Järnspisar på Skansen

Järnspisen eller vedspisen lanserades brett under andra hälften av 1800-talet och förändrade sättet man tillredde sin mat i hemmet.

På Skansen finns många fantastiska spisar i våra kulturhistoriska miljöer. Nedan följer en bildkavalkad över svenska järnspisar i Skansens miljöer som visar 1870-tal till 1950-tal. På Skansens hemsida finns en kort introduktion till hur du underhåller en järnspis.

Vedspis, J & C. G. Bolinders M.V.A B No 20, i Skomakarhuset som visar en miljö från 1870-talet.

J & C.C. Bolinder No 17 K i Arbetarbostaden, 1890-tal

Eventuellt en Norrahammar No 1, i Gravörens verkstad, 1890-tal

Husqvarna Vapenfabrik No 0228 i Posthuset, 1910-tal

Husqvarna No 26 i Väla skola, 1910-tal

Husqvarna No 27 i Missionshuset omkring 1915

En Husqvarna No 729 finns i Kolonistugan från 1920-talet

En Skoglund & Olson No 7 finns i Ordenshuset som är från 1920-talet

Husqvarna No 134 i Skånegården, 1920-tal

I Statarlängan till vänster står en Åkers Stycke Bruk No 6, 1920-tal

Och i Statarlängan till höger står också en Åkers Stycke Bruk No 6

I Järnhandlarbostadens kök står en Bolinders No 65 A, 1930-tal.

Husqvarna Vapenfabrik No 227 från 1930-talet står i den moderna Timmerkåtan i Samevistet

I Kolonistugan från 1940-talet står en Norrahammar No 1

En Klafreström Vasa No 3 i Folkets hus, 1950-tal

.// Ulrika, Samlingskoordinator på Skansen

Funderingar kring en bomb

Under mitt kontorsfönster i Röda Längan på Skansen ligger en bomb. Den är rätt vacker i sin rostiga skepnad och smälter bra in i miljön. Men varför ligger det en bomb på Skansen?

Under 1900-talets första hälft stod det kanoner uppställda lite här och där på Skansen men de flesta av dessa är idag förvaltade av någon annan institution. Vid Sollidenterrassen finns det dock kvar ett kanonbatteri med fem slätborrade sexpundiga kanoner som var en gåva till Skansen genom Kungliga marinförvaltningen i Karlskrona år 1903. Uppe vid Skogaholms herrgård står två små kanoner.

I Skansens arkiv hittade jag flera bilder på olika kanoner som stått på Skansen. Bland annat hittade jag en bild från 1914 på en kanon som står uppställd, verkligen uppställd med pipan rakt upp mot himlen, utanför mitt nuvarande kontor. Men jag kan inte se om det ligger någon bomb invid. ”Min” bomb kan dock inte skjutas ur en kanon, men det har funnits åtminstone en mörsare på Skansen och de kan skjuta iväg bomber.

Mörsare NM.0039829

Bomben, som är stor som ett bowlingklot, har inga spår av märkning eller annat som går att identifiera den med. Så frågan varför det ligger en bomb under mitt fönster har inte ännu fått sin förklaring.

Vill du se fler bomber i museisamlingar kan du med fördel söka på DigitaltMuseum.se Bomb

/Ulrika, Samlingskoordinator

Kanon utanför intendent Alarik Behms bostad på Skansen år 1914.

 

Från Seglora kyrka till Deutsche Historisches Museum i Berlin

Denna morgon påbörjade vår tavla ”Den breda och den smala vägen” sin turnéresa till Deutsche Historisches Museum i Berlin. Första anhalten är Nordiska museet som har hand om själva lånet och förbereder tavlan för den långa transporten.

Målningen ska medverka i den stora utställningen ”The Luther effect – Protestantism – 500 Years in the World” , den 12 april till den 5 november 2017.  Utställningen visar konst från hela välden och är en del i uppmärksammandet av 500 års jubileet för Reformationen. Mer om utställningen går att läsa här: https://www.dhm.de/en

 

 

Tavlan kommer ursprungligen från Umeå landsförsamlingskyrka och skänktes till Nordiska museet redan 1878. Vem konstnären är vet vi inte, men den är troligen målad i Stockholm och motivet har sin förlaga i ett holländskt eller tyskt kopparstick. Motivet föreställer den breda och den smala vägen. Vid Kristi kors sammanstrålar de tre vägarna, den breda som leder till fördömelse, den smala som för sin vandrare till Guds boning, samt den väg som inbjuder betraktaren av tavlan att söka sig fram till korset. Här kan du läsa mer om tavlan på Digitalt museum.

Johan Schuisky och Johanna Krumlinde i Kronbergs ateljé

Förra veckan återkom de skisser och skulpturer av Julius Kronberg som tidigare medverkade i Waldemarsuddes utställning ”Salongsmåleri!?”.  Så det har varit ovanligt mycket arbete för oss
med att montera upp och montera ner konst. Spännande att komma dukar och pannåer nära in på livet! Och lite väl spännande med stegklättring för mig som har svindel.

 

// Johanna, museiassistent

Den stora salen på Tottieska gården

Gården invigdes på Skansen 1935, och det var då som stora salens inredning iordningställdes. Rummets möblering ställdes samman utifrån uppgifter från två bouppteckningar daterade 1776 och 1791. Rummet möblerades med salsstolar, spegellampetter och en ljuskrona.

Under 2016 gör Skansen en översyn och komplettering av salens möblering. Salsstolarna renoveras med ny stoppning och klädsel. Till rummets möblering tillförs nu ett salsbord i mahogny; nyförvärvet följer uppgifter i bouppteckningen daterad 1791, där ett större bord i mahogny listas. Vidare kompletteras rummet med en nyförvärvad ljuskrona från senare delen av 1700-talet. Sedan 1935 har rummet haft en ljuskrona i senempir som nu byts ut mot en mer tidsenlig modell. I arbetet med att iordningställa rummet ingår även en översyn av spegellampetternas bronsering och förgyllning. Arbetet med salens möbler beräknas vara färdigt till den första oktober 2016.

Johan Schuisky, Antikvariska enheten

Foto: Marie  Andersson

Foto: Marie Andersson

Ny film om Kronbergs ateljé

Tidigare i somras berättade vi att vi påbörjat en omfattande inventering av Julius Kronbergs ateljé. Alla föremål ska identifieras, katalogiseras och fotas. Just nu vilar inventeringen och miljön är öppen för besök hela augusti. Medan vår fotograf var på plats för att ta katalogsbilder passade han på att göra en introduktionsfilm till miljön.photo2Se gärna filmen, eller ännu bättre, förläng sommaren med ett Skansenbesök och upplev ateljén på plats.

/Sandra

Nyförvärv till Klädkammaren

Skansen klädkammare fick nyligen en stor gåva från Delsbo socken i Hälsingland. Det rör sig om ett större antal textilier och dräkter som tillverkats under 1800-talet som sedan dess att de skapades hållits samman inom släkten. En av Skansens största gårdar visar just en 1800-tals miljö från Delsbo, en miljö fylld av inrednings- och bäddtextilier, främst av linne med röda broderier, där museipedagogerna som arbetar i miljön är klädda i dräkt. Delsbo socken har en lång dräkttradition där socknens säregna dräkt användes till vardags ända in på mitten av 1900-talet. Gåvan tas emot som komplement och som referensmaterial till vårt befintliga textilbestånd från Delsbo.

Gåvan välkomnar all vår personal som jobbar och byter om i Klädkammaren. Våra gäster får ta del av ögonfröjden här på bloggen.

Gåvan välkomnar all vår personal som jobbar och byter om i Klädkammaren över sommaren. Våra gäster får ta del av ögonfröjden här på bloggen.

Gåvan har tagits in i våra samlingar och har registrerats i vår databas. På så sätt kan vi enkelt nå informationen om föremålen i vårt framtida arbete med textilier från Delsbo. Under perfekta förutsättningar hade vi gärna fotograferat dem och publicerat dem på DigitaltMuseum så att fler kunde nå informationen. Men just nu är vår fotograf till fullo engagerad i Tottieprojektet och inventeringen av Kronbergs ateljé. Så det får vänta till senare.

/Sandra

Uppstartad inventering!

Efter den stora inventeringen av föremålen i Seglora kyrka byter vi nu fokus till ytterligare en unik miljö på Skansen, –Kronbergs ateljé.
Målet är dels att inventera, för det är mycket länge sedan det gjordes, dels att fotografera och registrera samlingen i Primus, så att materialet kan läggas på nätet via DigitaltMuseum.se och vara tillgängligt för besökare över hela världen. Vi räknar med att hinna med ungefär hälften av materialet i år. Arbetet fortsätter in i 2016 och till vår hjälp har vi förstärkt arbetsstyrkan med Annika och Sigrid, två föremålsexperter, som tillsammans besitter nästintill en livstid av erfarenhet av museiarbete. Här ser vi båda i aktion i miljön, i full färd med inventering och katalogisering. För mig som är relativt ny i branschen känns det särskilt förmånligt att få arbete ihop med två så erfarna personer! Snart börjar vår fotograf Tomas arbetet med fotograferingen och då kommer han blogga något utifrån sitt perspektiv som fotograf i projektet, vilket jag också ser framemot!
Skärmklipp

pols_342_bigUnder augusti är ateljén som tidigare år öppen för allmänheten. Då ges återigen möjligheten att lära känna Julius Kronberg och hans konstnärskap bättre och se den vackra miljön som ABBA valde som kuliss till albumomslaget till deras sista studioalbum The Visitors. Enligt wikipedia inspirerades albumdesignern Rune Söderqvist av Kronbergs motiv av änglar och idén om att änglarna kunde representera skivtiteln.

/Sandra

Ett tydligt tecken på att det snart börjar bli dags att inreda Tottieska gården

Igår skickade vi iväg Tottieska gårdens nya ljuskrona på rengöring och renovering.

Ljuskronan, som är från 1700-talets andra hälft, skänktes förra året till Skansen av vår vänförening Nordiska museet och Skansens vänner som föreningens årliga vängåva. Något vi är mycket glada över då den tidigare ljuskronan som hängde i salen var från 1800-talets början och avvek från tidsepoken vi berättar om i miljön. Med den nya kronan blir miljön komplett och kulturhistorisk korrekt!
Ljuskronan

Så fort den hänger på plats berättar vi mer om denna skönhet!

/Sandra

Fira påsk på Skansen och i Seglora Kyrka

Det här året har vi inlett med att inventera och dokumentera Seglora Kyrka, och visst är det passande att vi blev klara just den här veckan lagom till påsk?!
Det har tagits fram en rapport om som beskriver kyrkan och kyrkomiljön och alla föremål har fotats och katalogiserats.

Under påsklovet har kyrkan öppet och det ger bland annat en konsert på söndag med påskmusik. Hade det varit gudtjänst i dag på skärtorsdagen skulle kyrkan prydas med vita färger, i enlighet med det liturgiska färgschemat som följer kyrkoåret.

   Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom "strålar" uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.


Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom ”strålar” uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.

I dokumenteringsarbetet om Seglora Kyrka katalogiserades alla de mässhakar som används i kyrkans verksamhet. Läs mer om dem på DigitaltMuseum och kom gärna till Skansen och fira påsk med oss, besök påskmarknaden och upplev påsken i hus och gårdar. Glad Påsk!Alla mässhakar

/Sandra

DigitaltMuseum och Skolan?

DiMu_Skolan Visst låter det som en ”perfect match”? Det finns verkligen mycket potential för skolor att utnyttja DigitaltMuseum som en resurs för kunskap och lärande. Idag har jag och kollegor från Nordiska museet och Armémuseum träffats och planerat en workshop för några av pedagogerna på våra museer. Vi hoppas att vi ska kunna komma på smarta och roliga sätt att använda DigitaltMuseum som ett komplement till de skolmaterial som de erbjuder. Jag uppdaterar här på bloggen och berättar om workshopen och eventuella nya skol-mappar på DigitaltMuseum!

Jag passar på att tipsa om Nordiska museets lärarkväll den 22a april där bland annat DigitaltMuseum kommer att presenteras som ett användbart verktyg oberoende vilket ämne lärarna undervisar i eller för vilken grupp av elever.

Lärarkväll NMSjälvfallet kan alla vara med att skapa kunskap på DigitaltMuseum, även vi som inte är pedagoger och lärare. Skapa en egen profil, logga in, sätt samman ditt personliga digitala museum. Spara dina favoriter, skapa och dela mappar och presentera dig själv!

/Sandra