Axplock ur pågående katalogiseringsarbete

Kjolsäck till dräkt för kvinna från Ångermanland. Modell med avskuret framstycke. Framstycket tillverkat av lappar av ylletyger, fyr- och trekantiga,  i rött, grönt, ljusbrunt, mörkblått och vitt. Lapparna är fästa på ett undertyg av mörkrött bomullstyg vävt i satin, genom att en gles flätsöm sytts över kanterna med nertag i undertyget. Flätsömmen är sydd med glansigt garn, troligen märkgarn av bomull, i en gulbrun färgton. Kantad med mörkrött band av bomull, kypertvävt. Baksida av mörkblått ylletyg. På baksidan upptill en fastsydd hake av grov mässingstråd. Dessutom har ett löv broderats på baksidan med grönt märkgarn. Kantbandet är fastsytt på baksidan med ännu en flätsöm, utförd med mörkrött märkgarn.

15310Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Läs mer om den ihop med våra andra kjolsäckar på DigitaltMuseum.

/Lillemor och Zingoalla

Det våras på Skansen

Nu har vi fullt upp i våra trädgårdar!
Vi vårstädar, gödslar, jordförbättrar, skolar om plantorna i växthuset m.m.
Idag har vi även iordningställt valborgsbålet uppe vid Sollidenscenen och en del av oss har lärt sig att binda växtstöd av pil.

Hoppas ni alla får en riktigt trevlig Valborg!

/Elin.

Valborgsbålet byggs upp

Valborgsbålet byggs upp.

Bålet är färdigt och redo inför morgondagen

Bålet är färdigt! Kom och fira valborg på Skansen!

Pilflätning under ledning av Lars Boström som i höstas gick en veckokurs i binderi.

Pilflätning under ledning av Lars Boström som i höstas gick en veckokurs i binderi.

 

Ett färdigt växtstöd, flätat av Lars Boström

Ett färdigt växtstöd, flätat av Lars Boström

Ett Japanskt öga, dekorationsknut på bl.a. trädgårdsbinderier.

Ett Japanskt öga, dekorationsknut på bl.a. trädgårdsbinderier.

Kejsarkronorna blommar vackert i Skogaholms trädgård

Kejsarkronorna blommar vackert i Skogaholms trädgård

Kejsarkrona

Kejsarkrona

 

Konsten är återigen på plats i Seglora Kyrka

Äntligen har vi fått lov att packa upp packeten som stått inslagna så länge! Ni kanske minns blogginläggen från januari när vi förväntansfullt tog emot de inslagna tavlorna från konservatorerna och från december under pågående konservering.

Norra väggen

Södra väggen

Allt som allt rör det sig om fyra oljemålningar, två på pannå och två på duk, samt en nummertavla. De konserverades samtidigt som vi, med hjälp av Larsson Örnmark Målerifirma AB, rengjorde och restaurerade kyrkans vägg- och takbundna måleri. Tavlorna har främst rengjorts, för de var väldigt smutsiga. Nu framträder färgerna på ett helt annat sätt. De har fotograferats och kommer snart att publiceras på DigitaltMuseum. Vi monterade dem i Seglora kyrka i förrgår, så innan bilderna hinner komma ut på DigitaltMuseum är ni varmt välkomna att beskåda dem på plats i kyrkan. Nu när allt måleri är konserverat och restaurerat känns kyrkan mycket ljusare, luftigare och varmare, -vilket inbjuder till en härlig och fin upplevelse.

/Sandra och Johan

Glad Påsk!

önskar vi på Antikvariska enheten genom att webbpublicera ett påskkort från våra samlingar!

Påskkort av papper, med tryckt motiv i flera färger i form av kycklingar bredvid en korg med ägg och påsklilja. Med tryckt och handskriven påskhälsning: Glad Påsk tillönskas av Siri o Brandt.

Påsk-real

Påskhälsningen är från tidigt 1900-tal och har använts i en konsumbutik i Kävlinge, Skåne. Konsumbutiken grundades 1933 och ett flertal föremål som funnits i butiken skänktes till Skansen som gåva i samband med uppförandet av Skansens egen konsumbutik, som visar en verksamhet från just 1930-tal.

Klicka på bilden för att komma till katalogsposten på DigitaltMuseum. Observera att vi har beskärt bilden i blogginlägget, -och vet ni? Det är helt ok! Våra bilder får även ni använda och ändra hur ni vill, förutsatt att det inte är i kommersiellt syfte. Vi jobbar dock på att alla våra bilder DigitaltMuseum ska bli public domain, alltså helt fria.

/Sandra

Upptäck Skansen på DigitaltMuseum

Förra veckan bytte Skansens hemsida webbdesign till en ljusare och mer servicevänlig version. I samband med det lade vi till en ingång till Digitalt Museum direkt från den egna hemsida. Var ligger länken, vad är DigitaltMuseum, vad gör Skansen där, och hur kan du som gäst använda sidan?

Veckans blogginlägg är en snabbkurs i att hitta och använda Skansens material på DigitaltMuseum.

DigitaltMuseum är en portal där svenska och norska museer publicerar delar av sina samlingar, med text och bild. Idag är ungefär 2,4 miljoner objekt publicerade, av dessa finns ungefär 1,200 objekt på Skansen. Idag är det främst föremål, i framtiden kommer vi även att publicera fotografier, filmer och byggnader.

Klicka på bilden för att se den i ett större format.

DigitaltMuseums hemsida. Klicka på bilden för att se den i ett större format.

Så här skriver KulturIt som utvecklar portalen: ”DigitaltMuseum gör nu museernas samlingar enkelt tillgängliga för alla intresserade, oberoende av tid och plats. Målet är att samlingarna lättare ska kunna användas för till exempel studier, undervisning och bildsökning.”

Så här ser Skansens egen sida ut på DigitaltMuseum. Härifrån kan du nå allt som vi hittills har publicerat. Klicka på bilden för att se den i ett större format.

Så här ser Skansens egen sida ut på DigitaltMuseum. Härifrån kan du nå allt som vi hittills har publicerat. Klicka på bilden för att se den i ett större format.

DigitaltMuseum är mer än bara en söktjänst. Alla är välkomna att kommentera och hjälpa museerna att samla och skapa mer kunskap om objekt och bilder. Många bilder är dessutom upphovsrättsfria och kan användas fritt. (Rättigheterna står under varje bild, så det är lättat se hur man får lov att använda bilderna.) Det går också att skapa mappar, både museer och vi som jobbar på museerna använder mappfunktionen flitigt. Ibland för att samla objekt som man vill jämföra, inspireras av, komma ihåg eller berätta om. Det kan alla som skapar en egen sida göra, och där kan man välja om man vill dela sin mapp med andra.

Från Skansens hemsida nås DigitaltMuseum via kategorin Hus & Hantverk. Självfallet går det också bra att gå in på DigitaltMuseum direkt på www.digitaltmuseum.se. Klicka på bilden för att se ett större format.

Från Skansens hemsida nås DigitaltMuseum via kategorin Hus & Hantverk. Självfallet går det också bra att gå in på DigitaltMuseum direkt på www.digitaltmuseum.se. Klicka på bilden för att se ett större format.

Börja utforska och leta i Skansens material på DigitaltMuseum redan idag! Inspireras av vad andra museer har publicerat, titta på utställningar och skapa en egen sida. Och framför allt: hjälp oss veta mer om historien! Tveka inte att kommentera och skapa höjdpunkter. Gilla och berätta vilka saker du tycker är mest intressanta eller spännande.

Om du vill ha ytterligare inspiration eller vill veta när något nytt och roligt hänt på DigitaltMuseum, -gilla deras facebooksida!

Klicka direkt på bilden för att komma till DigitaltMuseums facebooksida.

Klicka direkt på bilden för att komma till DigitaltMuseums facebooksida.

/Sandra

Mahogny i Tottieska gården

I samband med det pågående utvecklingsarbetet i Tottieska gården får vi möjlighet att göra djupdykningar i husets och de tidigare ägarnas historia. Ett av de mest spännande rummen som rengjorts och konserverats är ett av gårdens förmak, helt täckt i mahogny. Johan har ställde sig frågan hur det kommer sig att ett rum i svensk malmgård kom att inredas helt i mahogny strax innan 1700-talets slut. För Skansen är detta ingen ny fråga. Detta frågade vi oss redan på 1930-talet. Men kanske kan frågan idag få ett annat svar, eller åtminstone ett mer nyanserat svar. Så här skriver Johan om mahogny och dess väg till Europa, och i förlängning, till ett förmak i Stockholm:

Tottieska gården på Skansen, sett från innergården. Foto: Marie Andersson, Skansen, 2011

Tottieska gården på Skansen, sett från innergården. Foto: Marie Andersson, Skansen, 2011

“På Tottieska gården finns fyra rum med boaseringar utförda i ädelträ, boiserie efter franskans boi (”trä”). Tre av rummen har boaseringar utförda i västindisk ceder och ett rum har boaseringar utförda i så kallad Kubamahogny (Swietenia mahogoni). Om man jämför med andra svenska inredningar från 1700-talets senare del blir man kanske förvånad över den mörka karaktären i rummen på Tottieska gården. Vi har vant oss vid att rumsinteriörer från den tiden präglas av en blond och lätt ton med pärlgrå målning på dörrar och paneler. Men här möter besökaren något helt annat, en inredning som speglar en smaktradition hemmahörande hos en grosshandlarfamilj som hämtar sin inspiration i estetik från de brittiska öarna och material från den nya världen.

Swietenia_mahagoni_Ypey9_PDVirke från mahognyträd (arten Swietenia) kom troligen först till Europa genom att Spanien började kolonialisera delar av Västindien och Sydamerika under 1500-talet. Phillip II av Spanien lät använda mahognyträ i inredningar på palatset El Escorial utanför Madrid. Träets huvudsakliga användning i det spanska riket kom att bli ett material för skeppsbyggnad.

Efter att Frankrike etablerade en koloni i Saint Domingue (nuvarande Haiti) började mahognyträ att finna sin väg till hemlandet och speciellt till hamnstäder som Saint Malo, Nantes, La Rochelle och Bordeaux. I dessa städer vid tiden kring 1700 hade materialet börjat finna en väg in i snickeriverkstäders olika verksamheter. I de brittiskt kontrollerade kolonierna Jamaica och Bahamas fanns det en stor tillgång på mahognyvirke, men inte förrän efter sekelskiftet 1700 kom materialet att exporteras i stora kvantiteter till Europa.

Under 1700-talet ökar exporten av mahogny till Storbritannien. År 1721 tog det brittiska parlamentet bort skatten på importerat trä från de brittiska kolonierna i Västindien. Denna åtgärd fick en omedelbar effekt och importen och bruket av mahogny ökade i Europa. Den ökade tillgången av mahogny på de brittiska öarna och i de brittiska kolonierna gjorde att materialet snabbt fick en genomslagskraft inte bara som ett material för byggnader eller mindre väggfasta föremål, utan även som ett trä för möbler av högre kvalité.  I Frankrike blir materialet högsta mode för olika möbler och inredningar vid tiden kring det sena 1700-talet. Sittmöbler börjar tillverkas i mahogny under 1780-talet.

I Sverige förekommer materialet sparsamt i möbelsnickerier under första hälften av 1700-talet, men materialets popularitet stiger markant under senare delen av 1700-talet och brukas under hela 1800-talet och 1900-talet för påkostade möbler och inredningar.

I förmaket som utgör en del av bostadsviten på bottenvåningen på den Tottieska gården, är väggarna täckta med paneler som bildare en stram arkitektonisk ram till rummet. Väggarnas ytor är uppdelade i arkitektoniska fält inramade av stiliserade pilastrar som vilar på ett postament. Pilastrarna och postamenten bildar en mindre rörelse i väggytan eftersom de är något framskjutna.

Förmaket på bottenvåningen i Tottieska gården. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Förmaket på bottenvåningen i Tottieska gården. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul, Skansen

Upp mot hålkärlslisten avslutas pilastrarna med ett kapitäl format som en mussla. Kapitälet är dekorerat med en vertikalt liggande lagerfestong. Över dörrarna finns partier formade som dörröverstycken med avfasade hörn upptill. Dörröverstycket är dekorerat med en festong av stiliserade lagerblad.

Rummet visar upp en säker klassicism som endast avviker i de skulpterade musselformade kapitälen. Inredningens form verkar säkert förankrad i den tidiga gustavianska stilen men visar ändå upp kvardröjande drag från rokokon. Förmakets formspråk och dess förlagor kan säkerligen attribueras till franska inredningar vid tiden medan materialet och dess behandling med all säkerhet har sina förebilder i inredningar från England och brittiska kolonier.

Samma förmak som ovan. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul

Samma förmak som ovan, sett ur en annan vinkel. Foto: Tomas Wiedersheim-Paul, Skansen

Vid eftersökningar har det visat sig svårt att i första taget finna likvärdiga inredningar från tiden i Europa. Hittills har vi endast kunna spåra ett exempel på boaseringar eller väggpaneler i mahogny från 1700-talet. Inredningen har ursprungligen varit placerad i Nantes och där i en byggnad som brukats av det Franska västindiska kompaniet, Compagnie de Indes Occidentales. Inredningen flyttades senare till Kanada och idag finns den uppförd på Chateau Ramezay i Montreal. Huset fungerade under senare delen av 1700-talet som kontor för det franska västindiska kompaniet.  Inredningen anses vara ett arbete av Germain Boffrand tillverkades troligen vid tiden före 1700-talets första hälft.

Grosshandlarfamiljen Totties hade troligen genom sina handelskontakter i det svenska västindiska kompaniet goda möjligheter att importera ädelträ från Västindien för sitt eget och sina kunders behov.  Möjligen kan dessa inredningar i cederträ och mahogny ifrån den idag rivna Tottieska malmgården ha fungerat som ett sätt att visa upp de handelsvaror som ingick i det svenska västindiska kompaniets sortiment. Rummens boaseringar kan ha fungerat som rena skyltvarorna för materialen mahogny och västindisk ceder.”

Källor:
Wikipedia
Nordiska museet  (1980). Skansens hus och gårdar
Loïc du Boisbaudry (1996), Les meubles de port au XVIIIe siècle

Våren är här…

…dock med ett bakslag just nu med kyla och nästan lite snö i luften.
Men i växthuset är det varmt och skönt och sådden är i full gång.
Vi har sått snittblommor, olika sorters kål, purjolök, squash m.m. som såsmåningom ska planteras ut i våra trädgårdar runtom på Skansen.
Idag kom även en leverans av penseér och narcisser så snart har vi det riktigt vårfint här uppe på berget!

 

Sådd i växthuset

Sådd i växthuset

/Elin.