Lästips lagom till helgen

Hej,
det är bråda tider på Skansen. I vårtid, strax innan högsäsongen, är den interna verksamheten som mest intensiv. Det knoppas, planteras, djurungar kommer till världen och vi sjunger in våren med en av stans finaste och största (och säkraste) brasor. Självfallet pågår en febril verksamhet även i hus och gårdar. Innerfönster tas ner, krukväxter ställs ut och det städas inför ett utökat öppethållande.

I Tottieska gården handhyvlas det på de sista snickeriprofilerna till de nya rummen på ovanvåningen. Snickerierna till det minsta rummet har monterats på plats. Kolla in de svängda profilerna i fönsternischen! Wow, det är så man får gåshud, eller hur!?
Snickerierna på bottenvåningen är nymålade, alla tak är klara och förra veckan slutbesiktigades de nya marmoreringarna i trapphuset. Nu väntar vi tålmodigt på att vår målare Björn ska börja sy ihop tapetvåderna som ska in i de nya rummen.
Spännande tider! Vår-status Under tiden medan vi väntar in färdigställandet av profilerna, montering, målning och tapetsering så vill jag tipsa om ett annat spännande kulturhistoriskt hantverksprojekt -Orangeriet på Gunnebo slott.
Bloggtips-orangerietEn mycket trevlig, detaljrik och tilltalande blogg som följer rekonstruktionen av slottets orangeri, ursprungligen uppfört under 1700-talets slut. Även i det här projektet utgår man från äldre förlagor (original ritningar!), traditionella material och metoder. Tidigare i vår arrangerade Gunnebo slott ett seminarium om handhyvling, snickeri- och arkitekturprofiler och hur man återtar en förlorad yrkeskunskap. Där var såklart vår snickare Olof med och föreläste om sitt forskningsprojekt om att handhyvla svängda profiler. Olof fastnade också på en bild på Orangeribloggens inlägg om seminariet.
Gunnebo-filmKolla in deras snygga film om projektet!

Trevlig läsning och trevlig valborg!

/Sandra

Flytta hus hör till det ovanliga

Större delen av det som utgör friluftsmuseets byggnadsbestånd är äldre kulturhistoriska hus som flyttats till Skansen, de första redan så tidigt som under 1890-talet då museet grundades. Idag är det dock ovanligt att hus flyttas hit till Skansen, framför allt för att det är ont om plats och att många kulturhistoriska byggnader är skyddade idag. De senast hitflyttade husen är två kolonistugor från Tantolunden i Stockholm, -små, behändiga och lätta att placera på området.

Här på Skansen kan det ibland upplevas som om tiden stått still sedan husen flyttats hit. Men väl på museets område har husen flyttats runt flitigt under åren som gått. Allra senast har vi flyttat på kornladan från Nusnäs som står i älghägnet. Älgarna får ett bättre hägn och det kommer byggas en publikplats i anslutning till hägnet, i samband med detta behövde kornladan flyttas något för att ge plats åt nytt staket och nya stolpar. Ladan kommer i fortsättningsvis att fungera som älgstall.

Nusnäsladan, som fungerar som älgstall, på sin nya plats.

Nusnäsladan, som fungerar som älgstall, på sin nya plats.

Det är en ålderdomlig timmerbyggnad, en enkellada med tröskgolv och förvaring för säd och halm. På dörren finns årtalen 1665 och 1671 ristats in och på en dörrgåt 1809. Det finns väldigt lite dokumenterat om Nusnäsladan. I en rapport från 2007 finns det uppgifter om att Sigurd Erixson uppmärksammade ladan 1926 i samband med en fältundersökning ledd av Nordiska museet.

Nusnäsladan på sin ursprungliga plats på Bengtsgården i Nusnäs, söder om Mora, Dalarna, 1926. Foto: Ola Bannbers, för Nordiska museet.

Nusnäsladan på sin ursprungliga plats på Bengtsgården i Nusnäs, söder om Mora, Dalarna, 1926. Foto: Ola Bannbers, för Nordiska museet.

Ge det ålderdomliga huset en tanke nästa gång du besöker älgarna!

/Sandra

Renovering av fasader, tak och fönster på Skogaholms Herrgård

Den vackra huvudbyggnaden på Skogaholms Herrgård, som ursprungligen uppfördes på 1680-talet, håller just nu på att renoveras. När Skogaholms herrgård, som tidigare hade en fasad av rödfärgat liggtimmer, på 1790-talet skulle moderniseras, reveterades (kalkputsades) timmerstommen, så att den kom att se ut som idag. Även fönstren förstorades för att släppa in mer ljus i rummen.

Illustration som visar på hur Skogaholm troligen såg ut innan 1790-talet. Det synliga liggtimret var rödfärgat och knutkedjorna var täckta med vitmålade lisenser. Fönstren var mindre och troligen småspröjsade.

Illustration som visar på hur Skogaholm troligen såg ut innan 1790-talet. Det synliga liggtimret var rödfärgat och knutkedjorna var täckta med vitmålade lisenser. Fönstren var mindre och troligen småspröjsade.

Byggnaden har på Skansen ett utsatt läge, vilket gör att fasadputs och färgskikt slits hårt och nu har börjat spricka och ramla ner. Träet i fönster, tak och dörrar är dessutom utarmade av sol, regn och vind. Renovering av fasad och fönster kommer att vara klart under sensommaren 2015.

Vad är det som görs?
Arbetena utförs av tre olika entreprenörer samt av egna hantverkare från Skansen.

Spåntaken på huvudbyggnaden och de två flyglarna lagas där det behövs och sedan tjäras spånen.

Hela den befintliga putsen (som till största delen är s.k. terrasitputs från 1945) knackas ned och putsas sedan med kalkputs som avfärgas i en gul kulör som tidigare, med järnitriol och kalkvatten. Den gamla putsbäraren av panel och nät rivs delvis eller helt och ersätts med ny panel och vassmatta.

Fönsterbågar och karmar kommer att, efter lagning och renovering, att återfå sin 1790-tals kulör i en gul-brun nyans som framställs av ren linolja och obränd terra. Fönstren har tidigare varit röda, med engelskt rött och cinnober som pigment.

Arbetena med kalkputs, tjära och linoljefärg kräver varm väderlek, varför det mesta av jobben kommer att ske senare under våren när värmen kommer.

Ett litet forskningsprojekt
Som putsbärare användes från början (på 1790-talet) s.k. putstegel eller reveteringstegel. Denna metod användes inte bara för att bära putsen utan också för isolering och ett bättre brandskydd. Då herrgården uppfördes på Skansen år 1929 ändrades putsbäraren till dagens stående panel, s.k. spräckpanel, och utanpå det vass och nät. I ett försök att återskapa fasaden lika slutet av 1700-talet, byttes panelen ut mot spiktegel på södra fasaden under 2001-2002. På grund av fel i putssammansättningen, bland annat, har sprickor och skador uppkommit tidigare än väntat.

2001-2002 då spikteglet monterades direkt på liggtimmerstommen. Detta kommer vi nu att göra i det nordvästra hörnet.

2001-2002 då spikteglet monterades direkt på liggtimmerstommen. Detta kommer vi nu att göra i det nordvästra hörnet.

Eftersom vi inte vill ge upp försöket med att se hur det ursprungliga utförandet fungerar, skall vi i årets renovering avsätta det nordvästra hörnet i forskningssyfte för att se hur och om den ursprungliga putsbäraren faktiskt fungerar. Denna del av fasaden kommer att ta längre tid att utföra men blir spännande att följa.

Under arbetena är Skogaholms herrgård stängd och det kan se lite stökigt ut, men det kommer att löna sig, vilket man kan se efter sommaren 2015. Välkommen att se resultatet i höst.

/Boel, byggnadsantikvarie

Fira påsk på Skansen och i Seglora Kyrka

Det här året har vi inlett med att inventera och dokumentera Seglora Kyrka, och visst är det passande att vi blev klara just den här veckan lagom till påsk?!
Det har tagits fram en rapport om som beskriver kyrkan och kyrkomiljön och alla föremål har fotats och katalogiserats.

Under påsklovet har kyrkan öppet och det ger bland annat en konsert på söndag med påskmusik. Hade det varit gudtjänst i dag på skärtorsdagen skulle kyrkan prydas med vita färger, i enlighet med det liturgiska färgschemat som följer kyrkoåret.

   Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom "strålar" uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.


Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom ”strålar” uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.

I dokumenteringsarbetet om Seglora Kyrka katalogiserades alla de mässhakar som används i kyrkans verksamhet. Läs mer om dem på DigitaltMuseum och kom gärna till Skansen och fira påsk med oss, besök påskmarknaden och upplev påsken i hus och gårdar. Glad Påsk!Alla mässhakar

/Sandra