Fotografering av 1700-tals fajanser

I vintras invigde vi vår nya kulturhistoriska verkstad som också har plats för en fotostudio. Nu har vår fotograf Thomas en bättre plats för fotografering av våra museiföremål. Fotona är en del av den dokumentation vi gör av föremålen och  de sparas i vår databas. Hela tiden pågår arbetet med att uppdatera databasen och förnya, eller i de flesta fall lägga till foton på för första gången. Delar av våra samlingar går att se på Digitalt museum och där visas också bilderna. Vi jobbar hela tiden med att fler föremål ska kunna visas på webben, ett arbete som sträcker sig många år framåt.
Bilderna är bra för oss för att kunna identifiera föremålen, se hur de ser ut nu eller såg ut tidigare. De är också en inspiration för vem som helst som gillar gamla saker och vill lära sig mer. Digitalt museum och andra museidatabaser på webben gör det möjligt för forskare och allmänhet att på se vad som finns hos museerna. Hela tiden publiceras nya saker från samlingarna.
Vårt senaste fotoprojekt är att gå igenom en stor mängd svenska 1700-tals fajanser. När vi är färdiga kommer de att publiceras på Digitalt museum. De har delvis varit fotograferade tidigare, men inte alla och framför allt fanns inte alla baksidor av fat och tallrikar med. Där oftast de intressanta stämplarna och tecknen som visar varifrån de kommer, när de tillverkades och ibland också vad de kostade.
Några av tallrikarna har inte tillverkarens signatur på baksidan – men genom att vi nu kan jämföra ett stort antal tallrikars handmålade mönster så hoppas vi kunna dra slutsatser även om de anonyma faten. Målarnas handstil gå igen, liksom olika fabrikers varianter av dekor.
Den här fajanssamlingen går i blåvitt och finns i porslinsköket på Skogaholms herrgård. Ett rum där herrgårdens porslin förvarades och visades upp. Vårt porslinskök är inrett med inspiration från ett större sådant på Thureholms slott. Möblerna i rummet kommer också där ifrån. De är målade i vitt och blått med blomsterdekor, precis som fajanserna. Till och med de laggade ämbaren är målade, tillsammans med en yxa och en dammborste!
Johanna, museiassistent
Här ses några av tallrikarna med det så kallade ”humlemotivet” vänta på fotografering. De gröna lapparna är varje tallriks unika id-nummer. Det står också skrivet med liten stil på baksidan.

Här ses några av tallrikarna med det så kallade ”humlemotivet” vänta på fotografering. De gröna lapparna är varje tallriks unika id-nummer. Det står också skrivet med liten stil på baksidan.

Yxan som är målad i vitt och blått som en fajans

Yxan som är målad i vitt och blått som en fajans

Fira påsk på Skansen och i Seglora Kyrka

Det här året har vi inlett med att inventera och dokumentera Seglora Kyrka, och visst är det passande att vi blev klara just den här veckan lagom till påsk?!
Det har tagits fram en rapport om som beskriver kyrkan och kyrkomiljön och alla föremål har fotats och katalogiserats.

Under påsklovet har kyrkan öppet och det ger bland annat en konsert på söndag med påskmusik. Hade det varit gudtjänst i dag på skärtorsdagen skulle kyrkan prydas med vita färger, i enlighet med det liturgiska färgschemat som följer kyrkoåret.

   Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom "strålar" uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.


Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom “strålar” uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.

I dokumenteringsarbetet om Seglora Kyrka katalogiserades alla de mässhakar som används i kyrkans verksamhet. Läs mer om dem på DigitaltMuseum och kom gärna till Skansen och fira påsk med oss, besök påskmarknaden och upplev påsken i hus och gårdar. Glad Påsk!Alla mässhakar

/Sandra

Skansen stampar ull på Fårfest i Kil 27 februari – 1 mars

Vi tipsar brett på alla fronter, i pressreleaser och nyhetsbrev, och här på bloggen, om Skansens deltagande på Fårfesten i Kil.

Lillemor sträcker nystampad vadmal i Skansens vadmalsstamp. Foto: Marie Andersson

Lillemor sträcker nystampad vadmal i Skansens vadmalsstamp. Foto: Marie Andersson

Fårfesten arrangeras för nionde året i rad och i år deltar Skansen med tre hantverkskunniga medarbetare. Bland annat deltar antikvariska enhetens textilkunniga museiassistent Lillemor. Hon är inte bara en hejjare på att tolka och beskriva textila föremål, hon är också väldigt skicklig när det gäller hantverksmässig tillverkning av de samma.

 

Tillsammans med museipedagogerna Osva och Ulrika kommer hon att visa fårfestarna hur man tog hand om ull och ylle förr. Det vävda tyget stampades till vadmal och det kunde man göra i en stor vadmalsstamp eller i mindre skala med hjälp av fötterna. De värdefulla textilierna var man rädd om. Det utslitna ylleplagget återanvändes också flera gånger. Först revs det upp för att sen kardas om och spinnas till nytt garn. På plats finns både en balja för fotstampning och kardbänk för yllebearbetning. Den som vill prova på teknikerna är välkommen.

Ett av Skansens alla får som bidrar till vår ullproduktion. Foto: Marie Andersson

Ett av Skansens alla får som bidrar till vår ullproduktion. Foto: Marie Andersson

På Fårfesten är Skansen en av 113 utställare, som tillsammans med kursledare, föredragshållare, samtalspartners, konstutställare, slöjdare, funktionärer och många fler bidrar till årets sammankomst. Det blir en troligtvis en fårfärligt rolig tillställning.

Vadmalsfilm
Om du redan nu längtar efter att få lära dig mer om vadmalsstampning, eller vet med dig att du kanske missar Fårfest i Kil, så tipsar jag om vår senaste hantverksfilm som handlar just om detta.

/Sandra

Att städa ut julen

Tidigare i veckan var det Tjugondag Knut och det innebär att julen officiellt är slut. På Skansen avslutades julprogrammet redan på Trettondagen. Sedan dess har vi haft fullt upp med att städa bort julen, så att vi så småningom kan välkomna sportlov och våren!

En av de mer tidsödande arbetsuppgifterna har varit att städa och återställa Boktryckarbostaden i stadskvartet. Boktryckarbostaden är, som känt, den senaste nygestaltade miljön på Skansen, och vi jobbar kontinuerligt för att använda miljön på allra bästa tänkbara sätt. En sådan insats kan till exempel vara att fördjupa och vidareutveckla pedagogiska program. Julkonceptet bygger på ett alldeles nytt sammanställt kunskapsunderlag, skrivet av Camilla Sandahl. Julen 2013 i 1840-talet var sparsmakad, men julen 2014 bjöd på en finare middagsbjudning. Ni kanske kommer ihåg att vi dokumenterade 2013års jul i bild och skrev om det på bloggen. Nu användes det mycket fler föremål och det fanns flera olika uppdukade bord att titta på och prata om. I bostaden var det uppdukat för en annandagsmåltid med vänner till boktryckaren Henric och hans fru Beata. Resterna av ett brännvinsbord stod kvar i kammaren, disken från huvudrätten och resterna därifrån stod i köket där också en punchbål förberedes. I salen var det dukat för och med efterrätten, på bordet stod också vinglasen kvar från middagen.

Fotodokumentation av den öppna verksamheten i Boktryckarbostaden. Museipedagogernas roll att levandegöra miljön är A och O i Skansen verksamhet och viktig att dokumentera. Foto:Tomas Wiedersheim-Paul

Fotodokumentation av den öppna verksamheten i Boktryckarbostaden. Museipedagogernas roll att levandegöra miljön är A och O i Skansen verksamhet och viktig att dokumentera. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Detta innebär en extra arbetsinsats för vår del på Antikvariska enheten. Vi gjorde bland annat en del nyförvärv för att täcka upp där vi saknade lämpliga föremål, till exempel karaffer, ljusstakar och böcker om spel och lekar. Vi hjälptes åt med pedagogerna att iordningställa och gestalta miljön och bestämde hur föremålen bäst kunde användas och visas. Detta måste självfallet utvärderas och dokumenteras.

Foto: Sandra Åberg

Foton är som sagt en viktig del av dokumentationsarbetet. Här är mina bilder jag tog innan miljön öppnande inifrån Salen. Foto: Sandra Åberg

Ytterligare några av mina dokumentationsbilder.  Dessa är från Kammaren och Köket. Foto: Sandra Åberg

Ytterligare några av mina dokumentationsbilder. Dessa är från Kammaren och Köket. Foto: Sandra Åberg

Vår databas, Primus, är ett viktigt arbetsverktyg för dokumentationen av hur vi använder samlingen. I det här fallet har vi gjort en utställning. Utifrån utställningsposten har vi därefter gjort en utställningsrapport. Enkelt, informativt och smart!

Vår databas, Primus, är ett viktigt arbetsverktyg för dokumentationen av hur vi använder samlingen. I det här fallet har vi gjort en utställning. Utifrån utställningsposten har vi därefter gjort en utställningsrapport. Enkelt, informativt och smart!

Detta gör vi för att kunna återskapa det ännu bättre till nästa jul och för att kunna förklara hur vi tänkt, resonerat och vilka historiska källor och material som vi använt oss av. På så sätt ger vi våra framtida kollegor, och kanske även forskare, en juste chans att tolka och omtolka julen i Boktryckarbostaden anno 2014.

/Sandra

Ny vecka och ny resa

Knappt hade vi hunnit smälta resan till Den Gamle By i Århus fören det var dags för ytterligare en resa. Jag och Marianne, tillsammans med Cilla och Hasse från Bygg- och Fastighetsavdelningen, tilldelades tidigare i år Nordiska museets och Skansens vänförenings resestipendium. Det är ett stipendium som anställda vid institutionerna kan söka för att få möjligheten att kompetensutvecklas och fördjupa sig genom resor, studiebesök och kurser. Ett väldigt generöst och uppskattat stöd som berikar oss på individnivå men ger såklart en positiv effekt på verksamheten i stort.

Men var är vi? Och varför?

IMG_6096

Idag är vi i Oslo! Vi har varit hela dan på Norsk Folkemuseum, hos deras Bygningsantikvarisk avdeling. Till skillnad från oss har de en avdelning där de samlat den antikvariska och hantverksmässiga kompetensen under samma tak, och som enkom ansvarar för friluftsmuseets kulturhistoriska byggnader. Vi har framför allt jämfört hur våra organisationer är uppbyggda, hur vi arbetar med förvaltnings- och dokumentationsfrågor och pratat om hantverkarens roll i restaureringsprocessen. Vi hoppas att vi kan lägga grunden till ett fortsatt och fördjupat samarbete kring byggnadshantverk och antikvariska frågor genom att träffas och diskutera organisation, arbetsmetoder, förmedlingsformer och pågående projekt.

Imorgon fortsätter besöket och till kvällen åker vi vidare till Lillehammer och Maihaugen!

Renovering och förgyllning av spegellampetter

I samband med förnyelsen av Boktryckarbostaden i Skansens stadskvarter 2008 -2012 genomfördes några unika hantverksmoment för att återskapa en miljö från 1840-talet i skick såsom när den var ny. Att dokumentera dessa projekt var viktigt för att bevara kunskapen om föremålen, men också för att för att sprida information om gamla hantverkstekniker, vilket ingår i Skansens uppdrag. Ett av momenten var bland annat renovering och förgyllning av fyra antika spegellampetter till nyskick.

I samband med en kort grundkurs i dokumentär filmteknik vid Göteborgs Universitet, Institutionen för Kulturvård, Hantverkslaboratoriet i Mariestad, under ledning av Anders Lundvang, fick jag möjlighet att sätta mig in hur man under olika tider har dokumenterat gamla hantverkstekniker. Jag fick också träffa många i dag aktiva hantverkare som själva vill utveckla sin förmåga att dokumentera sina arbeten med video. Genom inspiration, utbyte av erfarenheter och praktiska studier fick jag möjlighet att genomföra denna film åt Skansen.

Filmbild Förgyllning

Stockholms förgyllning och bildhuggeri AB fick i uppdrag att utföra projektet. Förgyllare Charlotte Nilsson och träbildhuggare Christer Björkman har välvilligt ställt upp för att pedagogiskt förklara förgyllningens olika moment och demonstrera hur de har arbetat för att återskapa nyskicket. Det är med stor glädje vi nu kan presentera denna video om renoveringen av spegellampetterna genom deras professionella hantverk.

/Tomas Wiedersheim-Paul

Om du vill lära dig mer om hur film tidigare har använts för att dokumentera hantverk och hur Hantverkslaboratoriet påbörjade deras arbete med dokumentation med film tipsar vi om Anette Lykke Lundberg artikel Filmdokumentation av Kulturvårdens hantverk ur Hantverkslaboratoriets antologi Hantverkslaboratorium från 2011. Hela boken går att läsa fritt online.

Fotografering av julen i Järnhandlarbostaden

Att arbeta som fotograf på Antikvariska enheten på Skansen innebär att man dokumenterar både föremål, byggnader, inre och yttre miljöer. Även äldre hantverkstekniker och olika traditioner dokumenteras med foto eller video. Här är ett exempel på interiörer från Järnhandlarbostaden på Skansen där det ställs i ordning inför julen.

Utanför entrén står granen i väntan på att tas in för att kläs. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Utanför entrén står granen i väntan på att tas in för att kläs. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I huset arbetar far med att göra i ordning grandekorationerna. På vevgrammofonen av märket His Masters Voice från 1930 spelas julmusik på stenkakorna. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I huset arbetar far med att göra i ordning grandekorationerna. På vevgrammofonen av märket His Masters Voice från 1930 spelas julmusik på stenkakorna. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Tomten har redan kommit med inslagna presenter. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Tomten har redan kommit med inslagna presenter. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I köket klipper frun ut julmotiv från julklappspapper för att sedan fästa det på kaklet med lim av kokt potatismjöl. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

I köket klipper frun ut julmotiv från julklappspapper för att sedan fästa det på kaklet med lim av kokt potatismjöl. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

 

Hon stryker julduken med det moderna elektriska strykjärnet. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Hon stryker julduken med det moderna elektriska strykjärnet. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

 Julporslinet är framplockat och nydiskat. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul


Julporslinet är framplockat och nydiskat. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

På den elektriska spisen från 1934 står dopp i grytan färdig att serveras. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

På den elektriska spisen från 1934 står dopp i grytan färdig att serveras. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

/Tomas