Men vad ska vi göra med innertaken i Tottieska gården?



Innertaken på Tottieska gården har en mycket grov ytstruktur. Efter 80 år var de rejält nedsmutsade. I utvecklingsprojektet visste vi tidigt att vi måste göra något med taken.

Skulle vi försiktigt rengöra dem? Eller tvätta ned dem och vitlimma? Man har ju alltid sagt att man gipsar taken, vad innebar det egentligen?

Tidskrift för Praktisk Byggnadskonst
För att bringa lite klarhet gjorde vi en undersökning om 1700-talets tak i allmänhet, och Tottieska malmgårdens tak i synnerhet.
I de källor vi kunde hitta om tak från
1700-talets slut har författarna enhälligt skrivit att taken i de finare husen, och i synnerhet rum med eldstad, gipsades. Det skrevs ingenting om limning eller limfärgning.
I brandförsäkringshandlingen från Tottieska malmgården från 1774 stod att alla taken uti huset äro gipsade.

 

På 1700-talet var gipsade tak ett sätt att förbättra brandskyddet i en byggnad. Att Charles Tottie, som dessutom var med och grundade Brandkontoret, själv hade gipsade tak i sitt hus kändes som en lämplig anledning för att prioritera att låta gipsa taken på Tottieska gården.

Detalj från originalhandlingen från 1774 som finns digitaliserad via Brandkontorets historiska arkiv.

Detalj från besiktningslistan från 1774 som finns digitaliserad via Brandkontorets historiska arkiv.

Genom de gipsade taken får våra pedagoger en ingång till att prata med våra gäster om förutsättningarna för ljus och värme på 1700-talet, den brandfara det medförde och hur man på olika sätt försökte skydda sig mot brand vid tiden. Och hur Charles Tottie medverkade i det arbetet med att skapa ett brandförsäkringsbolag. Så just nu pågår arbetet med att gipsa taken i Tottieska gården!

 

/Marianne
Källor som användes vid förundersökningen:

Brandkontorets historiska arkiv: https://www.brandkontoret.se/brahistoria/historiskaarkivet

Fogelmarck, S. (1957). Carl Fredrik Adelcrantz: arkitekt. Diss. Stockholm : Högsk.. Stockholm. (Läs texten i fulltext här i: Del 1, Del 2.)

Svenska föreningen för byggnadsvård (1999). Hantverket i gamla hus. (2. uppl.) Stockholm: Byggförl. i samarbete med Svenska fören. för byggnadsvård.

Kreüger, H. (red.) (1920). De tekniska vetenskaperna: bibliotek för teknisk vetenskap och dess tillämpning på svensk industri och byggnadskonst. Avd. byggnadskonst, Bd 1, Byggnadsmaterialier. Stockholm: Bonnier.

Samtal med stuckatören Hans Räthel i Lund, 12 dec 2013.

Skansens  kulturhistoriska arkiv

Tidskrift för praktisk byggnadskonst och mekanik m. m. (1850-1855). Stockholm

 



Besök!



BesökFör en tid sedan hade vi besök på Totties. Det var Tomas Karlsson, snickare, lärare och forskare vid Göteborgs Universitet samt Roald Raenmalmo, norsk snickare och forskare knuten till Teknisk bygningsvern og restaurering vid Høgskolen i Sør-Trøndelag. Tomas och Roald fungerar som mentorer för Olof i hans arbete med de svängda profilerna. På bilden ser ni Olof, Tomas, Roald samt våra två praktikanter från Göteborgs Universitet; Kristoffer och Carolina som alla studerar detaljer i några av de originaldelar med svängda profiler som ska kopieras.

/Marianne

Praktikanter på Tottieska gården!

bygSedan en dryg vecka tillbaka är våra två praktikanter på plats: Karolina Olsson och Kristoffer Frederiksen,
från Bygghantverksprogrammet på Göteborgs universitet.
De går andra året på sin utbildning och gör sin praktik här på Skansen. Under drygt tre veckor arbetar de tillsammans med Skansens snickare Olof Appelgren med att kopiera
och nytillverka ramverkssnickeri till de nya rummen på Tottieska gården.

k
Originalen till de dörrblad, bröstningssnickerier och foder som ska kopieras är från 1770-talet och Tottieska malmgården när den stod på sin plats på Södermalm i Stockholm. När de fantastiska inredningarna från 1770-talet skänktes till Nordiska museet och Skansen på 1930-talet, skänktes även snickeridelar från rum som aldrig återskapades på Skansen. Dessa används som förlagor till snickerierna i de rum på övervåningen som nu kommer att inredas. Vid nytillverkningen används metoder, verktyg och material som användes på 1770-talet. Arbetet är ett led i Skansens arbete med att bevara byggnadshantverket, i just detta fall inredningssnickerier.

Praktikfilm

Här kan du se en film som visar hur arbetet går till!

/Marianne