Nyårsvaka á la 1930-tal

Jag dröjer mig kvar i 1930-talet den här veckan också. Det finns så många föremål i miljöerna från 1930-talet som ger fina och lustfyllda ingångar till historien. I Järnhandlarbostadens kök finns till exempel en rar kokbok, husmoderns presentbok: 100 Bjudningar – Matsedlar och recept för få och många gäster.
Nyårsvaka_ny

Boken avslöjar direkt att man, liksom idag som på 1930-talet, roade sig med att tänka tillbaka på äldre tiders traditoner och seder. Här står det att ”I ett gammalt borgarhem var det sed att varje nyårsafton samla släkt och vänner till ett nyårskalas, där de flesta voro utklädda. Även värdfolket, som föreställde krögarfar och krögarmor i ett värdshus, voro lämpligen skrudade, där de från en disk försågo alla gästerna, när dessa uppvaktade med sina tallrikar.” Och så uppmanar boken till att ”bjuda på kall supé /…/julmaten ska lysa med sin frånvaro”. Istället föreslås kalkon som bjudrätt.
Det låter väl inte helt fel?

Jag följer Husmoderns presentboks uppmaning och råder även dig till att liva upp nyårsvakan med lekar, dans och charader. Och varför inte -lite maskerad? Och så hoppas jag att Skansen får vara en del av ditt firande via SVTs sändning ”Tolvslaget på Skansen” med Loa Falkman.

Oavsett hur du väljer att vaka in det nya året så önskar vi på Antikvariska enheten dig ett riktigt gott nytt år!

 

/Sandra,

Johan, Lillemor, Karin, Boel, Tomas, Teddy, Sarah och Marianne

Ytterligare en julgransklädsel!

I Järnhandlarbostaden från 1930-talet pågår julstöket för fullt. Här berättar vi om hur hushållets förberedelser inför julhögtiden kunde gå till. Det bakas, stryks, städas, putsas och fejas. De här dagarna närmast julafton så tas granen in och kläs, gärna samtidigt som Järnhandlaren eller hans fru samtalar med våra besökande gäster.
Jag hoppas att många passade på att besöka miljön under helgens julmarknad. För här råder det verkligen julstämning.

Järnhandelns gran Den här granen kommer främst att kläs med pynt gjorda utav papper och halm, så som smällkarameller, bokmärken på kristyr, girlander och flaggor. Den kläs också med stearinljus. Elektrisk julgransbelysning fanns förvisso redan på 1930-talet, den kunde till exempel funnits till salu i Järnhandeln, men kanske var det så att levande ljus i granen ändå kändes mer traditionsenligt. Vad tror du själv?

Oavsett vad du tycker är vackrast eller skapar mest julstämning, -gammalt, traditionellt eller modernt, så hoppas jag att du blir nöjd med din gran i år, och att vi lyckats inspirera dig med våra kulturhistoriska granar på Skansen. God jul!

/Sandra

Dags att klä en julgran!

Lagom inför årets sista julmarknadshelg och den stundande julhelgen har vi byt ut bordsgranen i Boktryckarbostaden från 1840-talet. Julgransfoten är ett kors av trä, vilket betyder att granen torkar efter en kort tid och barrar mycket. Boktryckarens gran måste bytas ut för att se fräsch ut under hela Skansens långa julsäsong.

Klä julgran

Sveriges första kända klädda julgran tillhörde familjen Wrede-Sparre från 1741, på Stora Sundby i Södermanland. I den hängde saffranskringlor, äpplen och vaxljus. Bordsgranar var vanliga i borgerliga miljöer under 1800-talet. Granarna pyntades med äpplen och kringlor, girlander av bär och frukter. Boktryckarens gran kläs dessutom med vaxljus och med förgyllda valnötter. De är jättelätta att göra hemma. Det behövs bladguld och fixeringsmedel, som finns att köpa i välsorterade slöjdbutiker. Ett julpysseltips till er som vill ha något nytt i er gran hemma!

 

/Sandra

Källa:
Kättström Höök, L. (1995). God jul!: från midvinterblot till Kalle Anka. Stockholm: Nordiska museet.

 

Men vad ska vi göra med innertaken i Tottieska gården?

Innertaken på Tottieska gården har en mycket grov ytstruktur. Efter 80 år var de rejält nedsmutsade. I utvecklingsprojektet visste vi tidigt att vi måste göra något med taken.

Skulle vi försiktigt rengöra dem? Eller tvätta ned dem och vitlimma? Man har ju alltid sagt att man gipsar taken, vad innebar det egentligen?

Tidskrift för Praktisk Byggnadskonst
För att bringa lite klarhet gjorde vi en undersökning om 1700-talets tak i allmänhet, och Tottieska malmgårdens tak i synnerhet.
I de källor vi kunde hitta om tak från
1700-talets slut har författarna enhälligt skrivit att taken i de finare husen, och i synnerhet rum med eldstad, gipsades. Det skrevs ingenting om limning eller limfärgning.
I brandförsäkringshandlingen från Tottieska malmgården från 1774 stod att alla taken uti huset äro gipsade.

 

På 1700-talet var gipsade tak ett sätt att förbättra brandskyddet i en byggnad. Att Charles Tottie, som dessutom var med och grundade Brandkontoret, själv hade gipsade tak i sitt hus kändes som en lämplig anledning för att prioritera att låta gipsa taken på Tottieska gården.

Detalj från originalhandlingen från 1774 som finns digitaliserad via Brandkontorets historiska arkiv.

Detalj från besiktningslistan från 1774 som finns digitaliserad via Brandkontorets historiska arkiv.

Genom de gipsade taken får våra pedagoger en ingång till att prata med våra gäster om förutsättningarna för ljus och värme på 1700-talet, den brandfara det medförde och hur man på olika sätt försökte skydda sig mot brand vid tiden. Och hur Charles Tottie medverkade i det arbetet med att skapa ett brandförsäkringsbolag. Så just nu pågår arbetet med att gipsa taken i Tottieska gården!

 

/Marianne
Källor som användes vid förundersökningen:

Brandkontorets historiska arkiv: https://www.brandkontoret.se/brahistoria/historiskaarkivet

Fogelmarck, S. (1957). Carl Fredrik Adelcrantz: arkitekt. Diss. Stockholm : Högsk.. Stockholm. (Läs texten i fulltext här i: Del 1, Del 2.)

Svenska föreningen för byggnadsvård (1999). Hantverket i gamla hus. (2. uppl.) Stockholm: Byggförl. i samarbete med Svenska fören. för byggnadsvård.

Kreüger, H. (red.) (1920). De tekniska vetenskaperna: bibliotek för teknisk vetenskap och dess tillämpning på svensk industri och byggnadskonst. Avd. byggnadskonst, Bd 1, Byggnadsmaterialier. Stockholm: Bonnier.

Samtal med stuckatören Hans Räthel i Lund, 12 dec 2013.

Skansens  kulturhistoriska arkiv

Tidskrift för praktisk byggnadskonst och mekanik m. m. (1850-1855). Stockholm

 

Tvätta tak..

En förutsättning för ett gott slutresultat är ett väl genomfört förarbete. På Tottieska gården har det bland annat inneburit att all smuts, sot, fett och gammal limfärg i samtliga tak efter ca åttio års nyttjande tvättades ned. Väggar och golv behövde täckas.

Här ser vi Frank som tvättar ett av taken. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Här ser vi Frank som tvättar ett av taken. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Skansens målare Frank Sander, Lasse Stjernberg, Henry Tallberg, Björn Andersson och Stefan Beischer har alla slitit med det arbetet.

Arbetet med taken kommer vi fortsätta att följa de närmaste veckorna här på bloggen, bland annat med en film.

/Marianne

Vårens kursprogram är här…

Letar du fortfarande efter den perfekta julklappen? Kanske hittar du julklappen bland Skansen Hantverk & Slöjds kursutbud för våren 2015?

presentkort_2014

Hela hösten och vintern har det planerats … nu är äntligen kursverksamhetens vårprogram här!

Bland gamla godingar som Fönsterrenovering, Renovering av liggtimmer, Vård av verktyg etc. finns det även fyra nyheter. Johannes Riesterer, lerbyggare med lång erfarenhet inom lerbygge och kursledare på Skansen sedan många år tillbaka håller i föreläsningen Lerbaserat byggmaterial.

Foto: Lina Sofia Lundin. Vi har även fått låna den fina bilden för våra presentkort av Lina Sofia Lundin. Tack!

Foto: Lina Sofia Lundin. Vi har även fått låna den fina bilden för våra presentkort av Lina Sofia Lundin. Tack!

Under föreläsningen Naturlig färgning – mat och kläder i ett kretslopp ger oss konstnären Lina Sofia Lundin en introduktion till växtfärgning och vilka enkla knep som finns för att inte behöva tillsätta några farliga betningsämnen. Och så kommer Steen H. Madsen, pilflätaren från Danmark, tillbaka till Skansen och håller både i en slöjdkväll i Pilflätning för trädgården och i en kurs i Korgflätning.

Kika gärna in här för mer information!

 

God jul och gott nytt år önskar Sarah