Idag börjar påsken här på Skansen och i flera av de kulturhistoriska husen visar vi hur påskfirandet har sett ut från slutet av 1800-talet och till början av 1900-talet. Vi har gjort praktiska förberedelser som koka ägg, köpa sill, klä påskris och tagit fram inläsningsmaterial till de museipedagoger som jobbar i påsk.

Vi har valt att visa hur påskfirandet har sett ut olika dagar i olika miljöer. I Väla skola är det skärtorsdag och här skrivs det påskkort och Blåkullepass, som var en skämtsam teckning som man kunde fästa på någons rygg i smyg. Texten till bilden kunde vara Sopa, raka jag dig sänder, och ett gammalt smörjehorn, tag den emot med öppna händer, bruka den till resedon! En retsam uppmaning att man skulle åka till Blåkulla.

Den uppsluppna stämningen i Väla skola står i kontrast mot Oktorpsgården, där det är långfredag. Bibeln ligger uppslagen och det är en dag som inga kringgärningar (aktivitet där något går runt t.ex. att spinna) eller onödigt arbete får utföras utan man ska minnas Jesu lidande på korset. Tystnad och stillhet råder.

I Skånegården är det påskafton, i Sverige har vi som tradition att fira aftnar trots att det egentliga firandet börjar först följande dag. Påskbordet är uppdukat med korv, sylta, revbensspjäll, kavring, sill och potatis och ägg förstås, allt enligt en uppteckning från familjen Åkesson som bodde i huset på 1920-talet.

Hemma hos Järnhandlaren i staden pyntas påskriset med färgglada fjädrar som har köpts i butiken och i köket pågår förberedelser för påskmiddagen. Både tidningen Husmodern och Köksalmanackan ger tips på festliga maträtter som flugsvampar på spenatbädd.

På Skansen visar och berättar vi om påsktraditioner till och med söndag den 3 april.

Mia, museipedagog