Järnspisar på Skansen

Järnspisen eller vedspisen lanserades brett under andra hälften av 1800-talet och förändrade sättet man tillredde sin mat i hemmet.

På Skansen finns många fantastiska spisar i våra kulturhistoriska miljöer. Nedan följer en bildkavalkad över svenska järnspisar i Skansens miljöer som visar 1870-tal till 1950-tal. På Skansens hemsida finns en kort introduktion till hur du underhåller en järnspis.

Vedspis, J & C. G. Bolinders M.V.A B No 20, i Skomakarhuset som visar en miljö från 1870-talet.

J & C.C. Bolinder No 17 K i Arbetarbostaden, 1890-tal

Eventuellt en Norrahammar No 1, i Gravörens verkstad, 1890-tal

Husqvarna Vapenfabrik No 0228 i Posthuset, 1910-tal

Husqvarna No 26 i Väla skola, 1910-tal

Husqvarna No 27 i Missionshuset omkring 1915

En Husqvarna No 729 finns i Kolonistugan från 1920-talet

En Skoglund & Olson No 7 finns i Ordenshuset som är från 1920-talet

Husqvarna No 134 i Skånegården, 1920-tal

I Statarlängan till vänster står en Åkers Stycke Bruk No 6, 1920-tal

Och i Statarlängan till höger står också en Åkers Stycke Bruk No 6

I Järnhandlarbostadens kök står en Bolinders No 65 A, 1930-tal.

Husqvarna Vapenfabrik No 227 från 1930-talet står i den moderna Timmerkåtan i Samevistet

I Kolonistugan från 1940-talet står en Norrahammar No 1

En Klafreström Vasa No 3 i Folkets hus, 1950-tal

.// Ulrika, Samlingskoordinator på Skansen

Manlig Lucia, inget nytt

I denna film hos Svenska Filmarkivet ses en manlig lucia rida fram följd av ett följe stjärngossar på Skansen 1945. De ska till pressjournalisternas årliga julfest som då traditionsenligt hölls med Luciatåg på Skansen.

http://www.filmarkivet.se/movies/veckorevy-1945-12-10/

Som det mesta är inget nytt under solen. Manliga versioner av Lucia har förekommit lika länge som själva Luciafirandet. Både på spex och allvar. Vid läroverk och på Universiteten har Lucia ofta varit en utklädd eller uppklädd man. Kvinnor var länge förbjudna att delta i högre studier. Inte förens 1873 öppnades universiteten för kvinnor, men bara vissa ämnen och på lägre nivåer.

Luciafirandet är en blandning av flera traditioner. Upptåg med lekbrudar där barn eller ungdomar kläddes ut till ett brudpar har förekommit på flera platser under högtider spridda över hela året. Stjärngossar som från början var de tre vise männen på väg till Jesusbarnet, brukade framträda mellan den 26 december och nyår. Staffansritter och Stjärnspel med teater, sång och upptåg. Lussekärringar och lussegubbar som sas vandra omkring och sprida ondska under årets längsta natt tillsammans med annat oknytt som gjorde det bäst att vara vaken och tända ljus.

I början av 1800-talet berättas om seden att vid herrgårdar kring Värnen klä en kvinna eller flicka i vitt och med ljus på huvudet. Troligen började det med inspiration från en tradition i Tyskland där ljuskronan är en gloria och den vitklädda personen representerar Jesusbarnet. Dagens firande med ett sjungande Luciatåg som bjuder på kaffe och saffransbröd tros ha uppstått kring sekelskiftet 1900.

Syncopation Clubs förmodat spexiga Luciatåg med manlig Lucia 1938. Bild från Örebro museum.

Läs mer om Luciafirandets historia här:

Nordiska museet – https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/lucia
Wikipedia – https://sv.wikipedia.org/wiki/Lucia

Eller besök oss 13 december så får du lära dig mer om Lucia och uppleva våra Luciatåg
http://www.skansen.se/sv/lucia-13-december

/Johanna, föremålsregistrator

Lunchrast på Skansen

Även vi medarbetare på Skansen behöver äta lunch. Det gör vi oftast i den så kallade Vaktstugan. Det är navet för alla oss som jobbar i de olika historiska husen och miljöerna. Här samsas vi om utrymmet i kylskåp och köar till diskhon för att få diskat vår mugg. Vissa har matlåda med sig hemifrån, andra köper en lunch från något av Skansens matställen. Man kan välja att sitta ute på de avskilda bänkarna intill jasminbuskarna eller undkomma solens hetta och sitta inomhus i lunchrummet.
När jag kommer in i lunchrummet med min micro- uppvärmda matlåda är det ett muntert sorl jag stiger in i. Runt ett långt bord sitter en salig blandning av uppklädda personer, som representerar en mängd olika historiska perioder och regioner. Att en fäbodjänta kan sitta bredvid en skånedräng är inget konstigt här. Längs väggarna trängs våra parkerade korgar och väskor med behövligt arbetsmaterial. Det är alltid lika spännande att sätta sig vid detta bord, för man vet aldrig vilket samtalsämne som kommer att behandlas denna gång. Här debatteras allt från opraktiska kjolar, Kinesiska muren, bångstyriga kor, godaste marmeladreceptet eller utomjordingar. Det är en öppen och härlig stämning, nära till skämt och skratt. Tyvärr tar lunchen alldeles för snart slut och jag får ta min korg och rusa tillbaka till stugan för att avlösa kollegan, så att även denne kan få sig en bit mat i magen och samspråka kring detta bord.

/Belinda L. Nilsson, pedagog

Funderingar kring en bomb

Under mitt kontorsfönster i Röda Längan på Skansen ligger en bomb. Den är rätt vacker i sin rostiga skepnad och smälter bra in i miljön. Men varför ligger det en bomb på Skansen?

Under 1900-talets första hälft stod det kanoner uppställda lite här och där på Skansen men de flesta av dessa är idag förvaltade av någon annan institution. Vid Sollidenterrassen finns det dock kvar ett kanonbatteri med fem slätborrade sexpundiga kanoner som var en gåva till Skansen genom Kungliga marinförvaltningen i Karlskrona år 1903. Uppe vid Skogaholms herrgård står två små kanoner.

I Skansens arkiv hittade jag flera bilder på olika kanoner som stått på Skansen. Bland annat hittade jag en bild från 1914 på en kanon som står uppställd, verkligen uppställd med pipan rakt upp mot himlen, utanför mitt nuvarande kontor. Men jag kan inte se om det ligger någon bomb invid. “Min” bomb kan dock inte skjutas ur en kanon, men det har funnits åtminstone en mörsare på Skansen och de kan skjuta iväg bomber.

Mörsare NM.0039829

Bomben, som är stor som ett bowlingklot, har inga spår av märkning eller annat som går att identifiera den med. Så frågan varför det ligger en bomb under mitt fönster har inte ännu fått sin förklaring.

Vill du se fler bomber i museisamlingar kan du med fördel söka på DigitaltMuseum.se Bomb

/Ulrika, Samlingskoordinator

Kanon utanför intendent Alarik Behms bostad på Skansen år 1914.

 

Samer ett urfolk – skolprogram för mellanstadiet

 

I samband med den samiska nationaldagen erbjuder vi skolklasser ett upplevelsebaserat skolprogram om samisk kultur.

Eleverna får besöka våra kåtor, se och känna på Duoudij, samisk slöjd, lyssna till sagor och smaka på torkat renkött.

Renskötseln är en viktig del av den samiska kulturen och eleverna får pröva på att kasta lasso på en trären. Trärenen är gjord på Skansen efter inspiration av de renar Jon-Paul Persson hade hemma i Hosjöbotten i Jämtland.

 

Vi berättar även om samernas kamp för att få samma rättigheter som andra svenskar när
det gäller utbildning och bostäder.

Anna-Vera, museipedagog

Den fösta föreningen för samer i hela landet, Lapska Centralförbundet, grundades 1904 på Skansen.

Det är Jon-Paul Persson som byggt torvkåtan på Skansen

Från Seglora kyrka till Deutsche Historisches Museum i Berlin

Denna morgon påbörjade vår tavla ”Den breda och den smala vägen” sin turnéresa till Deutsche Historisches Museum i Berlin. Första anhalten är Nordiska museet som har hand om själva lånet och förbereder tavlan för den långa transporten.

Målningen ska medverka i den stora utställningen ”The Luther effect – Protestantism – 500 Years in the World” , den 12 april till den 5 november 2017.  Utställningen visar konst från hela välden och är en del i uppmärksammandet av 500 års jubileet för Reformationen. Mer om utställningen går att läsa här: https://www.dhm.de/en

 

 

Tavlan kommer ursprungligen från Umeå landsförsamlingskyrka och skänktes till Nordiska museet redan 1878. Vem konstnären är vet vi inte, men den är troligen målad i Stockholm och motivet har sin förlaga i ett holländskt eller tyskt kopparstick. Motivet föreställer den breda och den smala vägen. Vid Kristi kors sammanstrålar de tre vägarna, den breda som leder till fördömelse, den smala som för sin vandrare till Guds boning, samt den väg som inbjuder betraktaren av tavlan att söka sig fram till korset. Här kan du läsa mer om tavlan på Digitalt museum.

Johan Schuisky och Johanna Krumlinde i Kronbergs ateljé

Förra veckan återkom de skisser och skulpturer av Julius Kronberg som tidigare medverkade i Waldemarsuddes utställning ”Salongsmåleri!?”.  Så det har varit ovanligt mycket arbete för oss
med att montera upp och montera ner konst. Spännande att komma dukar och pannåer nära in på livet! Och lite väl spännande med stegklättring för mig som har svindel.

 

// Johanna, museiassistent

Skogaholmslimpan

Vid Skogaholms herrgård, bakom ena flygeln, finns nu denna fina kompostlimpa att beskåda!

kompost1

I botten av kompostlimpan har vi lagt grenar och pinnar från olika grövre material för att skapa en luftspalt

kompost2

Sedan har vi varvat gammalt växtmaterial från köksträdgården med sommarblommor och hästgödselkompost3

kompost4

Avslutningsvis har vi täckt hela limpan med halm.

Om ett par år kommer kompostlimpan att ha förvandlats till fin jord som vi kan använda till köksträdgården!

/Elin.

 

550 meter häck och 40 ton jord

Under vintern och våren har vi klippt lindhäckarna i och runt Skogaholms herrgård. Nu är 550 meter häck snart till ända och vi ser fram emot nästa projekt. Här om dagen fick vi en leverans av drygt 40 ton jord som vi ska jordförbättra  våra odlingsytor med, Skogaholms köksträdgård kommer sluka mycket av jorden där vi ska höja upp hela ytan och bygga upp nya odlingsbäddar, även Örtagården ska få en make-over med ny jord och nya perenner!

Beskärning av Skogaholms lindhäckar

Beskärning av Skogaholms lindhäckar

20150318_125816 häckar

Leverans av jord

Leverans av jord

Ha det så gott ute i vårsolen!
/Elin.

Kardon- ett dekorativt inslag i trädgården

Nu växer det så det knakar här uppe på vårat Skansenberg! Midsommar är förbi och med det också våran mest hektiska period. Alla sommarblommor är utplanterade och de förkultiverade grönsakerna ifrån växthuset likaså. Sommaren har ju varit ganska kall och grå hittills men det verkar vara ett perfekt växtväder, för till skillnad mot förra året så växer och frodas det riktigt bra i år.

För ganska länge sedan lovade jag en bild på Kardonen som vi har bl.a. i Skogaholms köksträdgård. En ganska ovanlig växt som vi får många frågor om. Det är en nära släkting till kronärtskockan och odlas främst för sina ätliga bladstjälkar men plantan kan bli väldigt stor och är även ett dekorativt inslag i trädgården. I Sverige odlas den oftast som ettåring men vi provade att övervintra våra till det här året, vi täckte dem då med löv och gammalt växtmaterial och det lyckades riktigt bra! Snart kommer vi att täcka in dem med säckväv, det gör att stjälkarna bleks och får en mild smak tills det är dags för skörd.

Övervintrad Kardon i Skogaholms köksträdgård.

Övervintrad Kardon i Skogaholms köksträdgård.

Med denna bild önskar jag er alla en riktigt skön sommar!

/Elin.