Kardon- ett dekorativt inslag i trädgården

Nu växer det så det knakar här uppe på vårat Skansenberg! Midsommar är förbi och med det också våran mest hektiska period. Alla sommarblommor är utplanterade och de förkultiverade grönsakerna ifrån växthuset likaså. Sommaren har ju varit ganska kall och grå hittills men det verkar vara ett perfekt växtväder, för till skillnad mot förra året så växer och frodas det riktigt bra i år.

För ganska länge sedan lovade jag en bild på Kardonen som vi har bl.a. i Skogaholms köksträdgård. En ganska ovanlig växt som vi får många frågor om. Det är en nära släkting till kronärtskockan och odlas främst för sina ätliga bladstjälkar men plantan kan bli väldigt stor och är även ett dekorativt inslag i trädgården. I Sverige odlas den oftast som ettåring men vi provade att övervintra våra till det här året, vi täckte dem då med löv och gammalt växtmaterial och det lyckades riktigt bra! Snart kommer vi att täcka in dem med säckväv, det gör att stjälkarna bleks och får en mild smak tills det är dags för skörd.

Övervintrad Kardon i Skogaholms köksträdgård.

Övervintrad Kardon i Skogaholms köksträdgård.

Med denna bild önskar jag er alla en riktigt skön sommar!

/Elin.

Rengöring av marmorskulpturer inför sommaren

För utplacering inför sommaren genomgick fyra av våra marmorskulpturer en behövlig rengöring. De fyra putti som sedan 1950-talet pryder fyra av parterrerna vid Rosengården hade under några säsonger samlat på sig lager av smuts och påväxt.

De fyra skulpturerna innan rengöring.

De fyra skulpturerna innan rengöring.

Skulpturerna symboliserar de fyra elementen. Varje putto har ett attribut som visar på var sitt element- Pan och frukterna jorden, salamandern elden, delfinen och ämbaret vattnet och örnen luften. Skulpturerna förvärvades till Skansen genom en gåva från samfundet Nordiska museets vänner 1954. Ursprungligen kommer skulpturerna från Bergshammar i Södermanland och ska enligt traditionen ha inköpts i Rom av kanslirådet Johan Gabriel Sack.

Solveig Marchner och Maja Rugstad gör de sista åtgärderna innan utplaceringen på puttin som symboliserar Jorden.

Solveig Marchner och Maja Rugstad gör de sista åtgärderna innan utplaceringen på den putto som symboliserar Jorden.

Konservering och rengöring av skulpturerna på Skansen har utförts i samarbete med konservatorerna Maja Rugstad och Solveig Marchner från Skanska Sverige AB, Hus Stockholm Syd.

Rena och vaxade på plats i parterrerna, i väntan på att rosorna ska stå i blom.

Rena och vaxade på plats i parterrerna, i väntan på att rosorna ska stå i blom.

/Johan

Källa: Fataburen: Nordiska museets och Skansens årsbok. 1956. (1956). Stockholm: Nordiska museet

Sommarjobb på Tottieska gården!

Vi har fått nya medarbetare i snickarverkstaden på Tottieska gården! För några veckor sedan började Philip Duniec, nyutexaminerad från Carl Malmsten Furniture Studies, och Andreas Furuholm, som går första året på samma utbildning, arbeta i verkstan. De kommer under sommaren att arbeta tillsammans med Skansens snickare Olof Appelgren med att nytillverka snickerierna. Har vi tur kommer de att gästblogga!

På bilden är Andreas i full fart med att hugga tapphål, Philip justerar hyveln.

På bilden är Andreas i full fart med att hugga tapphål, Philip justerar hyveln.

/Marianne

Skansen Hantverk & Slöjd – höstens program ute nu!

Är du intresserat att skapa med händerna?

Till hösten erbjuder Skansen Hantverk & Slöjd dig en mängd spännande och inspirerande kurser inom byggnadshantverk och slöjd.Tillverka ett eget knoppbräda till landet, en skål i färsk björk, väv band till julklapparna eller lär dig tillverka halmpynt till granen. Höstens nyhet är en hantverkskväll i Tunnbrödsbakning i Skansens bagarstuga. Kolla på en teaser här>>

Tunnbrödsfilm

Skyltat var det här!

Exteriört_2014-06-18 Sedan nån vecka tillbaka har de nya skyltarna från Stängnäs suttit uppe Järnhandlarens husfasad. Stiligt eller hur?

För dig som inte läst om emaljskyltarna tidigare så kan du läsa om det i ett tidigare blogginlägg Nya skyltar hos Järnhandlaren. Det finns också en ytterligare bild på skyltarna när de var uppsatta i Strängnäs som vi tipsades om av allmänheten.

/Sandra

Slottsbesök på Sturehov

Två gånger om året, en gång innan semestertid och en gång efter semestern, får enheten möjlighet att samlas, umgås och göra något gemensamt. En slags arbetsplatsträff.
IMG_4734I år valde vi att besöka Sturehovs slott där vi fick en visning arrangerad av Stockholms stadsmuseum.

Huvudbyggnaden på Sturehovs slott ritades av Carl Fredrik Adelcrantz och stod färdig 1781. Byggherre var Johan Liljencrantz.

Huvudbyggnaden på Sturehovs slott ritades av Carl Fredrik Adelcrantz och stod färdig 1781. Byggherre var Johan Liljencrantz.

Det var inte en slump att vi valde just den här anläggningen. Den har väldigt mycket gemensamt med vår gårdsanläggning Totteiska gården. Ni som läst vår blogg tidigare känner vid det här laget till att Tottieska gården är det största utvecklingsprojekt som vi jobbar med förtillfället. Sturehovs slott uppfördes 1781 och Tottieska malmgården 1773. De representerar två lantliga sommarboende söder om Stockholm av adlig karaktär. Båda byggnaderna uppfördes av två framgångrika personer: Johan Liljencrantz (1730-1815) respektive Charles Tottie (1703- 1776). Liljencrantz var bland annat Gustav III:s ”finansminister”, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och ägare av Mariebergs porslinsfabrik.

En detalj på en av slottets cirka tjugo(!) Mariebergskakelugnar.

En detalj på en av slottets cirka tjugo(!) Mariebergskakelugnar.

Under en tid var han även Stockholmsdirektör i Ostindiska Kompaniet (1781-1786), ungefär samtidigt som medlemmar ur handelskontoret Tottie & Arfwedson, med hjälp av Liljencrantz, grundade det Västindiska Kompaniet. Endast sju år efter att Sturehov slott färdigställdes dog Johan Liljencrantz fru Ottiliana Transchiöld. Strax efter att Tottieska malmgården var färdigställd till sitt yttre gick Charles Tottie bort och efterlämnade hans änka Maria Arfwedson till att förvalta gården. Även detta kan ses som en likhet mellan berättelserna på de olika anläggningarna. Detta innebär att det finns bouppteckningar som beskriver de båda anläggningarna och dess lösören vid tiderna strax efter att byggnaderna uppförts.

Ett uppslag ur bouppteckningen efter Ottiliana Liljencrantz. Källa: Svea Hovrätt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/131 (1789 15/1-14/5)

Ett uppslag ur bouppteckningen efter Ottiliana Liljencrantz. Källa: Svea Hovrätt, Adliga bouppteckningar, SE/RA/420422/01/E IX b/131 (1789 15/1-14/5)

Sturehovs slott tillföll Stockholm stad i slutet på 1800-talet men genom gick en kulturhistorisk renovering och restaurering först på 1950-talet under ledning av Gösta Selling (som även var verksam på Skansen under en längre tid). Tottieska gården flyttades till Skansen på 1930-talet och rekonstruerades och återställdes så som det kunde sett ut under Charles Totties levnadstid i huset. Ett stort projekt där Selling också var involverad. I båda fallen har bouppteckningarna använts som källmaterial, ett oerhört värdefullt material som också ligger till grund för det pågående utvecklingsarbetet. På Skansen finns dock bara en bråkdel av den ursprungliga anläggningen, ett hörn av huvudbyggnaden, medan Sturehovs slott som gårdsmiljö är väldigt komplett, med ekonomibyggnader, vägar, trädgårdar, barockträdgård, alléer och jordbruk. Där finns det stora potential och möjligheter att återskapa en komplett gårdsmiljö från 1700-talets slut.

En del av Sturehovs slottanläggning från en ägomätnings karta från 1792. Tillgänglig på Lantmäteriets tjänst "Historiska kartor". Ett ypperligt källmaterial för att rekonstruera och restaurera den yttre miljön.

En del av Sturehovs slottanläggning från en ägomätnings karta från 1792. Tillgänglig på Lantmäteriets tjänst “Historiska kartor”. Ett ypperligt källmaterial för att rekonstruera och restaurera den yttre miljön.

I väntan på att Tottieska gården blir helt färdigställd så rekommenderar vi varmt ett besök på Sturehovs slott! Stadsmuseet ger bokade visningar med superkunniga guider och i sommar visar Botkyrka kommun slottet varje söndag i juli klockan 12:00 och klockan 14:00 (kostar bara 80 kronor).

/Sandra

För dig som vill lära dig mer om handelskontoren, Ost- och Västindiska kompanien och Skeppsboradeln så finns det en mängd spännande litteratur på ämnet. Bland annat:
Kurt Samuelssons De stora köpmanshusen i Stockholm 1730-1815 från 1951, Carl Forsstrands Skeppsbroadeln: minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm från 1916, Björn Hallerdts artikel Ostindiefarare och skeppsbroadel i Yppighet och armod i 1700-talets från 1994 och Klas Nybergs och Håkan Jakobssons Borgerskap och grosshandelssocietet i Stockholm: Storköpmän som samhällskraft : 1736-1850, som är färskast på ämnet, från 2012. Om herrgårdar, slott och deras restaureringar har Gösta Selling skrivit oerhört mycket.

Tack för bidrag och tips!

Härligt!
Fredagens blogginlägg spreds av flera på Facebook och tack vare de trådarna har vi fått tips och råd om hur vi kan söka vidare för att hitta fler bilder på Ekstedt & Frankes järnhandel i Strängnäs. Ett stort tack till alla er som engagerat er, kommenterat och delat vidare.

Ett hjälpsamt bidrag från Facebook-gruppen "Du vet att du är från Strängnäs om..": Ett vykort med fontänen "Årstiderna" av O. Ahlberg med Ekstedt & Frankes järnhandel i bakgrunden. Med reservation för att upphovsrätten är okänd.

Ett hjälpsamt bidrag från Facebook-gruppen “Du vet att du är från Strängnäs om..”: Ett vykort med fontänen “Årstiderna” av O. Ahlberg med Ekstedt & Frankes järnhandel i bakgrunden. Med reservation för att upphovsrätten är okänd.

Jag har bland annat lärt mig att Strängnäs kommun tillgängliggör Strängnäs museums fotosamling via kommunens bibliotekskatalog. Superkul och väldigt inspirerande!

Läs mer om emaljskyltarna på DigitaltMuseum!

/Sandra