiv. Det knoppas, planteras, djurungar kommer till världen och vi sjunger in våren med en av stans finaste och största (och säkraste) brasor. Självfallet pågår en febril verksamhet även i hus och gårdar. Innerfönster tas ner, krukväxter ställs ut och det städas inför ett utökat öppethållande.

I Tottieska gården handhyvlas det på de sista snickeriprofilerna till de nya rummen på ovanvåningen. Snickerierna till det minsta rummet har monterats på plats. Kolla in de svängda profilerna i fönsternischen! Wow, det är så man får gåshud, eller hur!?
Snickerierna på bottenvåningen är nymålade, alla tak är klara och förra veckan slutbesiktigades de nya marmoreringarna i trapphuset. Nu väntar vi tålmodigt på att vår målare Björn ska börja sy ihop tapetvåderna som ska in i de nya rummen.
Spännande tider! Vår-status Under tiden medan vi väntar in färdigställandet av profilerna, montering, målning och tapetsering så vill jag tipsa om ett annat spännande kulturhistoriskt hantverksprojekt -Orangeriet på Gunnebo slott.
Bloggtips-orangerietEn mycket trevlig, detaljrik och tilltalande blogg som följer rekonstruktionen av slottets orangeri, ursprungligen uppfört under 1700-talets slut. Även i det här projektet utgår man från äldre förlagor (original ritningar!), traditionella material och metoder. Tidigare i vår arrangerade Gunnebo slott ett seminarium om handhyvling, snickeri- och arkitekturprofiler och hur man återtar en förlorad yrkeskunskap. Där var såklart vår snickare Olof med och föreläste om sitt forskningsprojekt om att handhyvla svängda profiler. Olof fastnade också på en bild på Orangeribloggens inlägg om seminariet.
Gunnebo-filmKolla in deras snygga film om projektet!

Trevlig läsning och trevlig valborg!

/Sandra

Ett nedslag bland de senaste nyförvärven

Vi har nyligen förvärvat en bronsförgylld bordspendyl i nyrokoko. Intaget till samlingen motiveras med att den ska stärka berättelsen om tid och social status i borgerliga miljöer från 1800-talets första hälft. Barbro Åstrand beskriver användandet av bordspendyler under 1800-talet i sin ”Gamla ur” på ett talande sätt:

”1800-talet var stilimitationernas tidevarv. Man ansåg, att det fanns en idealstil för varje ändamål. Salongen inreddes vanligtvis i nyrokoko och matsalen i nyrenässans. Bordspendyler i dessa båda stilar förekommer i rik mängd, men de kan också vara präglade av barockens eller nyklassicismens formspråk. /../ Detta gjorde klockan till något av ett utställningsföremål, vilket passade väl i nyrokokon, såsom en stil gjord för representation.”

Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen CC-BY-SA

Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen CC-BY-SA

Bordspendyl med pendelgång av förgylld brons. Med rund urtavla av metall med arabiska siffror. Med svarta tim- och minutvisare. Urtavlan är inramad av en sirlig blomstergirland och därtill en skrivande kvinnogestalt. Kvinnogestalten är placerad sittandes i ett landskap, lutandes mot urhuset, iklädd en dräkt med nyrokokoinfluenser. I övrigt består fodret av en arkitektoniskt uppbyggd sockel på fötter i nyrokokostil med en en symmetrisk lambrekäng av musslor och voluter.

I Kulturens samlingar finns en liknande att jämföra med, KM 36305.

Foto: Lars Westerup, Kulturen. Åstrand, B. (1980). Gamla ur: ur Kulturens samlingar. ([Ny utg.]). Lund: Kulturen, s. 148

Foto: Lars Westerup, Kulturen. i: Åstrand, B. 1980

”Den Thomanderska pendylen är en typisk representant för sin sort. Den är helt gjuten i brons och förgylld. Ett massivt podium med en rikedom av symmetriskt ordnade rokokoornament i relief – snäckor, voluter, rocailler och spaljedekor – bär urhuset. Detta är krönt av en druvplockerska vid en vinstock men är samtidigt en del av hela scenen, som innefattar fritt modellerade kvistar, klasar och löv av vin och en korg fylld av druvor.”

Barbro Åstrand, Kulturens årsbok 1978, s. 128

Vår pendyl är nu fotograferad, katalogiserad, publicerad på DigitaltMuseum och finns sedan en tid tillbaka i en av våra kulturhistoriska miljöer för beskådan.

/Sandra

Källor:

Kulturens databas Carlotta: https://carl.kulturen.com/webhttps://carl.kulturen.com/web/object/37780

Åstrand, B. (1980). Gamla ur: ur Kulturens samlingar. ([Ny utg.]). Lund: Kulturen.

Bråda dagar

På lördag öppnar vi för årets julsäsong. Då drar julen igång på riktigt här och pågår ända fram till den 6e januari. Planeringen och förberedelserna inför jul pågår året runt, som jag som hastigast berättade om i ett tidigare blogginlägg när jag berättade om våra ”nya” julgransfötter.
Julgransfött-vatt
Julförberedelserna når klimax den här veckan, det pågår febril verksamhet på alla avdelningar, på hela området, i varje skrymsel och hörn. När det gäller de kulturhistoriska miljöerna så ska det pyntas och dukas för olika typer av historiska julfiranden. Julgranarna är såklart viktiga och nu får de ”nya” julgransfötterna visa vad de går för. Jag satte in julgranarna igår och nu är det viktigt att julgranarna vattnas rejält. Vattentillgången är avgörande under de första dygnen då granarna acklimatiserar sig till inomhusklimatet. Så vattning av granar är en stående punkt på schemat fram till på lördag.

Då är vi alla välkomna, kanske för en tidsresa i julgranens historia?!

God jul vettja!

/Sandra

Inredningssnickeri som på Charles Totties tid

På Skansen jobbar vi med att våra kulturhistoriska miljöer ska vara trovärdiga. Vi ska också på olika sätt arbeta med att bevara kunnandet kring byggnadshantverket. Ett sätt att skapa trovärdiga miljöer, som vi tror, är att hålla en hög ambitionsnivå när det gäller val av metoder och material i de arbeten som ska utföras.

I Totties-projektet har vi valt att jobba med inredningssnickerierna i enlighet med hur man gick tillväga som snickare på 1770-talet. Vi har använt originaldelar från Tottieska malmgården, inredningsdelar som flyttades med till Skansen men som aldrig sattes upp på 1930-talet. Istället lade man upp överblivna bröstningssnickerier, foder och fönsternischinklädningar på vinden. Där har de legat tills vi för något år sedan plockade fram dem för att använda som förlagor till de snickerier som vi idag nytillverkar med handverktyg.

Poängen med att använda handverktyg hela vägen är att våra snickare efter detta projekt kommer att vara väldigt drivna när det gäller att arbeta med handverktyg, de kommer att läsa spåren i originalbyggnadsdelarna efter sina snickarkollegor i äldre tid som andra läser böcker, och förhoppningen är att vi får en inredning på Totties som så långt vi idag kan säga är trovärdig för sin tid. På köpet har vi byggt på och förlängt bevarandet av kunskapen ytterligare en generation om hur man väljer virke till olika snickeridelar, torkar virke, sågar, hugger och hyvlar med handverktyg för att få till ett inredningssnickeri på samma sätt som man gjorde innan mekaniseringen av snickarhantverket tog vid.

Det intressanta är att vi också i projektet ställs inför så många nya frågor, och lär oss så mycket nytt, redan från det att vi satte igång!

/Marianne

Läs mer om hur medlemmarna i FRI, – de svenska friluftsmuseernas samarbetsorganisation, ämnar att jobba med kulturhistoriska byggnader i organisationens gemensamma policy för byggnader.

Golvskurning på Tottieska gården

Golvtvätt

På bilden ser ni Lasse Mäkelä, en av Skansens lokalvårdare med lång erfarenhet av att vårda de kulturhistoriska miljöerna. Golvet skuras med en maskin, ”Rotowash”, med borst som roterar och skurar i träfibrernas riktning i golvet. Vid skurningen används lite vatten och mycket såpa, maskinen suger upp det vatten som används så att det inte blir kvar vatten på golvet. Ett dygns torkning, sedan är golvet klart att användas!

Läs mer om hur lokalvårdarna städar i de kulturhistoriska miljöerna i ett tidigare blogginlägg.

/Marianne

Städning pågår!

Vi berättar gärna och ofta om de arbeten som pågår i de kulturhistoriska miljöerna på Skansen. Den här veckan vill vi berätta om ett särskilt viktigt arbete -nämligen städningen! Just nu pågår storstädning i köksflygeln på Skogaholm herrgård och jag passade på att besöka mina kunniga kollegor på plats.

Maggan som städat i de kulturhistoriska husen sedan 1971 berättar att det hela tiden finns mer att lära!
Maggan som städat i de kulturhistoriska husen sedan 1971 berättar att det hela tiden finns mer att lära!

Städ 2

All städning sliter. Därför är det viktigt att vi använder så varsamma metoder som möjligt. Damning med strutsvippa är den vanligaste metoden och detta görs i stort sett varje vecka i de miljöer som har öppet ofta. Då dammsugas också golv. En rengöring som är helt torr och väldigt skonsam.

Ann visar de engångspappersdukar som används vid damning och torkning när vi storstädar.
Ann visar engångspappersdukarna som används vid damning när vi storstädar.

Städ 4En gång om året utförs storstädning av miljöerna. Då torkas varje föremål av med duk, även detta göra varsamt och försiktigt. Det är ett metodiskt arbete som inte ska stressas eller forceras fram. Här går kvalitét för kvantitet. Städ 5

Under storstädningen görs också en våttorkning av golven. Detta görs med en rotowash med cylindriska borstvalsar. Rent vatten med såpa doseras ut från ena sidan av maskinen och det smutsiga vattnet samlas direkt upp på andra sidan av maskinen. På så sätt utsätts golvet för så lite fukt som möjligt. Endast på de golvytorna med synliga fläckar och mycket smuts, till exempel i förstugor och entréer, skuras golven. På så sätt undviks slitage i onödan.

Städ 6

Städningen i miljöerna är en typ av förebyggande konservering, ett viktigt underhållsarbete som vi måste göra för att förhindra och minska olika typer av skador och nedbrytning. Vid storstädningen, där varje föremål och möbel torkas av, görs en överskådlig besiktning. När något ovanligt upptäckts kan det åtgärdas direkt innan skadorna blir för omfattande. Bilden visar ett gott exempel på den samordnade skadedjurskontrollen som utförs. Här har Ann och Maggan upptäckt ett aktivt angrepp av skadedjur i ett tråg och vidarebefordrar det till oss på Antikvariska enheten, så att vi kan behandla det så fort som möjligt för att undvika ytterligare materialförlust.

Tack Maggan, Ann, Annelie och alla andra på Skansens lokalvårdsenhet för att ni ser efter och tar hand om Skansens kulturhistoriska miljöer!

Tack Maggan, Ann, Annelie och alla andra på Skansens lokalvårdsenhet för att ni ser efter och tar hand om Skansens kulturhistoriska miljöer!

/Sandra