Kjolsäckar spräckte 2000-vallen

En rolig och uppmuntrande nyhet är att Skansen numera har mer än 2000 föremålsposter webbpublicerade på DigitaltMuseum!

Det kan vi framför allt tacka Zingoalla, Lillemor och Tomas för, som jobbat intensivt med att fotografera, katalogiserat och tilläggskatalogiserat Skansens alla kjolsäckar. Arbetet har varit lite av ett pilotprojekt. Det är första gången som vi tagit oss an att katalogisera textila föremål på ett sätt som passar för publicering på nätet. Resultatet ser jättebra ut och det är härligt att vi fått ytterligare en kanal att kunna visa upp Skansens klädkammares vackra, intressanta och rika föremålsbestånd i.

I samband med att genomgången av kategorin kjolsäckar avslutas, slutar också Zingoalla, som fått ett nytt spännande jobb. Därför vill jag rikta ett extra stor tack till henne och önska henne lycka till! Jag framför mitt tack med ett kollage som jag gjorde härom kvällen med bilderna som finns på DigitaltMuseum. Bilderna är licenserade med cc-by-nc-sa, så det är fritt fram att använda, leka, klippa och klistra, sprida, förutsatt att upphovsmannens namn erkänns och det delas vidare på samma sätt. Roligt!!

Ett stort kjolsäcks-tack till Zingoalla, och såklart till Lillemor och Tomas! Kjolsäckar från Skansen samlingar. Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen. Dessa bilder är licensierade under en Creative Commons 3.0-licens. CC-BY-SA

Ett stort kjolsäcks-tack till Zingoalla, och såklart till Lillemor och Tomas!                                      Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen. Bearbetning: Åberg, Sandra
Dessa bilder är licensierade under en Creative Commons 3.0-licens. CC-BY-NC-SA

/Sandra

 

 

 

Textilslöjd i hus och gårdar

Idag började ett av Skansens största kulturhistoriska program Lin och Ull. I fyra dagar visar och berättar vi hur lin- och ullfiber bereds och hanteras. Alla moment, från ”ax till limpa” berörs. Lin som odlats på vår åker rycks, förra årets linskörd som rötats under höst och vinter bråkas, skäktas, häcklas, spinns. Lingarn används till vävning, broderi och knyppling. Fåren vid Oktorpsgården klipps, ull kardas, spinns och färgas. Ullgarn används sedan till stickning och vävning. Vävt ylletyg stampas och valkas. Skansens byalag bykar och visar hur man vårdar och tar hand om sina textilier.

Lin och ull

Ett flertal föremål ur samlingarna används för att visa olika arbetsmoment kopplade till linberedning på Älvrosgården.

Det är ett stort program med många olika avdelningar involverade för att programmet ska fungera och rulla perfekt. Det innebär en hel del jobb även för oss som jobbar med de antikvariska frågorna. Rätt föremål och redskap ska finns tillhands för de som visar och berättar för gästerna. Husen och gårdarna bildar tillsammans en stor skattkammare fylld av textilier, redskap för textilt arbete och textilvård. Bäst är det såklart att komma hit och se dem i sin rätta miljö, i rätt kontext. Men som ett smakprov, och för den som vill se föremål var och en för sig, rekommenderas att titta på det lilla urplock vi har hittills fotograferat, digitaliserat och lagt ut på DigitaltMuseum.

Klicka på bilden så kommer du till en sökträff på "textilt arbete" i Skansens samlingar.

Klicka på bilden så kommer du till en sökträff på ”textilt arbete” i Skansens samlingar.

Klicka på den här bilden för att komma till en sökträff på "textil" i Skansens samlingar.

Klicka på den här bilden för att komma till en sökträff på ”textil” i Skansens samlingar.

De föreslagna sökningarna visar en bråkdel av den mångfald av föremålstyper som finns kopplade till textilier, dess tillverkning och vård. Vi strävar efter att föremålen ska vara beskrivna både med bild och text när de publiceras på internet. Det förklarar VAD föremålen är. HUR föremålen används beskrivs dock bäst med praktik. Skansens senaste nyhetsbrev, Skansenbrefvet, uppmannar till att ”lära sig slöjda på distans”, -ett toppen-tips som jag vill dela till så många som möjligt. Flera slöjd- och hantverksmoment har Skansen nämligen beskrivit med film. Självfallet visar en del av dem textila tekniker, så som stickning, nålbindning, vävning, växtfärgning, linberedning och bandvävning! För dig som inte har möjlighet att komma hit och se när våra skickliga pedagoger och hantverkare arbetar är dessa filmer ett bra substitut. Förhoppningsvis fungerar de ännu bättre som inspiration så att du helt enkelt börjar planera nästa Skansenbesök redan nu eller bestämmer dig för att gå en kurs på Skansen i höst!

/Sandra

Det är de små detaljerna som gör det!

I arbetet med att nytillverka inredningssnickerier ingår att nytillverka en pardörr, en helfransk dörr samt två halvfranska dörrar varav en ska göras till en tapetdörr. Dörrarna ska beslås, dvs de ska få gångjärn, vred och lås som är trovärdiga för tiden.

På 1770-talet var kammarlåset det moderna låset. Själva låskonstruktionen var en utveckling av de tidigare fällbomslåsen och smällelåsen, som i och med kammarlåsen gjordes nättare och doldes inuti kammaren. Kammarlåset på 1700-talet är utanpåliggande och har ett vred och en nyckel, separerade från varandra. Vredet var under 1700-talets slut vanligen av järn, formad till en platt oval. Vreden kunde, för de mest påkostade rummen, ibland vara tillverkade i mässing. Efter sekelskiftet 1800 blev vreden istället ovala men ”bulliga”.

Vid närmare studier av beslagen på Tottieska gården visade det sig förstås att kammarlåsen var av en mycket elegant och avancerad modell. En modell som inte alls förekommer i nyproduktion idag. På Totties har kammarlåsen ett genomgående vred av järn, ovalt och platt. Likaså är nyckelhålet genomgående, och en liten rörlig kläpp med dekorativ utformning täcker hålet. Och givetvis, på dörrarna in till matsalen, förmaket och sängkammaren är det genomgående vredet av utsirad mässing. Mycket stiligt!

T.v. Ett av kammarlåsen vid matsalen, med vred och kläpp över nyckelhålet. T.h. Samma dörr från motsvarande sida, med nyckelskylt och vred.

T.v. Ett av kammarlåsen vid matsalen, med vred och kläpp över nyckelhålet. T.h. Samma dörr från motsvarande sida, med nyckelskylt och vred.

Eftersom det sitter vred på båda sidor av dörrbladet har en liten dekorativt utformad skyddsring av mässing monterats mellan vred och dörr. Det genomgående nyckelhålet har försetts med en nyckelskylt i mässing, med liknande dekorativ form som skyddsringen. Även här ett bevis på hur väl genomtänkt, in i minsta detalj, som Charles Tottie och Maria Arfwedssons malmgård utformades.

Likaså fanns en mycket elegant och diskret lösning av gångjärnen som håller tapetdörren mellan salen och skänken på plats. Den är kulformad, syns nästan inte alls. Mellan två av de rum som vi nyinreder kommer det också att sitta en tapetdörr. Tapetdörr kulgångjärn 3

Om vi får möjlighet att kopiera gångjärnslösningen lovar jag att återkomma med mer info!

Om du vill veta än mer om beslag och lås som projektet omfattar så är du välkommen att ta del av den antikvariska utredningen angående beslag.

Rapport_Tottieska gården-Antikvarisk förundersökning-Ny-och-omgestaltning-Beslag-till-dörrar_2014-07-08

/Marianne

Besök!

BesökFör en tid sedan hade vi besök på Totties. Det var Tomas Karlsson, snickare, lärare och forskare vid Göteborgs Universitet samt Roald Raenmalmo, norsk snickare och forskare knuten till Teknisk bygningsvern og restaurering vid Høgskolen i Sør-Trøndelag. Tomas och Roald fungerar som mentorer för Olof i hans arbete med de svängda profilerna. På bilden ser ni Olof, Tomas, Roald samt våra två praktikanter från Göteborgs Universitet; Kristoffer och Carolina som alla studerar detaljer i några av de originaldelar med svängda profiler som ska kopieras.

/Marianne

Skansens första gästhantverkarstipendiat!

En av Skansens snickare, Olof Appelgren, har fått ett gästhantverkarstipendium!

Gästhantverkarstipendier delas ut av Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet och är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk. Hantverkslaboratoriets uppdrag är dels att dokumentera och säkra hotade hantverkskunskaper, dels att säkra kvalitet och utveckla metoder inom fältet kulturmiljöns hantverk. Hantverkslaboratoriet ger kompetensutrymme för hantverkare att medverka i forskning och utvecklingsarbete om teknik och material.

Stipendiet är kopplat till det snickeriarbete som utförs i Totties-projektet och handlar om tillverkning av svängda profiler. Vi kommer att få anledning att återkomma till detta arbete här i bloggen!

/Marianne