Den stora salen på Tottieska gården

Gården invigdes på Skansen 1935, och det var då som stora salens inredning iordningställdes. Rummets möblering ställdes samman utifrån uppgifter från två bouppteckningar daterade 1776 och 1791. Rummet möblerades med salsstolar, spegellampetter och en ljuskrona.

Under 2016 gör Skansen en översyn och komplettering av salens möblering. Salsstolarna renoveras med ny stoppning och klädsel. Till rummets möblering tillförs nu ett salsbord i mahogny; nyförvärvet följer uppgifter i bouppteckningen daterad 1791, där ett större bord i mahogny listas. Vidare kompletteras rummet med en nyförvärvad ljuskrona från senare delen av 1700-talet. Sedan 1935 har rummet haft en ljuskrona i senempir som nu byts ut mot en mer tidsenlig modell. I arbetet med att iordningställa rummet ingår även en översyn av spegellampetternas bronsering och förgyllning. Arbetet med salens möbler beräknas vara färdigt till den första oktober 2016.

Johan Schuisky, Antikvariska enheten

Foto: Marie  Andersson

Foto: Marie Andersson

Ny film om Kronbergs ateljé

Tidigare i somras berättade vi att vi påbörjat en omfattande inventering av Julius Kronbergs ateljé. Alla föremål ska identifieras, katalogiseras och fotas. Just nu vilar inventeringen och miljön är öppen för besök hela augusti. Medan vår fotograf var på plats för att ta katalogsbilder passade han på att göra en introduktionsfilm till miljön.photo2Se gärna filmen, eller ännu bättre, förläng sommaren med ett Skansenbesök och upplev ateljén på plats.

/Sandra

Nyförvärv till Klädkammaren

Skansen klädkammare fick nyligen en stor gåva från Delsbo socken i Hälsingland. Det rör sig om ett större antal textilier och dräkter som tillverkats under 1800-talet som sedan dess att de skapades hållits samman inom släkten. En av Skansens största gårdar visar just en 1800-tals miljö från Delsbo, en miljö fylld av inrednings- och bäddtextilier, främst av linne med röda broderier, där museipedagogerna som arbetar i miljön är klädda i dräkt. Delsbo socken har en lång dräkttradition där socknens säregna dräkt användes till vardags ända in på mitten av 1900-talet. Gåvan tas emot som komplement och som referensmaterial till vårt befintliga textilbestånd från Delsbo.

Gåvan välkomnar all vår personal som jobbar och byter om i Klädkammaren. Våra gäster får ta del av ögonfröjden här på bloggen.

Gåvan välkomnar all vår personal som jobbar och byter om i Klädkammaren över sommaren. Våra gäster får ta del av ögonfröjden här på bloggen.

Gåvan har tagits in i våra samlingar och har registrerats i vår databas. På så sätt kan vi enkelt nå informationen om föremålen i vårt framtida arbete med textilier från Delsbo. Under perfekta förutsättningar hade vi gärna fotograferat dem och publicerat dem på DigitaltMuseum så att fler kunde nå informationen. Men just nu är vår fotograf till fullo engagerad i Tottieprojektet och inventeringen av Kronbergs ateljé. Så det får vänta till senare.

/Sandra

Uppstartad inventering!

Efter den stora inventeringen av föremålen i Seglora kyrka byter vi nu fokus till ytterligare en unik miljö på Skansen, –Kronbergs ateljé.
Målet är dels att inventera, för det är mycket länge sedan det gjordes, dels att fotografera och registrera samlingen i Primus, så att materialet kan läggas på nätet via DigitaltMuseum.se och vara tillgängligt för besökare över hela världen. Vi räknar med att hinna med ungefär hälften av materialet i år. Arbetet fortsätter in i 2016 och till vår hjälp har vi förstärkt arbetsstyrkan med Annika och Sigrid, två föremålsexperter, som tillsammans besitter nästintill en livstid av erfarenhet av museiarbete. Här ser vi båda i aktion i miljön, i full färd med inventering och katalogisering. För mig som är relativt ny i branschen känns det särskilt förmånligt att få arbete ihop med två så erfarna personer! Snart börjar vår fotograf Tomas arbetet med fotograferingen och då kommer han blogga något utifrån sitt perspektiv som fotograf i projektet, vilket jag också ser framemot!
Skärmklipp

pols_342_bigUnder augusti är ateljén som tidigare år öppen för allmänheten. Då ges återigen möjligheten att lära känna Julius Kronberg och hans konstnärskap bättre och se den vackra miljön som ABBA valde som kuliss till albumomslaget till deras sista studioalbum The Visitors. Enligt wikipedia inspirerades albumdesignern Rune Söderqvist av Kronbergs motiv av änglar och idén om att änglarna kunde representera skivtiteln.

/Sandra

Ett tydligt tecken på att det snart börjar bli dags att inreda Tottieska gården

Igår skickade vi iväg Tottieska gårdens nya ljuskrona på rengöring och renovering.

Ljuskronan, som är från 1700-talets andra hälft, skänktes förra året till Skansen av vår vänförening Nordiska museet och Skansens vänner som föreningens årliga vängåva. Något vi är mycket glada över då den tidigare ljuskronan som hängde i salen var från 1800-talets början och avvek från tidsepoken vi berättar om i miljön. Med den nya kronan blir miljön komplett och kulturhistorisk korrekt!
Ljuskronan

Så fort den hänger på plats berättar vi mer om denna skönhet!

/Sandra

Fira påsk på Skansen och i Seglora Kyrka

Det här året har vi inlett med att inventera och dokumentera Seglora Kyrka, och visst är det passande att vi blev klara just den här veckan lagom till påsk?!
Det har tagits fram en rapport om som beskriver kyrkan och kyrkomiljön och alla föremål har fotats och katalogiserats.

Under påsklovet har kyrkan öppet och det ger bland annat en konsert på söndag med påskmusik. Hade det varit gudtjänst i dag på skärtorsdagen skulle kyrkan prydas med vita färger, i enlighet med det liturgiska färgschemat som följer kyrkoåret.

   Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom "strålar" uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.


Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom ”strålar” uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.

I dokumenteringsarbetet om Seglora Kyrka katalogiserades alla de mässhakar som används i kyrkans verksamhet. Läs mer om dem på DigitaltMuseum och kom gärna till Skansen och fira påsk med oss, besök påskmarknaden och upplev påsken i hus och gårdar. Glad Påsk!Alla mässhakar

/Sandra

DigitaltMuseum och Skolan?

DiMu_Skolan Visst låter det som en ”perfect match”? Det finns verkligen mycket potential för skolor att utnyttja DigitaltMuseum som en resurs för kunskap och lärande. Idag har jag och kollegor från Nordiska museet och Armémuseum träffats och planerat en workshop för några av pedagogerna på våra museer. Vi hoppas att vi ska kunna komma på smarta och roliga sätt att använda DigitaltMuseum som ett komplement till de skolmaterial som de erbjuder. Jag uppdaterar här på bloggen och berättar om workshopen och eventuella nya skol-mappar på DigitaltMuseum!

Jag passar på att tipsa om Nordiska museets lärarkväll den 22a april där bland annat DigitaltMuseum kommer att presenteras som ett användbart verktyg oberoende vilket ämne lärarna undervisar i eller för vilken grupp av elever.

Lärarkväll NMSjälvfallet kan alla vara med att skapa kunskap på DigitaltMuseum, även vi som inte är pedagoger och lärare. Skapa en egen profil, logga in, sätt samman ditt personliga digitala museum. Spara dina favoriter, skapa och dela mappar och presentera dig själv!

/Sandra

Skansen inreder en lokal för vård av träföremål

Kulturhistoriska avdelningen startar upp en ny praktisk verksamhet för vård av träföremål i samlingarna. I en befintlig byggnad på området skapas en ny verkstad för praktisk vård och konservering.

I det här huset finns bland annat vår kulturhistoriska verkstad.

I det här huset finns bland annat vår kulturhistoriska verkstad och omklädningsrum för Zoologiska avdelningen. Det är bara verkstadsdelen som omfattas av förändringarna som ska göras.

Skansen har under vintern rekryterat en finsnickare/konservator för att förbättra förvaltningen av de kulturhistoriska miljöerna. I samma lokal inreds även möjligheter för fotografering och dokumentation av föremål i samlingarna.

Redan 1998 gjordes ett förslag för att förbättra lokalen utifrån verksamhetens behov. Här är en modell gjord av dåvarande museitekniker Lasse P, med en extra påbyggd våning och en tillbyggnad. Så omfattande blir inte denna ombyggnation, det blir främst förändringar invändigt.

Redan 1998 gjordes ett förslag för att förbättra lokalen utifrån verksamhetens behov. Här är en modell gjord av dåvarande museitekniker Lasse P, med en extra påbyggd våning och en tillbyggnad. Så omfattande blir inte denna ombyggnation, det blir främst förändringar invändigt.

Den nya lokalen beräknas vara i bruk under hösten 2015.

/Johan och Sandra

Ett nedslag bland de senaste nyförvärven

Vi har nyligen förvärvat en bronsförgylld bordspendyl i nyrokoko. Intaget till samlingen motiveras med att den ska stärka berättelsen om tid och social status i borgerliga miljöer från 1800-talets första hälft. Barbro Åstrand beskriver användandet av bordspendyler under 1800-talet i sin ”Gamla ur” på ett talande sätt:

”1800-talet var stilimitationernas tidevarv. Man ansåg, att det fanns en idealstil för varje ändamål. Salongen inreddes vanligtvis i nyrokoko och matsalen i nyrenässans. Bordspendyler i dessa båda stilar förekommer i rik mängd, men de kan också vara präglade av barockens eller nyklassicismens formspråk. /../ Detta gjorde klockan till något av ett utställningsföremål, vilket passade väl i nyrokokon, såsom en stil gjord för representation.”

Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen CC-BY-SA

Foto: Wiedersheim-Paul, Tomas / Skansen CC-BY-SA

Bordspendyl med pendelgång av förgylld brons. Med rund urtavla av metall med arabiska siffror. Med svarta tim- och minutvisare. Urtavlan är inramad av en sirlig blomstergirland och därtill en skrivande kvinnogestalt. Kvinnogestalten är placerad sittandes i ett landskap, lutandes mot urhuset, iklädd en dräkt med nyrokokoinfluenser. I övrigt består fodret av en arkitektoniskt uppbyggd sockel på fötter i nyrokokostil med en en symmetrisk lambrekäng av musslor och voluter.

I Kulturens samlingar finns en liknande att jämföra med, KM 36305.

Foto: Lars Westerup, Kulturen. Åstrand, B. (1980). Gamla ur: ur Kulturens samlingar. ([Ny utg.]). Lund: Kulturen, s. 148

Foto: Lars Westerup, Kulturen. i: Åstrand, B. 1980

”Den Thomanderska pendylen är en typisk representant för sin sort. Den är helt gjuten i brons och förgylld. Ett massivt podium med en rikedom av symmetriskt ordnade rokokoornament i relief – snäckor, voluter, rocailler och spaljedekor – bär urhuset. Detta är krönt av en druvplockerska vid en vinstock men är samtidigt en del av hela scenen, som innefattar fritt modellerade kvistar, klasar och löv av vin och en korg fylld av druvor.”

Barbro Åstrand, Kulturens årsbok 1978, s. 128

Vår pendyl är nu fotograferad, katalogiserad, publicerad på DigitaltMuseum och finns sedan en tid tillbaka i en av våra kulturhistoriska miljöer för beskådan.

/Sandra

Källor:

Kulturens databas Carlotta: http://carl.kulturen.com/webhttp://carl.kulturen.com/web/object/37780

Åstrand, B. (1980). Gamla ur: ur Kulturens samlingar. ([Ny utg.]). Lund: Kulturen.

Svartluva från Delsbo

I Klädkammarens samling av folkliga dräkter döljer sig en riktig skatt, 14 stycken svartluvor från Delsbo socken i Hälsingland. Det är en särskild modell av bindmössa som inte har någon känd motsvarighet i Sverige. Den bars när man gick i kyrkan vintertid, av både gifta och ogifta kvinnor.

Bindmössa, "svartluva", SKAKLK.0006162 A. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul Klicka på bilden för att komma till bindmössans föremålspost på DigitaltMuseum.

Bindmössa, ”svartluva”, SKAKLK.0006162 A. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul Klicka på bilden för att komma till bindmössans föremålspost på DigitaltMuseum.

Mössan är klädd med svart sammet, monterad så att de färgade stadtrådarna på tyget bildar en kant i nacken. Ovanpå sammeten är en c:a 95 mm bred mellanspets monterad, dels en längd från panna till nacke, dels en längd från öra till öra. Spetsen är av en typ som anses vara knypplad av den i Delsbo kända familjen Rudolphi. Det är en uddspets med mönster av stora romber med mindre mönsterfigurer inuti och runtom. Spetsens uddar ligger i mössans ytterkant på den tvärgående längden, men på den bit som går från pannan bakåt är det uddar åt ena hållet bara, något som inte har krävt någon åtgärd. Men det märkvärdigaste med spetsen är att den är svart och stel. Ovanför spetsen sitter ett svart mönstervävt brett sidenband, och detta band används också till dragband i nacken, knutet med stor rosett. Den gifta kvinnan visade sitt civilstånd genom en smal vit list av linnetyg i framkanten, mot vilken den svarta spetsens uddar avtecknade sig. Listen hade också en smal vit uddspets. På insidan av mössan sitter det hårt klistrade linnetyg som utgör mössans stomme.

Bindmössan som modeföreteelse uppkom hos de välbeställda kvinnorna i överklass och rikare borgarklass på kontinenten under 1500-talet. Det finns t.ex. ett flertal porträtt från Tudortiden i England där kvinnorna bär en sådan. Det blev en omtyckt modell av huvudbonad, som modifierades och höll sig med i modebilden under bortåt 200 år, och på den tiden tog den sig också in i den svenska klädedräkten. Det finns många olika modeller i den folkliga klädseln runtom i vårt land. Vad som ligger bakom den speciella utformningen i Delsbo förlorar sig dock i historiens dunkel. Sammeten, sidenbandet och spetsen är alla tre dyrbara beståndsdelar, så den måste räknas som ett plagg av hög rang. Det är möjligt att den fick sin utformning under 1700-talets slut. Den användes sedan under 1800-talet, för att till slut gå ur bruk strax innan 1900-talets ingång.

Det var inte vemsomhelst som kunde tillverka en ”svarstluvva”, som det heter på Delsbomål. Precis som med andra bindmössor utfördes tillverkningen av specialister, som hade de rätta verktygen, rätta materialen och de rätta greppen i fingrarna. En av de sist levande tillverkarna är känd till namnet, Skrot-mor. Spetsarna kunde som sagt komma från någon medlem i familjen Rudolphi.  Det sägs att spetsen fick det svarta, stela och blanka utseendet genom att doppas i svart oljefärg. Det bruket är unikt för Delsbo här i Sverige, men det lär ha förekommit i danska och nordtyska dräkter. Både sammeten och sidenbanden måste inköpas vid någon stadsresa eller på marknad. Den enda lokalproducerade beståndsdelen är det grova linnetyget i fodret. Sedan är det ännu en sak som är unik med bärandet av såväl svartluvan som andra huvudbonader i Delsbo, och det är att kvinnorna bar den med sitt långa hår fritt hängande, gammal som ung.

/Lillemor

Litteratur:

P.G. Wistrand:  Svenska folkdräkter
B. Hillgren: En bok om Delsbo
B. Jonsson: Delsbodräkterna