Tapeterna i sängkammaren

Totties sängkammare

Foto: Stockholms målerikonservatorer

I sängkammaren fanns endast delar av de fasta snickerierna kvar vid rivningen på Södermalm. Dessa flyttades med och sattes upp på Skansen. För den fasta inredningen i rummet valde man att följa den samtida arkitekturteorin beskriven i en bok skriven av en arkitekt 1752. Nordiska museet fick möjligheten att återanvända en passande tapet från tiden, nedplockad från ett rivningshus på Kungsholmen, också den från en välbärgad köpman med internationellt påbrå, samtida med Charles Tottie.

Originaltapeten räckte till de flesta av väggfälten, men man tvingades att kopiera några. Originaltapeterna retuscherades samtidigt kraftigt, tyvärr med en färg som har gulnat betydligt. Dessutom hade kopiorna fått en mjölkig och grovt krackelerad yta. Tapeterna var helt enkelt i ett bedrövligt skick.

Efter diskussioner med konservatorn beslöt vi att tapeterna skulle rengöras, att gulnade äldre retuscher och skador skulle retuscheras igen och att lösa färgflagor skulle fästas.

Så här fint blev det!

Höst = Stängt?

Självfallet inte!! Under hösten går Skansen in i en av de roligare perioderna. Det är mycket roliga och lärorika program, särskilt på helger, om höst, mat, och skördetid. Det är också många, väldigt många, skolklasser som gästar oss för att lära sig mer om kultur, historia och natur. Höstens kursprogram för Skansen Hantverk & Slöjd har också startat upp. Vi erbjuder helgkursen, hantverk- och slöjdkvällar och föreläsningar. Utbudet är stort och det finns säkerligen något för alla, titta här! Vem vet, kanske ses vi då. Eftersom Antikvariska enheten är ansvariga för kursverksamheten delar vi på enheten på förmånen att vara kursvärdar. Ingen dålig förmån!

Stängt

Under hösten är det lite färre kulturhistoriska hus öppna, så då kan vi på Antikvariska enheten passa på att jobba i de hus som oftast har öppet under sommarperioden. Nu har vi t.ex. lagt beslag på Skogaholms herrgårds köksflygel för inventering och fotografering. Huset är inte öppet enligt det ordinarie öppethållandet, men dörren står öppen för ströbesök. Vi passar på att ta chansen att visa ett hus som egentligen är stängt och berätta om en del av det arbete Skansen bedriver som våra gäster annars inte märker. Det är hur kul som helst!

Kom och hälsa på, om du har tur är vi där och arbetar och kan visa hur det går till.
/Sandra

Byggnader, byggnader, byggnader och byggnader….

Ett friluftsmuseum består ju av så mycket mer än bara byggnader, men nu är det ju så att den delen av verksamheten lyckligtvis har fallit på min lott. Därför handlar det mesta om det jag skriver om på bloggen om byggnader. Och just nu handlar jobbet om väldigt många byggnader, nämligen alla byggnader på friluftsmuseerna i Sverige! Så för tillfället är min hjärna fullt upptagen med något annat än Tottieska gården.

De svenska friluftsmuseerna har en riksorganisation som heter FRI, i vilken vi diskuterar friluftsmuseer på längden och tvären, djupet och bredden. Inom FRI har man bland annat arbetat fram två policydokument, ett för pedagogik och ett för levande samlingar. Just nu pågår ett intensivt arbete med att ta fram en policy för byggnader.

Skansen leder en arbetsgrupp som består av representanter från Torekällberget, Jamtli, Vallby, Gamla Linköping och Skansen. Arbetsgruppen har träffats vid två tillfällen och haft workshops, i syfte att komma fram till upplägg och innehåll i policyn. Jag har rådbråkat resultatet från de stora blädderblocken till en sammanhängande text. Mina kompisar i arbetsgruppen har rådbråkat texten till något vi alla är överens om och kan stå för. Styrgruppen har kommenterat. Och jag har vridit och vänt på alltihop. Den här veckan är det dags! Då ska vi presentera vårt förslag till policy för byggnader på friluftsmuseer för övriga friluftsmuseer! Därefter ska den ut på remiss. Det ska bli jättespännande!

/Marianne

Beige

På övervåningen ligger salen, Tottieska gårdens festsal. Med paneler av cederträ och oljemålade vävspända väggfält med motiv av ruinlandskap. Väggfälten var lite gulnade och väggfälten gav ett lite säckigt intryck, skulle det bli någon skillnad?

Ett urtaget väggfält under pågående konservering. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Ett urtaget väggfält under pågående konservering. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Vad säger ni? Här är duken uppspänd igen. Nedtill är målningen ännu inte rengjord från sitt gulnade skikt av skyddande fernissa, i den övre delen är bilden rengjord och konserverad. Vilken skillnad! När jag kom in i rummet och såg resultatet kunde jag knappt tro det jag såg. Det gulnade rummet var på väg att återfå sina klara färger, motiven var på väg att kliva fram och bli synliga igen!

/Marianne