Julfix i ficklampans sken

Och så var det över, året sista julmarknadshelg på Skansen. Inget har lämnats åt slumpen. I ficklampans sken arbetar vi moderna hustomtar med att ordna och fixa i Skansens julhus, efter att gästerna har gått hem. Mycket är det som ska ordnas och fixas långt innan december, men också hållas igång under hela vår långa jul på Skansen. Även om marknaden är slut så fortsätter julprogrammet ända in i januari. Det innebär mat på julborden som ska bytas ut, granar att vattna och byta, ljus och ved som ska finnas på plats m.m.

En kväll förra veckan var det julgranen som behövde bytas hos boktryckarparet Beata och Henrik. I Boktryckarbostaden kliver du rakt in i julfirandet på 1840-talet. Efterrätten är precis på väg att avnjutas i salongen. I köket plockas resterna efter middagen undan och det förbereds punch. Den lilla julgranen som står på bordet i salongen är klädd med förgyllda valnötter, vaxljus, torkad frukt och små saffransbröd. Den uppmärksamme noterar att julgransfot med vatten ännu inte är aktuellt. Granen står i sitt träkors och nu såhär halvvägs in i december har den torkat och börjat barra rejält. Vilken tur att jag som nutida ”hustomte” faktiskt har en dammsugare som underlättar! Nu står en frisk gran på bordet, barren är bortstädade och middagen kan fortsätta precis som om ingenting har hänt ända fram till 6 januari. Då är julprogrammet på Skansen slut för denna gång.

Här kan du läsa mer om julmat förr och nu: www.skansen.se/ Evenemang och högtider/ Julen på Skansen

Och så ett filmtips från Nordiska museets arkiv. Julmarknad på Skansen 1931

God Jul!

// Johanna

 

Tack och lov för dammsugare. Efter drygt två veckor utan vatten har granen börjat barra rejält.

Tack och lov för dammsugare. Efter drygt två veckor utan vatten har granen börjat barra rejält.

Nya granen är på plats och väntar nu bara på att kläs med godsaker och vaxljus. Pannlampa är också ett måste för att arbeta i hus utan elektrisk belysning efter kl. 15.00.

Nya granen är på plats och väntar nu bara på att kläs med godsaker och vaxljus. Pannlampa är också ett måste för att arbeta i hus utan elektrisk belysning efter kl. 15.00.

Att städa ut julen

Tidigare i veckan var det Tjugondag Knut och det innebär att julen officiellt är slut. På Skansen avslutades julprogrammet redan på Trettondagen. Sedan dess har vi haft fullt upp med att städa bort julen, så att vi så småningom kan välkomna sportlov och våren!

En av de mer tidsödande arbetsuppgifterna har varit att städa och återställa Boktryckarbostaden i stadskvartet. Boktryckarbostaden är, som känt, den senaste nygestaltade miljön på Skansen, och vi jobbar kontinuerligt för att använda miljön på allra bästa tänkbara sätt. En sådan insats kan till exempel vara att fördjupa och vidareutveckla pedagogiska program. Julkonceptet bygger på ett alldeles nytt sammanställt kunskapsunderlag, skrivet av Camilla Sandahl. Julen 2013 i 1840-talet var sparsmakad, men julen 2014 bjöd på en finare middagsbjudning. Ni kanske kommer ihåg att vi dokumenterade 2013års jul i bild och skrev om det på bloggen. Nu användes det mycket fler föremål och det fanns flera olika uppdukade bord att titta på och prata om. I bostaden var det uppdukat för en annandagsmåltid med vänner till boktryckaren Henric och hans fru Beata. Resterna av ett brännvinsbord stod kvar i kammaren, disken från huvudrätten och resterna därifrån stod i köket där också en punchbål förberedes. I salen var det dukat för och med efterrätten, på bordet stod också vinglasen kvar från middagen.

Fotodokumentation av den öppna verksamheten i Boktryckarbostaden. Museipedagogernas roll att levandegöra miljön är A och O i Skansen verksamhet och viktig att dokumentera. Foto:Tomas Wiedersheim-Paul

Fotodokumentation av den öppna verksamheten i Boktryckarbostaden. Museipedagogernas roll att levandegöra miljön är A och O i Skansen verksamhet och viktig att dokumentera. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Detta innebär en extra arbetsinsats för vår del på Antikvariska enheten. Vi gjorde bland annat en del nyförvärv för att täcka upp där vi saknade lämpliga föremål, till exempel karaffer, ljusstakar och böcker om spel och lekar. Vi hjälptes åt med pedagogerna att iordningställa och gestalta miljön och bestämde hur föremålen bäst kunde användas och visas. Detta måste självfallet utvärderas och dokumenteras.

Foto: Sandra Åberg

Foton är som sagt en viktig del av dokumentationsarbetet. Här är mina bilder jag tog innan miljön öppnande inifrån Salen. Foto: Sandra Åberg

Ytterligare några av mina dokumentationsbilder.  Dessa är från Kammaren och Köket. Foto: Sandra Åberg

Ytterligare några av mina dokumentationsbilder. Dessa är från Kammaren och Köket. Foto: Sandra Åberg

Vår databas, Primus, är ett viktigt arbetsverktyg för dokumentationen av hur vi använder samlingen. I det här fallet har vi gjort en utställning. Utifrån utställningsposten har vi därefter gjort en utställningsrapport. Enkelt, informativt och smart!

Vår databas, Primus, är ett viktigt arbetsverktyg för dokumentationen av hur vi använder samlingen. I det här fallet har vi gjort en utställning. Utifrån utställningsposten har vi därefter gjort en utställningsrapport. Enkelt, informativt och smart!

Detta gör vi för att kunna återskapa det ännu bättre till nästa jul och för att kunna förklara hur vi tänkt, resonerat och vilka historiska källor och material som vi använt oss av. På så sätt ger vi våra framtida kollegor, och kanske även forskare, en juste chans att tolka och omtolka julen i Boktryckarbostaden anno 2014.

/Sandra

Nyårsvaka á la 1930-tal

Jag dröjer mig kvar i 1930-talet den här veckan också. Det finns så många föremål i miljöerna från 1930-talet som ger fina och lustfyllda ingångar till historien. I Järnhandlarbostadens kök finns till exempel en rar kokbok, husmoderns presentbok: 100 Bjudningar – Matsedlar och recept för få och många gäster.
Nyårsvaka_ny

Boken avslöjar direkt att man, liksom idag som på 1930-talet, roade sig med att tänka tillbaka på äldre tiders traditoner och seder. Här står det att ”I ett gammalt borgarhem var det sed att varje nyårsafton samla släkt och vänner till ett nyårskalas, där de flesta voro utklädda. Även värdfolket, som föreställde krögarfar och krögarmor i ett värdshus, voro lämpligen skrudade, där de från en disk försågo alla gästerna, när dessa uppvaktade med sina tallrikar.” Och så uppmanar boken till att ”bjuda på kall supé /…/julmaten ska lysa med sin frånvaro”. Istället föreslås kalkon som bjudrätt.
Det låter väl inte helt fel?

Jag följer Husmoderns presentboks uppmaning och råder även dig till att liva upp nyårsvakan med lekar, dans och charader. Och varför inte -lite maskerad? Och så hoppas jag att Skansen får vara en del av ditt firande via SVTs sändning ”Tolvslaget på Skansen” med Loa Falkman.

Oavsett hur du väljer att vaka in det nya året så önskar vi på Antikvariska enheten dig ett riktigt gott nytt år!

 

/Sandra,

Johan, Lillemor, Karin, Boel, Tomas, Teddy, Sarah och Marianne

Ytterligare en julgransklädsel!

I Järnhandlarbostaden från 1930-talet pågår julstöket för fullt. Här berättar vi om hur hushållets förberedelser inför julhögtiden kunde gå till. Det bakas, stryks, städas, putsas och fejas. De här dagarna närmast julafton så tas granen in och kläs, gärna samtidigt som Järnhandlaren eller hans fru samtalar med våra besökande gäster.
Jag hoppas att många passade på att besöka miljön under helgens julmarknad. För här råder det verkligen julstämning.

Järnhandelns gran Den här granen kommer främst att kläs med pynt gjorda utav papper och halm, så som smällkarameller, bokmärken på kristyr, girlander och flaggor. Den kläs också med stearinljus. Elektrisk julgransbelysning fanns förvisso redan på 1930-talet, den kunde till exempel funnits till salu i Järnhandeln, men kanske var det så att levande ljus i granen ändå kändes mer traditionsenligt. Vad tror du själv?

Oavsett vad du tycker är vackrast eller skapar mest julstämning, -gammalt, traditionellt eller modernt, så hoppas jag att du blir nöjd med din gran i år, och att vi lyckats inspirera dig med våra kulturhistoriska granar på Skansen. God jul!

/Sandra

Dags att klä en julgran!

Lagom inför årets sista julmarknadshelg och den stundande julhelgen har vi byt ut bordsgranen i Boktryckarbostaden från 1840-talet. Julgransfoten är ett kors av trä, vilket betyder att granen torkar efter en kort tid och barrar mycket. Boktryckarens gran måste bytas ut för att se fräsch ut under hela Skansens långa julsäsong.

Klä julgran

Sveriges första kända klädda julgran tillhörde familjen Wrede-Sparre från 1741, på Stora Sundby i Södermanland. I den hängde saffranskringlor, äpplen och vaxljus. Bordsgranar var vanliga i borgerliga miljöer under 1800-talet. Granarna pyntades med äpplen och kringlor, girlander av bär och frukter. Boktryckarens gran kläs dessutom med vaxljus och med förgyllda valnötter. De är jättelätta att göra hemma. Det behövs bladguld och fixeringsmedel, som finns att köpa i välsorterade slöjdbutiker. Ett julpysseltips till er som vill ha något nytt i er gran hemma!

 

/Sandra

Källa:
Kättström Höök, L. (1995). God jul!: från midvinterblot till Kalle Anka. Stockholm: Nordiska museet.

 

Bråda dagar

På lördag öppnar vi för årets julsäsong. Då drar julen igång på riktigt här och pågår ända fram till den 6e januari. Planeringen och förberedelserna inför jul pågår året runt, som jag som hastigast berättade om i ett tidigare blogginlägg när jag berättade om våra ”nya” julgransfötter.
Julgransfött-vatt
Julförberedelserna når klimax den här veckan, det pågår febril verksamhet på alla avdelningar, på hela området, i varje skrymsel och hörn. När det gäller de kulturhistoriska miljöerna så ska det pyntas och dukas för olika typer av historiska julfiranden. Julgranarna är såklart viktiga och nu får de ”nya” julgransfötterna visa vad de går för. Jag satte in julgranarna igår och nu är det viktigt att julgranarna vattnas rejält. Vattentillgången är avgörande under de första dygnen då granarna acklimatiserar sig till inomhusklimatet. Så vattning av granar är en stående punkt på schemat fram till på lördag.

Då är vi alla välkomna, kanske för en tidsresa i julgranens historia?!

God jul vettja!

/Sandra

Dags att börja tänka på julen?

Det är passande väder för att sitta inomhus med en kopp te. Sommaren känns långt bort och det är perfekt för att börja planera julen!

Ja, så här dags på året är julförberedelserna redan igång på Skansen. Planeringen sträcker sig över hela året och det finns en särskilt tillsatt arbetsgrupp just för detta. I Julgruppens direktiv står det:

Julfirandet på Skansen är en obruten tradition sedan 1891. Skansens jul gestaltar bilder av och levandegör julfirandet från olika tider samt olika geografiska och sociala miljöer. Vi erbjuder en variation av upplevelser av alla sinnen med marknad, berättande och aktiviteter som man kan ta del av eller delta i.

I hus och gårdar förbereds och firas jul från den 29e nov – 6e januari. Vi på antikvariska enheten ansvarar främst för alla de föremål som används i samband med detta, i nära samarbete med övriga enheter på avdelningen. Förra året testade vi att använda äldre julgranfötter i metall i de hus där vi visar julgranar. Det gick förvånansvärt bra och vi bestämde oss för att ta in några julgransfötter i samlingen. Julgransfötterna är nu katalogiserade, fotograferade och publicerade på DigitaltMuseum och redo att användas.

Om jag får säga det själv, så var julgransfötterna snyggare förr! Det här är min favorit. Titta in på de andra julgransfötterna och se vad du tycker.

Julgransfot i plåt, i form av en femuddig stjärna. Cylinderformat fäste med tre skruvar. På en av stjärnans uddar en tratt för påfyllning av vatten. I Åhlén & Holms katalog från år 1917 säljs denna typ av julgransfot till ett pris av 4 kr och 95 öre. Det finns uppgifter om att man kunde köpa stjärnan så sent som 1927.

Julgransfot i plåt, i form av en femuddig stjärna. Cylinderformat fäste med tre skruvar. På en av stjärnans uddar en tratt för påfyllning av vatten. I Åhlén & Holms katalog från år 1917 säljs denna typ av julgransfot till ett pris av 4 kr och 95 öre. Det finns uppgifter om att man kunde köpa stjärnan så sent som 1927. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

/Sandra

En hundraåring

I år är det 100 år sedan Skansen reste en gran för ringlek invid julmarknaden.

Årets julgran på Bollnästorget

Årets julgran på Bollnästorget

”I slutet av november 1912, när förberedelserna pågingo under högtryck, kom tanken på att resa en julgran på dansbanan att dansa omkring. Sedermera riksantikvarien Bernhard Salin, som då var Nordiska museets styrelseman, tillfrågades, och löfte erhölls om en stor gran ” bara man kunde vara fullt säker på att den stagades betryggande och ej utgjorde någon som helst risk för barnen”. Stark blåst blev den gången ett hinder, men följande år gick det så mycket bättre. Förslagställaren ville ej ha elektriska ljus första gången, och det blev blickstilla, så att vaxstapelns små lågor brunno lugnt och klart. Ett tiotal ringleksbarn klädda till tomtar, hjälpte till att ta upp sången och sätta fart på dansen. Först bildades en liten tveksam ring av några småttingar, men efter en kort stund var det två ringar innanför varandra, och snart dansade en munter skara i alla åldrar förnöjd över att på detta trevliga sätt kunna hålla sig varma efter att kanske frusit om fötterna vid den belägrade bröd och perpparkaksstånden”.

Ur ”Skansens julmarknad trettio år”, Laura Stridberg, Skansens Nyheter 1933.

Och med den lilla tillbakablicken önskar vi en God Jul och ett Gott Nytt år.

/Antikvariska enheten

Fotografering av julen i Järnhandlarbostaden

Att arbeta som fotograf på Antikvariska enheten på Skansen innebär att man dokumenterar både föremål, byggnader, inre och yttre miljöer. Även äldre hantverkstekniker och olika traditioner dokumenteras med foto eller video. Här är ett exempel på interiörer från Järnhandlarbostaden på Skansen där det ställs i ordning inför julen.

Utanför entrén står granen i väntan på att tas in för att kläs. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Utanför entrén står granen i väntan på att tas in för att kläs. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I huset arbetar far med att göra i ordning grandekorationerna. På vevgrammofonen av märket His Masters Voice från 1930 spelas julmusik på stenkakorna. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I huset arbetar far med att göra i ordning grandekorationerna. På vevgrammofonen av märket His Masters Voice från 1930 spelas julmusik på stenkakorna. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Tomten har redan kommit med inslagna presenter. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Tomten har redan kommit med inslagna presenter. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I köket klipper frun ut julmotiv från julklappspapper för att sedan fästa det på kaklet med lim av kokt potatismjöl. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I köket klipper frun ut julmotiv från julklappspapper för att sedan fästa det på kaklet med lim av kokt potatismjöl. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

 

Hon stryker julduken med det moderna elektriska strykjärnet. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Hon stryker julduken med det moderna elektriska strykjärnet. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

 Julporslinet är framplockat och nydiskat. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul


Julporslinet är framplockat och nydiskat. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

På den elektriska spisen från 1934 står dopp i grytan färdig att serveras. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

På den elektriska spisen från 1934 står dopp i grytan färdig att serveras. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

/Tomas

Kursverksamheten Skansen Hantverk & Slöjd

Vårens program är här och bjuder på en hel del nya aktiviteter. Vi har laddad upp med en mängd spännande och inspirerande kurser för dig som är intresserad i bygghantverk, trädgårdshantverk och slöjd.

Nytt för våren är kursen Bandvävning, Fröodla köksväxter från förr, Pilflätning och hantverkskvällen Lieskötsel och slåtterteknik. Nytt är också vandringen Äppelros och skäfte som vänder sig till barn från 7 år. Men självklart erbjuder vi även vårt basprogram inom byggnadshantverk såsom kurser i Fönsterrenovering, Lerklining och Traditionella måleritekniker och pappspänning och mycket mera.

Kanske är det här du hittar den perfekta julklappen?!

SHS logga jul