DigitaltMuseum och Skolan?

DiMu_Skolan Visst låter det som en ”perfect match”? Det finns verkligen mycket potential för skolor att utnyttja DigitaltMuseum som en resurs för kunskap och lärande. Idag har jag och kollegor från Nordiska museet och Armémuseum träffats och planerat en workshop för några av pedagogerna på våra museer. Vi hoppas att vi ska kunna komma på smarta och roliga sätt att använda DigitaltMuseum som ett komplement till de skolmaterial som de erbjuder. Jag uppdaterar här på bloggen och berättar om workshopen och eventuella nya skol-mappar på DigitaltMuseum!

Jag passar på att tipsa om Nordiska museets lärarkväll den 22a april där bland annat DigitaltMuseum kommer att presenteras som ett användbart verktyg oberoende vilket ämne lärarna undervisar i eller för vilken grupp av elever.

Lärarkväll NMSjälvfallet kan alla vara med att skapa kunskap på DigitaltMuseum, även vi som inte är pedagoger och lärare. Skapa en egen profil, logga in, sätt samman ditt personliga digitala museum. Spara dina favoriter, skapa och dela mappar och presentera dig själv!

/Sandra

550 meter häck och 40 ton jord

Under vintern och våren har vi klippt lindhäckarna i och runt Skogaholms herrgård. Nu är 550 meter häck snart till ända och vi ser fram emot nästa projekt. Här om dagen fick vi en leverans av drygt 40 ton jord som vi ska jordförbättra  våra odlingsytor med, Skogaholms köksträdgård kommer sluka mycket av jorden där vi ska höja upp hela ytan och bygga upp nya odlingsbäddar, även Örtagården ska få en make-over med ny jord och nya perenner!

Beskärning av Skogaholms lindhäckar

Beskärning av Skogaholms lindhäckar

20150318_125816 häckar

Leverans av jord

Leverans av jord

Ha det så gott ute i vårsolen!
/Elin.

Skansen inreder en lokal för vård av träföremål

Kulturhistoriska avdelningen startar upp en ny praktisk verksamhet för vård av träföremål i samlingarna. I en befintlig byggnad på området skapas en ny verkstad för praktisk vård och konservering.

I det här huset finns bland annat vår kulturhistoriska verkstad.

I det här huset finns bland annat vår kulturhistoriska verkstad och omklädningsrum för Zoologiska avdelningen. Det är bara verkstadsdelen som omfattas av förändringarna som ska göras.

Skansen har under vintern rekryterat en finsnickare/konservator för att förbättra förvaltningen av de kulturhistoriska miljöerna. I samma lokal inreds även möjligheter för fotografering och dokumentation av föremål i samlingarna.

Redan 1998 gjordes ett förslag för att förbättra lokalen utifrån verksamhetens behov. Här är en modell gjord av dåvarande museitekniker Lasse P, med en extra påbyggd våning och en tillbyggnad. Så omfattande blir inte denna ombyggnation, det blir främst förändringar invändigt.

Redan 1998 gjordes ett förslag för att förbättra lokalen utifrån verksamhetens behov. Här är en modell gjord av dåvarande museitekniker Lasse P, med en extra påbyggd våning och en tillbyggnad. Så omfattande blir inte denna ombyggnation, det blir främst förändringar invändigt.

Den nya lokalen beräknas vara i bruk under hösten 2015.

/Johan och Sandra

Att sköta om femöringar

En krukväxt som länge funnit på våra fönsterbräden är femöringen,

Femöring tryck

Achimenes longiflora

Achimenes longiflora, även kallad ugglemor. Den beskrevs i litteraturen 1889 och kommer ursprungligen från Guatemala. Eftersom den har en vilotid på vintern och är lätt att föröka med hjälp av rotknölar, passade den bra ihop med våra dåtida bostäder med innanfönster som togs ut på sommaren och sattes in på vintern. Bra och nödvändig isolation men som samtidigt påverkade utrymmet på fönsterbrädan. Det finns för övrigt även ettöringar och tvåöringar, alla namngivna med tanke på blommornas och de forna myntens storlek. De femöringar vi har på Skansen har jag fått från min syster, som har fått dem av en bekant, som har – osv. Men ibland finns den i handeln också.

Tidigt på våren plockar man fram förra sommarens kruka, där femöringen har legat i vila hela vintern. Jorden slås ur krukan, och de små rotknölarna, formellt benämnda rhizomer, letas fram. De sitter i knippen strax under jordytan där de gamla stjälkarna går ner, och ser ut som små vitrosa kottar. De kan vara rätt sköra och gå i bitar, men det gör ingenting. Jord fylls på i den nya krukan, nästan ända upp till kanten. Ett antal rhizomer, 6 – 10 stycken till en krukdiameter på c:a 13 cm, läggs på jorden och lite mer jord ovanpå. Det spelar ingen roll om det är bitar av rhizomer, inte heller behöver man sticka ner dem i jorden. Så vattnar man, ställer krukan på fönsterbrädan och väntar. Det tar helt säkert några veckor innan de första små ludna skotten visar sig, så man får inte glömma att vattna lite då och då fram till dess.

Femöring_5

Till vänster: Rhizomer i knippen i jorden från den gamla krukan. Mitten: Samma rotknölar, rhizomer, urplockade och ihopsamlade inför nyplantering. Till höger: En av de nya krukorna med 6 – 10 stycken rhizomer på ny jord, innan de täckts med lite mer jord.

I fortsättningen går det bra att vattna både uppifrån och på fatet. Den här krukväxten vill hellre ha det lite fuktigt än för torrt. Ljus placering ska det vara, men alltför soligt gör att bladen får brännskador. På Skansen står två krukor i ett stort ljust norrfönster i Järnhandlarens kök och stortrivs. Massor av blå blommor ovanför ett mörkgrönt bladverk blir det. Framemot oktober tycker blomman att det är dags för vila och vissnar ner. De gamla stjälkarna klipps av och hela krukan ställs in i ett skåp. Man behöver inte vattna alls under vilotiden. Frampå vårkanten plockar man fram krukan och börjar om på nytt, helt säkert med ett utökat antal av rhizomer, som räcker till en ytterligare kruka.

Femöring

Järnhandlarens femöringar i bostadens köksfönstret.

/Lillemor

Ett nedslag bland de senaste nyförvärven

Vi har nyligen förvärvat en bronsförgylld bordspendyl i nyrokoko. Intaget till samlingen motiveras med att den ska stärka berättelsen om tid och social status i borgerliga miljöer från 1800-talets första hälft. Barbro Åstrand beskriver användandet av bordspendyler under 1800-talet i sin ”Gamla ur” på ett talande sätt:

”1800-talet var stilimitationernas tidevarv. Man ansåg, att det fanns en idealstil för varje ändamål. Salongen inreddes vanligtvis i nyrokoko och matsalen i nyrenässans. Bordspendyler i dessa båda stilar förekommer i rik mängd, men de kan också vara präglade av barockens eller nyklassicismens formspråk. /../ Detta gjorde klockan till något av ett utställningsföremål, vilket passade väl i nyrokokon, såsom en stil gjord för representation.”

Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen CC-BY-SA

Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen CC-BY-SA

Bordspendyl med pendelgång av förgylld brons. Med rund urtavla av metall med arabiska siffror. Med svarta tim- och minutvisare. Urtavlan är inramad av en sirlig blomstergirland och därtill en skrivande kvinnogestalt. Kvinnogestalten är placerad sittandes i ett landskap, lutandes mot urhuset, iklädd en dräkt med nyrokokoinfluenser. I övrigt består fodret av en arkitektoniskt uppbyggd sockel på fötter i nyrokokostil med en en symmetrisk lambrekäng av musslor och voluter.

I Kulturens samlingar finns en liknande att jämföra med, KM 36305.

Foto: Lars Westerup, Kulturen. Åstrand, B. (1980). Gamla ur: ur Kulturens samlingar. ([Ny utg.]). Lund: Kulturen, s. 148

Foto: Lars Westerup, Kulturen. i: Åstrand, B. 1980

”Den Thomanderska pendylen är en typisk representant för sin sort. Den är helt gjuten i brons och förgylld. Ett massivt podium med en rikedom av symmetriskt ordnade rokokoornament i relief – snäckor, voluter, rocailler och spaljedekor – bär urhuset. Detta är krönt av en druvplockerska vid en vinstock men är samtidigt en del av hela scenen, som innefattar fritt modellerade kvistar, klasar och löv av vin och en korg fylld av druvor.”

Barbro Åstrand, Kulturens årsbok 1978, s. 128

Vår pendyl är nu fotograferad, katalogiserad, publicerad på DigitaltMuseum och finns sedan en tid tillbaka i en av våra kulturhistoriska miljöer för beskådan.

/Sandra

Källor:

Kulturens databas Carlotta: https://carl.kulturen.com/webhttps://carl.kulturen.com/web/object/37780

Åstrand, B. (1980). Gamla ur: ur Kulturens samlingar. ([Ny utg.]). Lund: Kulturen.