Fotografering av 1700-tals fajanser

I vintras invigde vi vår nya kulturhistoriska verkstad som också har plats för en fotostudio. Nu har vår fotograf Thomas en bättre plats för fotografering av våra museiföremål. Fotona är en del av den dokumentation vi gör av föremålen och  de sparas i vår databas. Hela tiden pågår arbetet med att uppdatera databasen och förnya, eller i de flesta fall lägga till foton på för första gången. Delar av våra samlingar går att se på Digitalt museum och där visas också bilderna. Vi jobbar hela tiden med att fler föremål ska kunna visas på webben, ett arbete som sträcker sig många år framåt.
Bilderna är bra för oss för att kunna identifiera föremålen, se hur de ser ut nu eller såg ut tidigare. De är också en inspiration för vem som helst som gillar gamla saker och vill lära sig mer. Digitalt museum och andra museidatabaser på webben gör det möjligt för forskare och allmänhet att på se vad som finns hos museerna. Hela tiden publiceras nya saker från samlingarna.
Vårt senaste fotoprojekt är att gå igenom en stor mängd svenska 1700-tals fajanser. När vi är färdiga kommer de att publiceras på Digitalt museum. De har delvis varit fotograferade tidigare, men inte alla och framför allt fanns inte alla baksidor av fat och tallrikar med. Där oftast de intressanta stämplarna och tecknen som visar varifrån de kommer, när de tillverkades och ibland också vad de kostade.
Några av tallrikarna har inte tillverkarens signatur på baksidan – men genom att vi nu kan jämföra ett stort antal tallrikars handmålade mönster så hoppas vi kunna dra slutsatser även om de anonyma faten. Målarnas handstil gå igen, liksom olika fabrikers varianter av dekor.
Den här fajanssamlingen går i blåvitt och finns i porslinsköket på Skogaholms herrgård. Ett rum där herrgårdens porslin förvarades och visades upp. Vårt porslinskök är inrett med inspiration från ett större sådant på Thureholms slott. Möblerna i rummet kommer också där ifrån. De är målade i vitt och blått med blomsterdekor, precis som fajanserna. Till och med de laggade ämbaren är målade, tillsammans med en yxa och en dammborste!
Johanna, museiassistent
Här ses några av tallrikarna med det så kallade ”humlemotivet” vänta på fotografering. De gröna lapparna är varje tallriks unika id-nummer. Det står också skrivet med liten stil på baksidan.

Här ses några av tallrikarna med det så kallade ”humlemotivet” vänta på fotografering. De gröna lapparna är varje tallriks unika id-nummer. Det står också skrivet med liten stil på baksidan.

Yxan som är målad i vitt och blått som en fajans

Yxan som är målad i vitt och blått som en fajans

Fira påsk på Skansen och i Seglora Kyrka

Det här året har vi inlett med att inventera och dokumentera Seglora Kyrka, och visst är det passande att vi blev klara just den här veckan lagom till påsk?!
Det har tagits fram en rapport om som beskriver kyrkan och kyrkomiljön och alla föremål har fotats och katalogiserats.

Under påsklovet har kyrkan öppet och det ger bland annat en konsert på söndag med påskmusik. Hade det varit gudtjänst i dag på skärtorsdagen skulle kyrkan prydas med vita färger, i enlighet med det liturgiska färgschemat som följer kyrkoåret.

   Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom "strålar" uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.


Mässhake, formgiven av textilkonstnär Sofia Widén och utförd på Nordiska museets konserveringsateljé 1960. Handvävd i drällvariation, med ränder i satin eller mönstrade. Varp av vitt lingarn, inslag ullgarn i naturvitt samt tre grå toner i olika breda ränder. Kantad runtom med snedremsa av grått tuskaftsvävt linnetyg. Mitt bak och mitt fram brett lodrätt parti med vit satinväv. Enkel tungformad modell med något bredare axelparti och något insvängt i sidorna fram. På bakstyckets vita linrand en korsformad utsmyckning, där korsets fyrkantiga mitt utgörs av en applikation av grått linnetyg (eller band). Korsarmarna utförda med broderi, läggsöm med silver- och guldtrådar (kallade gnister och soutage på ritningen) i ett fyrkantigt mönster. Dessutom ”strålar” uppåt och neråt av samma metalltrådar. Ofodrad. Tungorna förstärkta eller lagade på insidan nertill med vanlig grå snedremsa.

I dokumenteringsarbetet om Seglora Kyrka katalogiserades alla de mässhakar som används i kyrkans verksamhet. Läs mer om dem på DigitaltMuseum och kom gärna till Skansen och fira påsk med oss, besök påskmarknaden och upplev påsken i hus och gårdar. Glad Påsk!Alla mässhakar

/Sandra

DigitaltMuseum och Skolan?

DiMu_Skolan Visst låter det som en ”perfect match”? Det finns verkligen mycket potential för skolor att utnyttja DigitaltMuseum som en resurs för kunskap och lärande. Idag har jag och kollegor från Nordiska museet och Armémuseum träffats och planerat en workshop för några av pedagogerna på våra museer. Vi hoppas att vi ska kunna komma på smarta och roliga sätt att använda DigitaltMuseum som ett komplement till de skolmaterial som de erbjuder. Jag uppdaterar här på bloggen och berättar om workshopen och eventuella nya skol-mappar på DigitaltMuseum!

Jag passar på att tipsa om Nordiska museets lärarkväll den 22a april där bland annat DigitaltMuseum kommer att presenteras som ett användbart verktyg oberoende vilket ämne lärarna undervisar i eller för vilken grupp av elever.

Lärarkväll NMSjälvfallet kan alla vara med att skapa kunskap på DigitaltMuseum, även vi som inte är pedagoger och lärare. Skapa en egen profil, logga in, sätt samman ditt personliga digitala museum. Spara dina favoriter, skapa och dela mappar och presentera dig själv!

/Sandra

Upptäck Skansen på DigitaltMuseum

Förra veckan bytte Skansens hemsida webbdesign till en ljusare och mer servicevänlig version. I samband med det lade vi till en ingång till Digitalt Museum direkt från den egna hemsida. Var ligger länken, vad är DigitaltMuseum, vad gör Skansen där, och hur kan du som gäst använda sidan?

Veckans blogginlägg är en snabbkurs i att hitta och använda Skansens material på DigitaltMuseum.

DigitaltMuseum är en portal där svenska och norska museer publicerar delar av sina samlingar, med text och bild. Idag är ungefär 2,4 miljoner objekt publicerade, av dessa finns ungefär 1,200 objekt på Skansen. Idag är det främst föremål, i framtiden kommer vi även att publicera fotografier, filmer och byggnader.

Klicka på bilden för att se den i ett större format.

DigitaltMuseums hemsida. Klicka på bilden för att se den i ett större format.

Så här skriver KulturIt som utvecklar portalen: ”DigitaltMuseum gör nu museernas samlingar enkelt tillgängliga för alla intresserade, oberoende av tid och plats. Målet är att samlingarna lättare ska kunna användas för till exempel studier, undervisning och bildsökning.”

Så här ser Skansens egen sida ut på DigitaltMuseum. Härifrån kan du nå allt som vi hittills har publicerat. Klicka på bilden för att se den i ett större format.

Så här ser Skansens egen sida ut på DigitaltMuseum. Härifrån kan du nå allt som vi hittills har publicerat. Klicka på bilden för att se den i ett större format.

DigitaltMuseum är mer än bara en söktjänst. Alla är välkomna att kommentera och hjälpa museerna att samla och skapa mer kunskap om objekt och bilder. Många bilder är dessutom upphovsrättsfria och kan användas fritt. (Rättigheterna står under varje bild, så det är lättat se hur man får lov att använda bilderna.) Det går också att skapa mappar, både museer och vi som jobbar på museerna använder mappfunktionen flitigt. Ibland för att samla objekt som man vill jämföra, inspireras av, komma ihåg eller berätta om. Det kan alla som skapar en egen sida göra, och där kan man välja om man vill dela sin mapp med andra.

Från Skansens hemsida nås DigitaltMuseum via kategorin Hus & Hantverk. Självfallet går det också bra att gå in på DigitaltMuseum direkt på www.digitaltmuseum.se. Klicka på bilden för att se ett större format.

Från Skansens hemsida nås DigitaltMuseum via kategorin Hus & Hantverk. Självfallet går det också bra att gå in på DigitaltMuseum direkt på www.digitaltmuseum.se. Klicka på bilden för att se ett större format.

Börja utforska och leta i Skansens material på DigitaltMuseum redan idag! Inspireras av vad andra museer har publicerat, titta på utställningar och skapa en egen sida. Och framför allt: hjälp oss veta mer om historien! Tveka inte att kommentera och skapa höjdpunkter. Gilla och berätta vilka saker du tycker är mest intressanta eller spännande.

Om du vill ha ytterligare inspiration eller vill veta när något nytt och roligt hänt på DigitaltMuseum, -gilla deras facebooksida!

Klicka direkt på bilden för att komma till DigitaltMuseums facebooksida.

Klicka direkt på bilden för att komma till DigitaltMuseums facebooksida.

/Sandra

Klädkammarens stora textila skatt

Ni som har hängt med och läst vår blogg tidigare bör vid det här laget fått ett hum om hur vi på Skansen arbetar med att katalogisera våra föremål och att vi nyligen har påbörjat ett systematiskt arbetssätt för att tillgängliggöra informationen digitalt, på webben, via Digitalt Museum.

Vi vill ha ett strukturerat, långsiktigt och genomtänkt arbetssätt. Det bidrar bland annat till att arbetet går sakta, men säkert, framåt. I vår kommer vi påbörja ett katalogiseringsarbete för att säkra kulturarvsinformationen, eller metadatan, kopplade till föremålen i Skansens textila samling, som Skansens Klädkammare förvaltar. Så att även den föremålskategorin blir representerad på Digitalt Museum och tillgänglig för alla er som är intresserade av äldre textilier, kläder och dräkter.

Till en början kommer vi fokusera på att gå igenom mindre dräktdelar. Här kan ni se ett urval av handskar som kommer att beskrivas i text och bild på Digitalt Museum. Foto: Marie Andersson

Till en början kommer vi fokusera på att gå igenom mindre dräktdelar. Här kan ni se ett urval av handskar som kommer att publiceras på Digitalt Museum. Foto: Marie Andersson

Det ska bli jättekul att se mina kollegors resultat senare i år. Själv kommer jag jobba med katalogisering av de lösa föremålen i Seglora Kyrka, ett annat spännande arbete!

/Sandra

Samisk nationaldag, samiska dagar och föremål

Samiska dagarDen 6e februari är den samiska nationaldagen. På Skansen uppmärksammar vi det med en programpunkt idag, och nästa helg, den 15e-16e februrari. Våra museipedagoger är riktiga stjärnor på att förmedla, berätta om och förklara den samiska kulturen, dess historia och hur den lever och utvecklas idag. Jag önskar att vi på antikvariska enheten också kunde berätta lite om den, utifrån vårt materiella perspektiv. Vi fotograferat en hel del, men än är inte föremålsposterna i vår databas tillräckligt genomarbetade för att publiceras på nätet. Idag kan vi visa några få föremål på Digitalt Museum. Bland annat denna vackra ryggsäck.

Ryggsäck

Foto: Skansen 2010

På Digitalt Museum finns även fina historiska foton av Skansens sameviste. Samerna har varit representerade på Skansen sedan friluftsmuseets öppnande och traditionen fortsätter.

/Sandra

Sist ut på Digitalt Museum 2013

Vid årets slut arbetar Antikvariska enheten febrilt med att avsluta de arbeten vi åtagit oss under året och att sammanställa statistik rörande vår verksamhet till 2013års resultatredovisning.
De rapporter vi skrivit, de åtgärdes som utförts, de föremål som inventerats och de kurser och föreläsningar vi bedrivit räknas samman. Den grupp som arbetar med föremålen ser över alla årets katalogiseringar och webbpublicerar de poster som är helt färdiga.

Klicka på bilden för att komma på utställningen på Digitalt Museum.se

Klicka på bilden för att komma på utställningen på Digitalt Museum.se

Idag är det exakt ett år sedan vi på Skansen gjorde våra första webbpubliceringar på Digitalt Museum och det firar vi med att göra vår första digitala föremålsutställning. Eftersom att vi tidigare publicerat många föremålsposter om porslin och keramik lyfter vi fram dem och berättar om en rumstyp som sällan syns eller visas på Skansen, nämligen Salsskänken eller Skänkrummet.

Vi kallar utställningen för ”Dolt i salsskänken”. Det är vår julklapp till oss och till er.

Se en kulturhistorisk film som Nordiska museet spelade in 1939 som visar hur en salsskänk skulle kunna användas under 1700-talet.

Se en kulturhistorisk film som Nordiska museet spelade in 1939 som visar hur en salsskänk skulle kunna användas under 1700-talet.

God Jul, och trevlig läsning,

/Sandra

Exotiskt i jul

December månad och jultider förknippar man ofta med rött och guld, men denna vecka har vi något aningen mer exotiskt att erbjuda. Skrivskåpet nedan står i det sk. Kinesiska kabinettet i Skogaholms herrgård, öppet för besökare från mitten av juni till slutet av augusti. Men redan idag kan Du gå in och läsa mer om detta granna skåp och våra andra föremål på Digitalt Museum.

/Zingoalla

Artur Hazelius tankar lever vidare -180 år senare!

Artur Hazelius, Skansens och Nordiska museets grundare. Bilden hämtad från http://www.skansen.se/sv/artikel/hazelii-vanner-huvudsponsorer.
Artur Hazelius 1833-1901, Skansens och Nordiska museets grundare. Bilden är hämtad från Skansens hemsida.

Den 30 november år 1833 föddes Artur Hazelius i Stockholm. Efter avslutade studier i nordiska språk arbetade som han som lärare i svenska och svensk litteratur. Hans intresse för den folkliga nordiska kulturen växte sig ständigt starkare. 1863 förlovade han sig med Sofie Grafström från Umeå. Förlovningsringen gjordes av en guldsmed i Umeå 1863, så jag fantiserar om att Artur fick resa upp till Umeå för att be henne far om hennes hand och att han därefter gick till stadens guldsmed för att beställa Sofies ring. Sofie var då 24 år och Artur var 30. Det var ett lyckligt äktenskap och Sofie delade hans intresse för kulturhistoria. De reste mycket tillsammans och upplevde Sverige på nära håll. Resorna, upplevelser, inköp och nedteckningar blev grunden till samlingarna som finns på Nordiska museet och Skansen.

Arturs idé var större än att bara samla på föremål som skulle visas upp i montrar. Han skapade dioramor, uppbyggda rum, med dramaturgiska gestaltningar, som fullskaliga tittskåp.Detta skulle beröra och engagera gästerna. Vid sidan av ett traditionellt museum ville han även visa byggnader, växter och djur från hela Sverige. Hans idé var att det skulle finnas ett levande museum, med människor som representerade den svenska allmogen på plats i hus och gårdar. Dioramorna skulle utvecklas, klädda dockor och statiska scener skulle bytas ut med riktiga människor utförandes vardagssysslor. 1891 fick Hazelius köpa en liten bit mark på Skansenberget. Där grundades världens första friluftsmuseum, ”Skansen”. Sofie gick tyvärr bort redan 1874, kort efter att hon fött parets enda barn, Gunnar, endast 34 år gammal. Artur gick bort 1901, och lämnade över ansvaret över Skansen till sonen Gunnar Hazelius, då 27 år gammal. Förutom att ledda och förvalta Skansen så bodde både Artur och Gunnar på Skansen i Gula huset, en byggnad som idag är kontorslokaler. Rummen används alltså fortfarande av Skansens personal, precis som på Hazelius tid, även om ingen faktiskt bor där idag.

Foto: Tomas Wiedersheim-Paul 2013

Foto: Tomas Wiedersheim-Paul 2013

På lördag är det 180 år sedan Hazelius föddes. Detta uppmärksammar vi på Skansen bland annat genom att visa en del av Hazelius personliga föremål på Digitalt Museum, föremål som vi inte har möjlighet att visa för gäster. Bland annat Hazelius magisterkrage från 1860 för filosofiedoktorer, hans fru Sofies förlovningsring, ett resebestick som han kanske hade med sig på sina resor och lite mer. För att upptäcka och läsa om dessa föremål gå till Digitalt Museum.

Läs mer om Artur, Sofie, Nordiska museet och Skansen på Nordiska museets hemsida. Där beskrivs deras personliga berättelser, museernas berättelser och dåtidens reaktioner på ett lustfyllt sätt både i text men också med vackra bilder. Mycket av det jag har skrivit om här är hämtat därifrån. Och såklart från Skansens egen hemsida!

För den som vill läsa ännu mer om skapande av Skansen rekommenderar jag varmt en bok baserad på Sigrid Millraths nedteckningar. Sigrid var en av Arturs första medarbetare på Skansen som i mångt och mycket kan beskrivas som Skansens första amanuens. Hon började arbeta på Skansen redan som ung 19åring, hon gifte sig så småningom med Alarik Behm, chef för Skansens naturhistoriska avdelning. Paret bosatte sig först i Röda Längan på Skansen, sedan i Gula huset, samma byggnad som familjen Hazelius tidigare bott i. Boken heter ”Tror fröken att det klarnar?” och redigerades av Arne Biörnstad 1993. Den finns tillgänglig på större bibliotek.

 /Sandra

Senast ut på Digitalt museum -Porslin!

Som ni har sett här på bloggen har vi under en längre tid lagt mycket krut på att dokumentera våra fina Skansenföremål i ord och bild. Under sommaren fotograferade Tomas samtliga föremål i huvudbyggnaden till Skogaholms herrgård, bilder som nu länkats till Skansens föremålsdatabas Primus. Under hösten har sedan arbetet med datering och beskrivning av föremålen tagit vid, och i takt med att vi blir klara med föremålsposterna läggs de ut på nätet. På Digitalt Museum, www.digitaltmuseum.se, kan man nu gå in och titta på bl.a. det porslin som användes i herrgårdsmiljö under 1700-talet. I våra samlingar finns kinesiskt gods i form av det klassiska vita porslinet med blå dekor, samt den mer färggranna japanska varianten i imariteknik, men naturligtvis är även den svenska 1700-talsfajansen väl representerad här. Som exempel kan nämnas tallrikar och terriner med klassiska Rörstrandsmönster som Nordstjärnan, Fågel på blommande kvist och det Rehnska mönstret. Datering av det svenska godset är ofta både lätt och roligt, eftersom det vanligtvis är märkt på undersidan med ett exakt datum. Härtill kommer priset som ofta, då det gäller tallrikar, avser ett eller ett halvt dussin och är angett i daler kopparmynt. Om man har tur finns även fajansmålarens signatur med.

På bilden ser vi en tallrik med det ovannämnda Rehnska mönstret, signerad Stockh 7/12 58 (dvs. 1758), priset var 21 daler kopparmynt och den som målat tallrikens mönster är sannolikt Lars Sten. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul respektive Teddy Hallingström

Tallrik från Rörstrand. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul respektive Teddy Hallingström

På bilden ser vi en tallrik med det ovannämnda Rehnska mönstret, signerad Stockh 7/12 58 (dvs. 1758), priset var 21 daler kopparmynt och den som målat tallrikens mönster är sannolikt Lars Sten.

Tallrik i imariteknik. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Tallrik i imariteknik. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Läs om porslin från 1700-talet på Digitalt Museum, där vi visar delar ur vår föremålsdatabas.

/Zingoalla