Midsommar står för dörren – jo det är sant!

Det var på en av årets stormigaste dagar i höstas som den stora majstången på Orsakullen här på Skansen blåste omkull. Vi hade turen med oss och den föll utan att varken gäster, hus, djur eller personal kom till skada. Själva stången däremot klarade sig sämre, den gick i flera delar och togs om hand av snickarna.

Strax ovanför mitten på stången har den två armar som sticker ut åt varsitt håll. På armarna står ett litet folkdräktsklätt följe med spelmän och en kulla. På andra sidan står ett par smeder vid en slipsten klädda i förkläde och mössa.
När stången föll bröts armarna av och några av dockorna gick sönder. De kläder de bar fick vi kassera helt. De står ute året om i sina små Rättviksdräkts-dräkter och vi brukar byta ungefär vart tredje år, eller vid behov. Nu fick det bli ett tätare ombyte.

När dockorna lagats och målats med linoljefärg kom de ner till oss på Klädkammaren och Birgit som är skräddare här tog sig an dem. Hon har gjort nya dräkter som är sydda med stor noggrannhet och med fina detaljer, och förstås i rätt material. Det är blått kläde i rockarna och breddan ( det som påminner om ett förkläde ) i kullans lilla kjol kommer från en riktig Rättviks-kjol. Hon har också fått en fin underkjol i bomull med spetskant och ett litet vitt strykband under gråhättan, som har röda band med bollar bak i nacken, precis som det ska vara. Masarnas rockar är specialkonstruerade och har ett litet hål fram där fiolen ska fästas mot axeln. Smederna har förskinn i riktigt läder.
nåla rockkullathumbnail_sy strumpor

Nu ska stången tillbaka till sin vanliga plats på Orsakullen där den hör hemma. Glöm inte att kika upp på dockorna när du går förbi!

På midsommarafton reser vi en annan stång, på Tingsvallen. Det är danslaget tillsammans med gästerna som fixar det under vårt stora midsommarfirande. Missa inte det!

Janna, Klädkammaren

Nu är spelmännen och Rättvikskullan är klara att förgylla majstången på Orsakullen några år till.

Nu är spelmännen och Rättvikskullan klara att förgylla majstången på Orsakullen några år till.

smeden och lien

De färdigklädda smederna

Lagning av kontar och korgar

Denna vårvinter har jag ägnat många timmar till att laga korgar och kontar. Det har gjort att det har blivit c:a 40 korgar och 4 kontar som kan användas igen av våra pedagoger. Det är kul att få visa hur man förr lagade när det gick sönder. Så gjorde man förr och så gör vi fortfarande idag på Skansen.

Yvonne, Klädkammaren

Näverkontar slits mycket i vikningen vid locket, så där har den fått nya remsor.

Näverkontar slits mycket i vikningen vid locket, så där har den fått nya remsor.

 

Den här korgen har fått nya spån, även här är det ofta i en vikning de slits mest.

Den här korgen har fått nya spån, även här är det ofta i en vikning de slits mest.

Ibland får hörnen ta rejält med stryk och då kan man laga det med skinnbitar.

Ibland får hörnen ta rejält med stryk och då kan man laga det med skinnbitar.

Folkdräktslivet från Skytt/Oxie

Jakten på material börjas i vårt eget förråd. Hittar ett handvävt grönt ylle. Något bjärt i färgen… men jag kan prova att lägga på en annan färg för att dämpa den lite. Jag bestämmer mig för att det får komma till heders. Ett mönstrat band i samma formspråk hittar jag också, något smalare men de är nog så nära det går att komma. Ni där ute som letat mönstrade band vet att det inte finns att finna i någon mångfald nu för tiden. Taftband vill jag ha i äkta siden. Det finns vita i Kalifornien som man får färga in själv och dessa är beställda!

Nina, Skansens Klädkammaregrönt ylle med band

Nu ska Skansens Klädkammare kopiera ett folkdräktsliv från Skytt/Oxie

 

Man brukar dela upp Skåne i fyra dräktdistrikt, nordväst, nordöst, sydöst och sydväst. I Skansens Klädkammares samling finns ett liv från Skytt/Oxie (den sydvästra delen) som vi daterar till 1820-40 . Oxie, Skytt och även Vemmenhögs dräkter är mycket lika och svåra att skilja åt. Här har man övergivit den ålderdomliga livkjolen, som hade livstycket och kjolen hopsytt i midjan, och bar separat liv och kjol.

Utanför städerna så var det sockenskräddaren som sydde alla ylle och sidenplagg. Detta är plagg som kräver tillskärning. Den konsten var en väl bevarad hemlighet som man inte delade med sig av till andra än möjligtvis sin gesäll. I hemmen syddes linneplaggen.

Nu ska vi på Klädkammaren kopiera Liv nr 5776 b. Det är sytt av kyprat grönt ylle, har blommiga band som sytts ihop och syns i sidorna och mitt bak under nacken. Det har även dekor av 5,5 cm brett sidentaftband som täcker det mesta av livet. Nu är det dags att konstruera mönstret och jakten på material börjar. Följ oss på bloggen så får ni se hur det går.

På återseende!

Nina på Skansens Klädkammare

Det som karakteriserar liven från dessa härader är den smala ryggen, tunna axelbanden och bulten som kjolen vilar på.

Det som karakteriserar liven från dessa härader är den smala ryggen, tunna axelbanden och bulten som kjolen vilar på.

 De förekommer i olika material t.ex. sidenbrokad, sammet och ylle som kunde dekoreras med sidenband.

De förekommer i olika material t.ex. sidenbrokad, sammet och ylle som kunde dekoreras med sidenban

 

 

 

 

Detaljbild på det mönstrade bandet som syns i sidan och i nacken.

Detaljbild på det mönstrade bandet som syns i sidan och i nacken.

Tottie får nya kläder

Sedan ett par år har vi, som många av er vet, arbetat med en omfattande renovering av Tottieska gården på Skansen. Målerier i tak och på väggar har återställts till sitt ursprungliga skick och snickerier har delvis bytts ut, allt med gamla hantverkstekniker. När vi öppnar för gäster senare i år kommer vi visa 1780-tal och hur livet kunde se ut för familjen Tottie som bodde där.

Gården ska ju förstås inte bara renoveras utan befolkas också, och pedagogerna som kommer arbeta där ska kläs i enlighet med tiden. När vi klär pedagoger gör vi det alltid utifrån den tid, plats och sociala miljö som de ska arbeta i. Två personer som levde i samma tid kan ha haft helt olika kläder beroende på om de levde i en stad eller på landsbygden. Hur gott ställt de hade det påverkar förstås också vilka kläder de bar.

För att återskapa historiska plagg behövs bra original. Helst vill vi ha originalplagg som vi kan använda som förebild, men från 1700-talet, som det handlar om nu, är mycket lite bevarat. Har vi inget plagg vill vi i alla fall ha bilder, foton eller målningar. Inför varje ny miljö vi ska göra kläder till samlar vi mycket material och sammanställer allt i ett kunskapsunderlag med texter och bilder. Vi strävar efter att ge en så trovärdig bild som möjligt av det förflutna, och har alltid en vetenskaplig grund för våra ställningstaganden. Kläderna är lika viktiga för att förmedla kunskap, stämning och känsla som byggnader och föremål är.

Vi har varit nere i magasin, rest runt landet och besökt samlingar och granskat gamla plagg från tiden för att se hur de kläder vi nu tillverkar ska vara konstruerade. Symaskinen kom först på 1860-talet, så vid slutet av 1700-talet var alla plagg handsydda. Man bar också helt andra underkläder. Kvinnor bar korsett vilket förstås påverkar hållningen och sättet man rör sig på. För Klädkammaren är material alltid det svåraste när vi ska nytillverka historiska plagg. Varken garn, tråd eller vävda sidentyger ser ut som de gjorde på 1700-talet eftersom tekniker utvecklas och förändras. Vi återanvänder förstås mycket, letar på utförsäljningar och auktioner, på internet och utomlands.

Den skräddare här på Klädkammaren som arbetar med projektet har konstruerat ett mönster till en kjol, en robe och en tröja. En robe är en hellång överklänning som är öppen fram. Den har mycket vidd i nederdelen, ett slags skört som hänger ner bak över kjolen och som kan draperas upp. En tröja, eller caraco, är en sydd kofta. Vi konstruerar även underkläder, och pedagogen kommer bära en särk i tunt linne samt en korsett. Hon får också en specialsydd underkjol, en så kallad stubb.

Pedagogen som kommer arbeta i Tottieska gården har varit på Klädkammaren och blivit mätt, och vi har sytt en toile som hon provat. En toile är ett provplagg man syr i ett enkelt tyg för att kontrollera passformen. Snart beställer vi tyg och börjar sy, och efter ytterligare några provningar under sömnaden är madame Tottie klädd och redo att ta emot i sin gård. Välkommen att följa det fortsatta arbetet med kläderna till familjen Tottie!

"Den här korsetten finns på Löfstad slott, och är förlaga till den vi nu syr."

”Den här korsetten finns på Löfstad slott, och är förlaga till den vi nu syr.”

Här syns tydligt hur korsetten är tillskuren för att forma kroppen.

Här syns tydligt hur korsetten är tillskuren för att forma kroppen.

IMG_1375

Välkommen till Skansens Hus & Hantverk!

Återkommande läsare märker säkert att Antikvariebloggen har bytt namn. Det beror på att från och med nu kommer hela Kulturhistoriska avdelningen att bidra med inlägg under rubriken Hus & Hantverk. Du kommer att få följa en del av vårt arbete i den dagliga verksamheten. Vi kommer att berätta om olika projekt, om nytillverkning, underhåll och vård av byggnader och kläder, och vi ska ge dig inblick i pedagogernas arbete.

Kulturhistoriska avdelningen består av Pedagogiska enheten, Skansens Klädkammare och Antikvariska enheten. Pedagogiska enheten arbetar med undervisning och folkbildning. Museets pedagoger befolkar Skansens hus och gårdar och berättar för gäster om hur livet har kunnat te sig. Vi tar emot skolklasser i våra miljöer och gör specialvisningar för olika grupper. När du träffar en pedagog så passa på att fråga om allt du undrar över.

Klädkammaren har ansvar för alla kläder som bärs av de som arbetar i Skansens hus och gårdar. Den textila inredningen i husen, som sängkläder, gardiner och mattor tar Klädkammaren också hand om, och vårdar, lagar och tvättar.

Antikvariska enheten tar hand om Skansens kulturhistoriska byggnader, inredningen och föremålen i husen, och ansvarar även för kursverksamheten inom hantverk och slöjd. Mer information om det kan du hitta på Skansens Hemsida/kurser. Byggnader, möbler och andra föremål vårdas för att de ska kunna visas på Skansen länge till.

Tillsammans är vi Kulturhistoriska avdelningen.

Vi önskar trevlig läsning!

Nyförvärv till Klädkammaren

Skansen klädkammare fick nyligen en stor gåva från Delsbo socken i Hälsingland. Det rör sig om ett större antal textilier och dräkter som tillverkats under 1800-talet som sedan dess att de skapades hållits samman inom släkten. En av Skansens största gårdar visar just en 1800-tals miljö från Delsbo, en miljö fylld av inrednings- och bäddtextilier, främst av linne med röda broderier, där museipedagogerna som arbetar i miljön är klädda i dräkt. Delsbo socken har en lång dräkttradition där socknens säregna dräkt användes till vardags ända in på mitten av 1900-talet. Gåvan tas emot som komplement och som referensmaterial till vårt befintliga textilbestånd från Delsbo.

Gåvan välkomnar all vår personal som jobbar och byter om i Klädkammaren. Våra gäster får ta del av ögonfröjden här på bloggen.

Gåvan välkomnar all vår personal som jobbar och byter om i Klädkammaren över sommaren. Våra gäster får ta del av ögonfröjden här på bloggen.

Gåvan har tagits in i våra samlingar och har registrerats i vår databas. På så sätt kan vi enkelt nå informationen om föremålen i vårt framtida arbete med textilier från Delsbo. Under perfekta förutsättningar hade vi gärna fotograferat dem och publicerat dem på DigitaltMuseum så att fler kunde nå informationen. Men just nu är vår fotograf till fullo engagerad i Tottieprojektet och inventeringen av Kronbergs ateljé. Så det får vänta till senare.

/Sandra

Kjolsäckar spräckte 2000-vallen

En rolig och uppmuntrande nyhet är att Skansen numera har mer än 2000 föremålsposter webbpublicerade på DigitaltMuseum!

Det kan vi framför allt tacka Zingoalla, Lillemor och Tomas för, som jobbat intensivt med att fotografera, katalogiserat och tilläggskatalogiserat Skansens alla kjolsäckar. Arbetet har varit lite av ett pilotprojekt. Det är första gången som vi tagit oss an att katalogisera textila föremål på ett sätt som passar för publicering på nätet. Resultatet ser jättebra ut och det är härligt att vi fått ytterligare en kanal att kunna visa upp Skansens klädkammares vackra, intressanta och rika föremålsbestånd i.

I samband med att genomgången av kategorin kjolsäckar avslutas, slutar också Zingoalla, som fått ett nytt spännande jobb. Därför vill jag rikta ett extra stor tack till henne och önska henne lycka till! Jag framför mitt tack med ett kollage som jag gjorde härom kvällen med bilderna som finns på DigitaltMuseum. Bilderna är licenserade med cc-by-nc-sa, så det är fritt fram att använda, leka, klippa och klistra, sprida, förutsatt att upphovsmannens namn erkänns och det delas vidare på samma sätt. Roligt!!

Ett stort kjolsäcks-tack till Zingoalla, och såklart till Lillemor och Tomas! Kjolsäckar från Skansen samlingar. Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen. Dessa bilder är licensierade under en Creative Commons 3.0-licens. CC-BY-SA

Ett stort kjolsäcks-tack till Zingoalla, och såklart till Lillemor och Tomas!                                      Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen. Bearbetning: Åberg, Sandra
Dessa bilder är licensierade under en Creative Commons 3.0-licens. CC-BY-NC-SA

/Sandra

 

 

 

Axplock ur pågående katalogiseringsarbete

Kjolsäck till dräkt för kvinna från Ångermanland. Modell med avskuret framstycke. Framstycket tillverkat av lappar av ylletyger, fyr- och trekantiga,  i rött, grönt, ljusbrunt, mörkblått och vitt. Lapparna är fästa på ett undertyg av mörkrött bomullstyg vävt i satin, genom att en gles flätsöm sytts över kanterna med nertag i undertyget. Flätsömmen är sydd med glansigt garn, troligen märkgarn av bomull, i en gulbrun färgton. Kantad med mörkrött band av bomull, kypertvävt. Baksida av mörkblått ylletyg. På baksidan upptill en fastsydd hake av grov mässingstråd. Dessutom har ett löv broderats på baksidan med grönt märkgarn. Kantbandet är fastsytt på baksidan med ännu en flätsöm, utförd med mörkrött märkgarn.

15310Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Läs mer om den ihop med våra andra kjolsäckar på DigitaltMuseum.

/Lillemor och Zingoalla