Att städa ut julen

Tidigare i veckan var det Tjugondag Knut och det innebär att julen officiellt är slut. På Skansen avslutades julprogrammet redan på Trettondagen. Sedan dess har vi haft fullt upp med att städa bort julen, så att vi så småningom kan välkomna sportlov och våren!

En av de mer tidsödande arbetsuppgifterna har varit att städa och återställa Boktryckarbostaden i stadskvartet. Boktryckarbostaden är, som känt, den senaste nygestaltade miljön på Skansen, och vi jobbar kontinuerligt för att använda miljön på allra bästa tänkbara sätt. En sådan insats kan till exempel vara att fördjupa och vidareutveckla pedagogiska program. Julkonceptet bygger på ett alldeles nytt sammanställt kunskapsunderlag, skrivet av Camilla Sandahl. Julen 2013 i 1840-talet var sparsmakad, men julen 2014 bjöd på en finare middagsbjudning. Ni kanske kommer ihåg att vi dokumenterade 2013års jul i bild och skrev om det på bloggen. Nu användes det mycket fler föremål och det fanns flera olika uppdukade bord att titta på och prata om. I bostaden var det uppdukat för en annandagsmåltid med vänner till boktryckaren Henric och hans fru Beata. Resterna av ett brännvinsbord stod kvar i kammaren, disken från huvudrätten och resterna därifrån stod i köket där också en punchbål förberedes. I salen var det dukat för och med efterrätten, på bordet stod också vinglasen kvar från middagen.

Fotodokumentation av den öppna verksamheten i Boktryckarbostaden. Museipedagogernas roll att levandegöra miljön är A och O i Skansen verksamhet och viktig att dokumentera. Foto:Tomas Wiedersheim-Paul

Fotodokumentation av den öppna verksamheten i Boktryckarbostaden. Museipedagogernas roll att levandegöra miljön är A och O i Skansen verksamhet och viktig att dokumentera. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Detta innebär en extra arbetsinsats för vår del på Antikvariska enheten. Vi gjorde bland annat en del nyförvärv för att täcka upp där vi saknade lämpliga föremål, till exempel karaffer, ljusstakar och böcker om spel och lekar. Vi hjälptes åt med pedagogerna att iordningställa och gestalta miljön och bestämde hur föremålen bäst kunde användas och visas. Detta måste självfallet utvärderas och dokumenteras.

Foto: Sandra Åberg

Foton är som sagt en viktig del av dokumentationsarbetet. Här är mina bilder jag tog innan miljön öppnande inifrån Salen. Foto: Sandra Åberg

Ytterligare några av mina dokumentationsbilder.  Dessa är från Kammaren och Köket. Foto: Sandra Åberg

Ytterligare några av mina dokumentationsbilder. Dessa är från Kammaren och Köket. Foto: Sandra Åberg

Vår databas, Primus, är ett viktigt arbetsverktyg för dokumentationen av hur vi använder samlingen. I det här fallet har vi gjort en utställning. Utifrån utställningsposten har vi därefter gjort en utställningsrapport. Enkelt, informativt och smart!

Vår databas, Primus, är ett viktigt arbetsverktyg för dokumentationen av hur vi använder samlingen. I det här fallet har vi gjort en utställning. Utifrån utställningsposten har vi därefter gjort en utställningsrapport. Enkelt, informativt och smart!

Detta gör vi för att kunna återskapa det ännu bättre till nästa jul och för att kunna förklara hur vi tänkt, resonerat och vilka historiska källor och material som vi använt oss av. På så sätt ger vi våra framtida kollegor, och kanske även forskare, en juste chans att tolka och omtolka julen i Boktryckarbostaden anno 2014.

/Sandra

Dags att klä en julgran!

Lagom inför årets sista julmarknadshelg och den stundande julhelgen har vi byt ut bordsgranen i Boktryckarbostaden från 1840-talet. Julgransfoten är ett kors av trä, vilket betyder att granen torkar efter en kort tid och barrar mycket. Boktryckarens gran måste bytas ut för att se fräsch ut under hela Skansens långa julsäsong.

Klä julgran

Sveriges första kända klädda julgran tillhörde familjen Wrede-Sparre från 1741, på Stora Sundby i Södermanland. I den hängde saffranskringlor, äpplen och vaxljus. Bordsgranar var vanliga i borgerliga miljöer under 1800-talet. Granarna pyntades med äpplen och kringlor, girlander av bär och frukter. Boktryckarens gran kläs dessutom med vaxljus och med förgyllda valnötter. De är jättelätta att göra hemma. Det behövs bladguld och fixeringsmedel, som finns att köpa i välsorterade slöjdbutiker. Ett julpysseltips till er som vill ha något nytt i er gran hemma!

 

/Sandra

Källa:
Kättström Höök, L. (1995). God jul!: från midvinterblot till Kalle Anka. Stockholm: Nordiska museet.

 

Dags att sätta upp innanfönster!

Nu börjar kallare vindar svepa in över vårt avlånga land och det är dags att sätta in innanfönster. När vi gjorde omgestaltningen av Boktryckarbostaden 2012 upptäckte vi dock att det saknades innanfönster där. Så vi fick helt enkelt göra nya. Först gjordes ett kulturhistoriskt underlag utifrån bild- och textstudier, sedan togs ett förslag fram anpassat just för Boktryckarbostaden. Nedan kan ni läsa utdrag ur den rapport som byggnadsantikvarien Andreas Lindblad skrev 2012:

“Fönster hade tidigt i historien bara ytterbågar. Innanfönster tillkom under 1700-talets senare del i högreståndsmiljöer och fick under 1800-talet allt större spridning. Vid århundradets senare del var det vanligare att bostadsrummen hade innanfönster. Till en början blev de insatta i karmar som inte var avsedda för innanfönster, vilket visar sig genom att karmarna saknar falsar för innanfönster och att infästningen har lösts med stift in i karmsidan (se Byggförlaget 1998).

I och med projektet att omgestalta Boktryckarbostaden har frågan om innanfönster kommit upp. När byggnaden kom till Skansen tillverkades nya fönster, småspröjsade med 6 rutor i varje luft. Dessa ersatte de fönster som huset hade innan flytten på gatufasaden, vilka bestod av lufter med två rutor i varje. På ett äldre foto kan man dock se att de småspröjsade fönstren fanns mot gården. Troligen har dessa fönster stått som förlaga till de nya som kom till efter flytten. Inget av detta finns dock belagt i arkivmaterial eller uppmätningar.

"Gården vid Södermannagatan 10. Nuv. Södermannagatan 12" Foto: Stockholmskällan,  Salin, Kasper (1856-1919) CC-BY-SA

Innergården på Boktryckarbostadens ursprungliga plats. “Gården vid Södermannagatan 10. Nuv. Södermannagatan 12” Foto: Stockholmskällan, Salin, Kasper (1856-1919) CC-BY-SA

Utifrån studerat bakgrundsmaterial skulle det vara möjligt att (den fiktiva) familjen som bor i Boktryckarbostaden hade innanfönster. Vi utgår från att fönsterglaset fortfarande var ett dyrt material, därför använder man sig fortfarande av småspröjsade rutor. Modellen, profileringen och spröjsindelningen är lika befintliga fönster som finns i bostaden. Dock är själva bågen smäckrare. Två stift fästs i respektive båges karmsida. Fönstren ska inte ha någon skruv eller dylikt vid mittposten utan står endast med stiften (lika konstruktionen i Kryddboden på Skansen).”

Så fort innanfönstrena i Boktryckarbostaden är uppsatta delar vi en bild på det, ihop med andra innanfönster på Skansen.

/Sandra